Bilden av Socialdemokraterna

Göran Greider om Henrik Berggrens "Underbara dagar framför oss":

Den nya Palmebiografin kan spela Alliansen i händerna

Publicerad 7 september, 2010 - 16:30

BILDEN AV SOCIALDEMOKRATERNA ”Frågan är om inte de nya moderaterna, som numera ibland citerar Erlander, skulle kunna titta med mer nyfikna blickar på den Palme som Berggren ger oss”, skriver Göran Greider.

Måndag förmiddag. Tretton dagar kvar till valet. På tunnelbaneperrongen står några fundersamma personer och betraktar den isblå moderata valaffisch där Fredrik Reinfeldt deklarerar att bara”ett arbetarparti kan fixa jobben.” De ser tveksamma ut, för att inte säga direkt skeptiska. Har det politiska språket förändrats eller är det verkligheten själv som bytt skepnad? Så tycks de grubbla. För mig är det där sinnebilden för valrörelsen 2010.

Detta är heller inte vilken perrong som helst. Tåget har stannat i Vällingby och jag är på väg upp till dagsljuset på torget. Till Vällingby flyttade familjen Palme mot slutet av femtiotalet och närde gjorde det så flyttade de rakt in i det modernaste av allt modernt: ABC-staden, den nya förorten där allt skulle finnas på bekvämt avstånd – arbete, bostad, centrum. Framtiden själv reste sig ur leran. I ett par decennier var det här som ministern och senare statsministern Palme skulle bo och leva.

På torget kommer jag i samspråk med några äldre Vällingbybor som vet det mesta om Palme. De är också upprörda över den mediebild som nu ges av socialdemokratins kris och framförallt av Mona Sahlin. Jag pratar en kort stund med de socialdemokratiska valarbetarna. De har inte gett upp. Kanske går det ändå att vinna valet. Själv tänker jag att det som nu verkligen skulle behövas från socialdemokratins sida är ett slags idépolitisk hetta.

Jag tänker på Palmes anförande i den sista TV-sända valdebatten i valrörelsen 1982, då han tog självförtroendet ur sina borgerliga motståndare genom att lidelsefullt tala om sig själv som den demokratiske socialisten. Talet finns utlagt på Youtube. Det hölls för länge sen, men jag fascineras än nu av just den idépolitiska hettan. Socialdemokratins problem i denna valrörelse är i hög grad att den inte hittat något riktigt effektivt sätt att skilja ut sig från sina borgerliga motståndare. Ett ideologiskt språk har gått förlorat. Detta problem har socialdemokratin för övrigt över hela Europa och den har fått detta problem när man närmat sig mitten i politiken och släppt taget om både den gamla och den nya arbetarklassen.

I väskan bär jag med mig den nya biografi över Olof Palme som kommit i dagarna, ”Underbara dagar framför oss”. Henrik Berggren har skrivit en fantastisk bok. Den är full av liv och detaljer och han ger dessutom en fullödig krönika över svenskt och globalt samhällsliv under en stor del av nittonhundratalet. Jag formligen forsade genom den. Han skriver med lätt hand, med stilistisk briljans.

På vilket sätt skulle Palmes neddimpande i valrörelsen 2010 kunna betyda någonting? För Henrik Berggren blir Palme den store moderniseraren av svenskt samhällsliv – teknikoptimisten, framstegsmannen, världspolitikern. Det är inget fel på den bilden, inte alls, men den stör mig ändå. Jag tycker inte han ser hur Palme var inbäddad i en stor och vittförgrenad social rörelse som gav honom styrka och självförtroende. Han retade sig, precis som Sahlin, ständigt på övertaget för borgerliga media. Men till skillnad från Sahlin kunde han på otaliga möten runtom i landet känna stödet från denna sociala rörelse.

Henrik Berggren skalar framförallt bort mycket av det idag riktigt kontroversiella i arvet från Olof Palme. Vad Berggren inte förmår hantera är den enorma sprängkraften i den ”demokratiska socialism” Palme stod för. För Palme var den offentliga sektorn nyckeln till en bättre, mer jämlik framtid. Där sviktade han aldrig. Det är precis det som politiken idag inte kan acceptera, när det blivit okej att riskkapitalbolag suger vinster ur minsta vårdcentral. Ett av de centrala inslagen i Olof Palmes tänkande var just den ihärdiga kampen för offentlig sektor. Han levererade både moraliska och mer exakta ekonomiska skäl till det. I ett tal så sent som hösten 1985 säger Palme:

”Behoven av vård och omsorg kan bara mötas genom en organisation som tar sin utgångspunkt i just behoven, inte i lönsamheten, en organisation som kontrolleras av medborgarna, inte av vinstintresset (…) dvs bara genom en stark samhällelig sektor. Därför att den ger människorna möjlighet att påverka den enbart i kraft av att de är medborgare. Oberoende av vilka ekonomiska resurser de besitter!”

Idag ljuder detta som en röst en bra bit ut på vänsterkanten.

Henrik Berggrens biografi är den mest fullödiga som hittills utkommit och den bör läsas av alla intresserade. Men jag kommer inte ifrån intrycket av att författaren placerar politikern Palme på en i det närmaste socialliberal spelplan. Frågan är om inte de nya moderaterna, som numera ibland citerar Erlander, skulle kunna titta med mer nyfikna blickar på den Palme som Berggren ger oss.

Det märkligaste med Palme var hans förmåga att i formuleringar lyfta fram en världsbild som gjorde dem som lyssnade litet större, så att de överskred den egna lilla ego-horisonten. Detta vill borgerligheten idag förstås inte alls höra talas om, medan de rödgröna som vill det, har svårt att finna själva formuleringarna för det.

Men att Olof Palme dimper ner så här de sista febriga veckorna av en valrörelse inger trots allt ett visst hopp. Det finns en oerhörd rikedom i arbetarrörelsens idéarv. Man kan bara hoppas att det kan bidra till att valresultatet blir det önskade.

När jag kommer ner i tunnelbanan igen står det nyas människor och grubblar över den där moderata valaffischen. Jag inbillar mig att om jag nu ropade namnet Olof Palme högt och tydligt – så skulle de vända sig bort från den affischen och få syn på någonting helt annat.

Göran Greider

20 kommentarer

  • http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér

    Hej Göran!

    Du är en av mina politiska darlings :-) Så jag citerar två viktiga meningar i din artikel:

    ”Ett ideologiskt språk har gått förlorat.”

    och

    ”…när det blivit okej att riskkapitalbolag suger vinster ur minsta vårdcentral”

    Det här hänger ihop Göran! Vi har ett ideologiskt språk idag, högerns språk! Det är en döljande, allmänmoralistiskt mummel utan transparans, utan tydlighet. Högerns subversiva arbete för en samhällsorganisation som INTE kontrolleras av medborgarna.

    Och jag är ledsen att säga att vänstern klarat sig rätt dåligt i valdebatten. Ängsligt defensiva röster i rörelse mot mittens socialliberaler. Vänsterns nutida språk speglar vänsterns faktiska ambition. Tyvärr!

  • Anonym

    Göran,

    ”nya tider” fordrar nytt språk:

    Du har för några år sedan berikat oss med en politisk ”nyordslista”.

    Tänker du ge ut ytterligare en, reviderad? Ny/orden/uttrycken fullständigt dräller ur munnen på The Aliens, varje dag.

    Här några bidrag ur den senaste veckans intervjuer och politiska debatter:

    utförsäkrad sjukskriven som hänvisas socialhjälp = ”stöttad för rehabilitering”

    boende i storstadsförort = ”svag grupp”

    pensionär = ”särintresse”

    löntagare = ”särintresse”

    ensamförälder = ”särintresse”

    arbetslöshet= ”utanförskap”

    muslimsk bakgrund = ”utanförskap”

    turordningsregler = ”hinder för att nyanställa”

    lagen om anställningstrygghet (LAS) = ”hinder för att nyanställa”

    skattesubventionerad städning i Djursholm = ”hemhjälp åt pensionärer” (RUT-avdrag)

    nya kärnkraftverk = ” framtida satsning på utbyggnad av förnyelsebar energi”

    föräldratvång i bråkiga klasser = ”slut på flumskolan”

    bort med slips, kostym och pärlhalsband vid allmänna politiska möten, ersatt uppknäppt skjorta, V-tröja etc = ”ledig klädsel” (M)

    bort med alla allmänt finansierade trygghetsförsäkringar inom sjukvården (utom möjligen akutvård) = ”värna välfärdens kärna”

    åka till Afghanistan och delta i ett krig med civila dödsoffer = ”försvara hjälparbetare mot talibaner samt bygga flickskolor”

    upputsad gammal höger = ”det enda arbetarpartiet”

    efter svenska förhållanden – massarbetslöshet (8,5 %) = ”Det går mycket bättre än vi trodde för ett år sedan” eller ”Ordning och reda i statsfinanserna”

  • Anonym

    Greider!

    Lyssna på vad du själv säger. Totalt substanslöst och förvirrat det verkar som du inte fattat att det du söker efter finns inte längre.Förr strejkade arbetarrörelsen för bröd på bordet och grundläggande rättigheter. De är redan upprättade och ni dras med en rörelse som förtvivlat försöker hitta ”orättvisor” med hjälp av förstoringsglas och pincett och med den krystatde retorikens hjälp försöka blåsa upp dem till lika viktiga som strejkrätten en gång var.
    Det blir bara konstigt och märkligt när ni inom sosserörelsen fortsätter låtsas som Sverige i dag är ett förskjutet Ådalen 31 när det är svunnet sedan länge.
    Ni lyfter på felstenar när ni ska förnya er vci lever i en ny tid med hhelt andra utmaningar där er nuvarande organisation är en relik från det gamla bruksamhällets normer.Ni har blivt den mest ärkekonservativa rörelsen i Sverige. kramaktigt famlande efter sista legitimitetens halmstrån. Alliansen fixade en hel nattemånadslön till LOs medlemmar.Var de trettio år sedan LO lyckades med samma sak??

    Sov sött i drömmarna om den allsmäktiga staten och den obefintliga viljan hos folket att få utrymme att fatta egna beslut om en egen ekonomi undrkastad s ombudsmännens styrning och makt…sov så sött!!

  • Anonym

    Ja, Göran Greider vad tog den ideologiska socialdemokraten vägen?
    Olof Palme och Ingvar Carlsson stod för en arbetar socialistisk grundsyn som idag har försvunnet bland partiets toppar. Man lyssnar inte längre på djupet på rörelsens arbetarklass utan svänger sig med en populistisk mediaström för att vinna röster. Att Mona Sahlin valde att gå ihop med Miljöpartiet och Vänstern innan valet är en jättemiss. Dom konturerna av ett arbetarparti som fanns kvar, försvann i och med det. Att gå fram med ett eget socialdemokratiskt valmanifest hade varit en stabil grund att stå på. Nu blir allt luddigt vad Mona Sahlin säger med tanke på att kunna visa enhet inom den rödgröna röran.
    Istället skulle man efter valet bestämt sig vem eller vilka man skulle regerat med. Miljöpartiet är inget arbetarparti och väldigt fackföreningsfientligt, Vänstern är okej i arbetarfrågorna. Göran vad säger du om fackförenings topparna? Lever dom i en socialistisk framtid? Dom har löner, arvoden och förmåner som vi arbetare aldrig kommer i närheten av. Vi socialdemokrater som en gång kände oss hemma med Olof Palmes politik, är nu vilse. Jag tror att för man skall få en riktig trovärdighet bland arbetare, så skall man revedera både den Socialdemokratiska partitoppen samt Fackföreningspamparna. Nu gör jag som Leif GW Persson byter parti.

  • Anonym

    Den demokratiska kommunismen.

    Kommunismen, vägen mot Totalitär. Totalitär lika med socialism där ett av Mona Sahlins Marxcitat förväntas råda ”av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”. Kommunism vägen och socialism målet så om vi skall få någon rättsida på språkbruket bör det heta den demokratiska kommunismen och inte den demokratiska socialismen. Den demokratiska kommunismen som med löntagarfonderna skulle kröna den svenska vägen mot Totalitär i Palmes Sverige.

    Vägen mot Totalitär som kom till vägs ände med Palme och som slutligen totalhavererade med Carlsson. En Carlsson som värpte Sahlin. Vägen mot totalitär där det som var tänkt att bli en närande välfärd blev en tärande tokfärd. En tokfärd som bäst kan illustrerats med kronan som sedan Palmes tid på toppen tappat 70 (sjuttio) procent av sitt värde. Men med Mona skallar åter ropen på ett återupptagande av byggandet av vägen mot Totalitär.

    Ett bygge som Mona hoppas kunna återuppta med Vänstern eller för att använda Perssons och Nuders vokabulär kommunisterna. Det senare gör det säkert enklare att rätta till språkbruket från ”den demokratiska socialismen” till ”den demokratiska kommunismen”. Men för att beskriva ”den svenska demokratin” måste vi lägga till oligopol.

    En demokrati som i decennier kontrollerades av ett dominerande parti som med en politiserad fackförening kidnappade Demokratin. Kidnappade med den röda armen SAPO. Ett asymmetriskt politiskt oligopol blev resultatet. Och oligopol korrumperar alltid i ekonomin såväl som i politiken.

    Bara att hoppas att den 20 september slutligen sätter punkt för ”den svenska demokratin”. Och att ett valnederlag för ”De Nya Kommunisterna” SAHLY – SAhlin&oHLy&lundbY – blir en väckarklocka för landets fackliga medlemmar. Pengar – 100 tals millioner – till ”De Nya Kommunisterna” eller pengar till fackligt arbete? Återstår bara för fackets medlemmar att återta makten i Facket och plötsligt har man demokrati i Sverige!

    Per Holmlund

  • Anonym

    Nu har du visst blivit övermannad av dina egna demoner!

  • Anonym

    Jag av mina demoner medan Mona Sahlin, SAP och Facket övermannats av den verklighet jag beskrivit. Man kan lura alla en gång, några alla gånger men inte alla jämt.

    ”Det sägs ofta att det skiljer väldigt lite mellan en idiot och ett geni. Det illustreras med en cirkel som inte sluts. Ena änden representerar geniet och den andra idioten. Det gnistrar när ändarna nästan vidrör varandra och det kan hända att de går ihop. Det har till och med hänt med nobelpristagare.

    Kanske detsamma gäller för ekonomiska teorier. En teoriernas cirkel där socialismen med sin motpol kapitalismen utgör cirkelns ändpunkter. Den ena ytterligheten, 1970-tales fondsocialism, med löntagarfonder som skulle ge evig tillväxt, och den andra ytterligheten, 1990-talets börskapitalism, som skulle göra alla till pensionsmiljonärer.

    Det senare var ett tåg som inte ens socialisterna ville missa. Det måste ha varit ett hemskt uppvaknande för en socialist att det inte var socialismen som var vägen till ”kommunism” utan kapitalism. Ett uppvaknande som i dag kanske har övergått till en mardröm. Det är inte lätt när man försöker hoppa på ett börståg som skenar.

    Vad skulle Mona Sahlin svara om vi inför första maj skulle fråga vem som är den största idioten/geniet – Löntagarfonds-Palme eller Börs-Persson? En öppen cirkel eller bara två nasare som säljer politik?” Börsens tio Budord, Holmlund, 2003

  • http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér

    Vad sjutton menar du med ordet demokrati?

    Själv börjar jag, som är socialist av mer frihetlig typ, känna trött förtvivlan över det västerländska, marknadsliberala bröstbankandet om demokrati och frihet. I praktiken lever vi idag i ett tvåpartisystem som börjar bli misstänkt likt ett enpartisystem. EU & högern har lyckats med vad bara Lenin & Mao tidigare lyckats med…att grundlagsfästa ett ekonomiskt system, så att det blir demokratiskt onåbart för förändringar.

    Så skapas enparti-stater!

    Att det sedan finns partier och enskilda politiker som vill lite si eller så innehåller ingen verklig demoktatisk potential, inga redskap för uttryckt folkvilja. Annat än i pragmatiskt kantputsande av det av makten redan givna.

    Också DDR hade en rad politiska partier, samlade under en övergripande hatt.

    Per…är det ett ultrakapitalistiskt DDR som är din demokratisk dröm?

  • Per Holmlund

    Carla Z dit svar ligger ett snäpp upp (om den här kommer som svar på din kommentar). ”Jag av mina demoner medan Mona…”

  • Per Holmlund

    Makt korrumperar

    Vad jag menar med demokrati Gunnel Gomér? Enklast att hänvisa till Wikipedia. Vad jag försökt belysa är en form av demokrati som inte uppmärksammats och det är ett asymmetriskt demokratiskt oligopol. En typ av demokrati med en dominerande spelare och många små – ”den svenska demokratin”. En demokrati där den store kan styra och ställa genom att manipulera de små.

    Sverige ett land där ett parti fram till 2006 ägt den politiska makten mer än 60 år de senaste 70. Ett Parti som kontrollerat STATEN som i sin tur kontrollerat 50 procent av ekonomin. Du ondgör dig över det ”tvåpartisystem” – duopol demokrati – som nu växer fram och sätter likhetstecken med enpartisystem – monopol demokrati. Men det finns ett värre djur än duopol, nämligen det asymmetriska oligopolet.

    Kan vi komma mycket närmare ett enpartisystem än ”den svenska demokratin” när socialisterna med hjälp av facket kidnappade demokratin? Makt korrumperar och speciellt i monopol och oligopol. I den ”ultrakapitaliska ekonomin” har man tvingats skapa nationella och internationella organ för att hålla kontroll och för att kunna straffa korruption i branscher med oligopol och monopol. Korruption som ständigt poppar upp likt maskros på våren. Korruption som vissa tydligen tror bara uppstår i ”den ultrakapitalistiska ekonomin” och inte i ”den ultra socialistiska politiken”!

    Verkligheten har bevisat annat. Nämligen att oligopol och monopol korrumperar såväl inom ekonomin som i politiken. Så valet i Sverige ett val för demokratin. Man tvättar inte ”den ultra socialistiska politiken” på fyra år men det går kanske på åtta. Åtta år som även kommer att sätta punkt för ”den svenska demokratin”. Socialdemokraterna är på väg och kommer sannolikt att definitivt förlora sin ställning som det dominerande partiet om de förlorar valet. Och med det dör den asymmetriska demokratin.

    En död som borde bli en tankeställare för Facket. När kommer medlemmarna att kräva en redovisning för det hundratals millioner som sattsats på en döende ros i stället för fackligt arbete? När kommer medlemmarna att kräva en redovisning av hur det gick till när Partiet tog kontroll över Facket?

    En röst på Alliansen för att definitivt få slut på det asymmetriska oligopolet och sedan får vi börja bygga igen. Krisen är uppfinningarnas vagga och nog kommer det att KRISA på många ställen den 20 september. En kris som kanske kommer att vitalisera och ge nytt liv åt demokratin.

  • Per Holmlund

    Carla Z dit svar ligger ett snäpp upp (om den här kommer som svar på din kommentar). ”Jag av mina demoner medan Mona…”

  • Anonym

    Per Holmlund,

    när jag läser dina inlägg undrar jag om du verkligen satt dig in i vad som menas med demokrati överhuvudtaget och opposition i synnerhet. Det verkar som om du inte har en aning om det, nämligen. Du använder dig av en politisk vulgärpropaganda som ligger ljusår från verkligheten.

    Skulle ca hälften av svenska folket ha några som helst sympatier för dessa partier om de diktatur-fasor du utmålar hade någon verklighetsbakgrund.

    Även om du själv tappat fotfästet – fundera på varför ca 3.5 miljoner rösrberättigade i Sverige sympatiserar med den röd-gröna sidan. Skulle dessa vara för en diktatur menar du?

    Vilken opposition ska tillåtas enligt din åsikt? Eller vill du förbjuda politisk opposition?

    Vem är det egentligen som har ditatoriska enpartitankar?

  • Per Holmlund

    CarlaZ, när det var val i sovjetstaterna var det 100 procent som manipulerades att rösta på ett parti med diktaturfasoner så jag ser inget större problem med att bara några millioner en gång i tiden manipulerades i Kungariket Sverige. Jag förstår inte att CarlaZ har ett problem med det?

    De Nya Kommunisterna verkar vara ett omaka par. På ena sida SAHLY – SAhlin&oHLy&lunbY – och på den andra MP. Ett MP som inte skräder med orden vad gäller den andra sidans demokratiska kvalité. MP i Expressen:

    ”Maria Wetterstrand tycker ”socialdemokratin” är typ läskig, maktfullkomlig och odemokratisk.”

    Men den 20 september verkar det som om det asymmetriska oligopolet kommer till vägs ände även om Facket valt att fortsatt kasta goda pengar efter dåliga. Desperat samlar man nu in extra medel då man tror att demokratin går att köpas med pengar. Man kan alla lura alla en gång, några jämt men inte alla hela tiden. Och vissa har inte fattat ett jota. Tänker inte på CarlaZ utan Östros som i Expressen gått ut med att Sahlin sitter kvar efter en förlust -historisk förlust. Göran Persson asgarvar på godset och Alliansen applåderar.

  • Per Holmlund

    Facket nästa

    Enligt SIFO föredrar fler LO-medlemmar Reinfeldt än ”De Nya Kommunisternas” – Perssons och Nuders språkbruk – Mona (DN idag). Det bådar gott för det fackliga arbetet. Dags för medlemmarna att göra en avräkning med fackets socialistiska ledarskap efter valet.

    Dags för medlemmarna att kräva en redovisning för de 100 tals millioner som de senaste decennierna vattnat en döende ros. Pärlor till svinen – tänker på godset Torp – och inte till fackligt arbete. Och dags för medlemmarna att kräva redovisning av det röda hålet i svensk politisk historia. Hur tog den röda armen med SAPO makten i Facket! Hur blev Facket en Partiets blindtarm vilket möjliggjorde kidnappningen av demokratin. Verkligheten hinner alltid ifatt en.

    En röd arme i vars ledarskap vi hittar Olof Palme. Så om Facket medlemmar inte duckar utan tar ansvar för landets politiska historia lär det säkert komma fler böcker om Olof Palme.

  • Anonym

    Du har snöat in fullständigt i dina antikverade konspirationsteorier och egna hjärnspöken, påhittade tillvrängda historier som inte står SD:s rövarhistorier efter. Man kan bli mörkrädd. Vart vill du egentligen komma med ditt hat?

    Se i stället till realiteter och de verkliga problemen i Sverige i dag:
    Det borgerliga allians-blocket har sänkt skatten med 100 miljarder och delat ut framför allt till de rika. Vilka har fått bära bördorna av denna politik?

    Svar:

    Bland andra dessa.

    403 000 arbetslösa i Sverige 2010, en ökning med 90 000 sedan juli 2006

    157 000 unga mellan 15 och 24 år arbetslösa juli 2010, en ökning med 44 000 sedan 2006

    138 000 långtidsarbetslösa i juli 2010, en ökning med 38 000 sedan 2006

    den sk barnfattigdomen har ökat med 50% sedan 2006. Av 250 000 ensamföräldrar är 57 000 fattiga. Var fjärde ensamstående med barn klassas som fattig

    12 % av ensamföräldrarna är utan arbete

    etc. etc.

    Vad kan vi göra för att avhjälpa dessa problem och bygga ett smhälle för alla?

  • Per Holmlund

    CarlaZ tänk vad allt blir enkelt när man själv både kan skriva frågorna och ge svaren. Och när argumenten tryter tar invektiven vid. För att skapa lite ljus i ditt mörker föreslår jag att du läser min senaste bok ”Börsens tio Budord” om du kan komma över ett exemplar.

    Och varför så aggressiv? Skräcken för vad som händer med Partiet när damluckorna öppnas nästa måndag?

  • http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér

    *hmmmm* Du hatar du Per :-)

    Här ska du få se något väldigt demokratiskt. En fraktionerad ung vänster som håller sina arenor öppna mot varandras…i samverkan. Oligopol finns knappt alls, men mycket assymmetriska demokratiska initiativ.

    Får jag presentera…musicalgruppen Verklighetens folk” , valrörelsens roligaste, mest spejsade och självironiska video. Ungdomlig vänster som visar sin splittring i fraktioner, sin vilja till enhet och sitt oövervinnerligt goda humör.

    Sätt på ljudet, sätt hickan i halsen och skratta…hur det än blir.

    http://www.youtube.com/watch?v=YAQDz6m2XPk

    *kram*

  • http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér

    Göran Greider :-)

    Du har väl sett den här videon. Om det inte går bra på söndag ska du titta på den igen.

    ”gråt inte inte mera
    över alla dom drömmarna som dog
    Organisera!
    Vi är jävligt många som fått nog
    Och vi tänker inte stå kvar
    i förtvivlan över valet
    Vi har analysen klar
    Världen styrs av kapitalet
    Och vi vägrar leva på knä
    …
    och rädda livet
    som förtvinar i varuform…”

    *psst* Det är jag, gamla TenkaSej :-)

    Här får du valrörelsens roligaste, mest spejsade och självironiska video. Ungdomlig vänster som visar sin splittring i fraktioner, sin vilja till enhet och sitt oövervinnerligt goda humör.

    Sätt på ljudet, sätt hickan i halsen och skratta…hur det än blir.

    http://www.youtube.com/watch?v=YAQDz6m2XPk

    *kram*

  • Per Holmlund

    Har lyssnat. Borde nog rockas upp lite om den ska få igång vågen. Men alltid en början. Och om förslag till president ett klipp från en tidigare kommentar på Facebook: ”Vad är ett radikalt parti med ledarskap som passerat 40?”

    All the best

  • http://alltomalliansen.se Allt om Alliansen

    Göran Greider – skriv en dikt om dina katter istället, sätt på kaffe och dröm vidare om den glorifierade bilden av en överklassnissen och adelsmannen Palme som grundlurade lättlurade arbetare, bönder och vänsterlyriker att tro han var en ”demokratisk socialist”…

Svara på artikeln

Skriv själv på Debatt

Senaste debattartiklar