Barnfattigdomen har ökat med nästan 50 procent från 2006 och idag lever över 340 000 barn i relativ fattigdom i Sverige.

”För en kvarts miljon barn är det val varje dag” rubricerade föreningen Majblomman den rapport om barnfattigdomen som presenterades vid ett seminarium i Almedalen den 6 juli. Av rapporten framgÃ¥r bl.a. att 23 000 barn i Sverige inte har rÃ¥d att köpa glasögon! Av detta följer naturligtvis helt oacceptabla begränsningar i barnens dagliga liv. De fÃ¥r svÃ¥rt att följa med i skolan. SÃ¥ smÃ¥ningom gÃ¥r de ut i vuxenlivet med onödiga brister i sin utbildning, med risk för att fattigdomen kommer att följa dem hela livet och ärvas av deras egna barn. Gratis glasögon under hela uppväxten borde vara en självklarhet!

I kampen mot barnfattigdomen finns klara åsiktsskillnader mellan blocken. Men medierna är inte intresserade att belysa den sidan av den politisken. Istället går debatten om de rikas oro för fastighetsskatt och hur de ska få ännu mer bidrag för att få sina hem städade. Mediernas ensidiga beskrivning att politiska motsättningar leder till ännu mer förakt både mot oss politiker och mot medierna.

Vi har växt upp i förorter som Fittja och Tensta och upplevt barnfattigdomen på nära håll. Hemma i våra bostadsområden möter vi ofta barn som såväl i skolan som på fritiden inte kan följa med sina kompisar på bio eller delta i olika sportaktiviteter för att de inte kan betala deltagaravgiften eller köpa utrustning. De väljer att stanna hemma den dag de ska på utflykt i skolan för att de inte har råd med matsäck. Barnfattigdomen i Sverige ser olika ut. Dess gemensamma nämnare är att den försvårar livet för barnen och leder ofta till utanförskap.

Var fjärde ensamstående kvinna med barn lever i fattigdom. Det finns ett samband mellan barnfattigdomen och kvinnors svaga ställning på arbetsmarknaden som i sin tur hänger samman med brister i barnomsorgen. För att minska barnfattigdom måste därför arbetsvillkoren och barnomsorgen ses över. Vi vill ha en utbyggd och förbättrad barnomsorg. Situationen för fattiga barn förvärras av att skolan bidrar till att förstärka deras utanförskap. Extrakostnader för utflykter förekommer ofta trots att det är förbjudet för skolorna att ta ut avgifter. Skolorna förväntar sig även att eleverna har dator och Internetuppkoppling för att klara läxläsning. Kvaliteten på

skolor och undervisning varierar mycket mellan olika områden. Trenden är dock tydlig, i storstadsförorterna och de fattigaste områdena har eleverna sämst studieresultat. Vi vill därför att man ser över resursfördelningen till skolor i

landet. I områden där studieresultaten är låga bör också särskilda satsningar upprättas.

Den borgerliga politiken de senaste åren har inte på något sätt syftat till att minska den växande fattigdomen. Förändringarna i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring har slagit igenom med full kraft och trygghetssystemen ger

inte längre samma ekonomiska grundtrygghet som tidigare. Detta gör den ekonomiska situationen i många hushåll ohållbar. Barn som växer upp i ekonomisk otrygghet upplever även större otrygghet. Hela barnets livssituation påverkas.

Barnfattigdomen måste utrotas. De rödgröna förslagen att höja underhållsstödet och bostadsbidraget för ensamstående föräldrar är ett bra första steg. Men det krävs också skärpta sanktioner mot diskriminering som utestänger människor från arbete, bostäderoch utbildning.