Skolan

Att inte låta elever ompröva sina betyg ett hot mot rättssäkerheten, Björklund!

Publicerad 23 maj, 2011 - 09:00

SKOLPOLITIK Regeringen med utbildningsminister Jan Björklund förvägrar hudratusentals elever att ompröva sina betyg. I en rättstat är det en fundamental rättighet att kunna ifrågasätta och få viktiga myndighetsbeslut omprövade. Uppfylls inte denna grundläggande rättighet kan själva grundvalarna för individens rättigheter och statens skyldigheter komma i fråga. Det skriver Lars Carlsson, chef för Sverigeprogrammet Rädda barnen och Tobias Jobring förbundsordförande SVEA.

I en rättstat är det en fundamental rättighet att kunna ifrågasätta och få viktiga myndighetsbeslut omprövade. Det kan till exempel handla om att ompröva eller överklaga livsavgörande beslut som fattats av försäkringskassan, kommunen eller den högskola man studerar vid. Det kan också gälla psykiatrimål och beslut om tvångsomhändertagande av unga och missbrukare. Uppfylls inte denna grundläggande rättighet kan själva grundvalarna för individens rättigheter och statens skyldigheter komma i fråga.

Trots detta förvägras hundratusentals elever vid svenska skolor rätten att ompröva sina betyg. Vi menar att betyg ska likställas med vilken annan myndighetsutövning som helst och bör därför omfattas av samma praxis. Därför välkomnade vi betänkandet ”Riktiga betyg är bättre än höga betyg – Förslag till omprövning av betyg” (SOU 2010:96). Huvudförslaget går ut på att ge elever rätt att ompröva sina betyg. Den 9 maj lämnade vi in remissvar till regeringen med samma ståndpunkt: regeringen bör gå vidare med huvudförslaget och införa en rätt för elever att ompröva betyg i enlighet med utredningens förslag.

Men regeringen med utbildningsminister Jan Björklund i spetsen har avvisat förslaget.

Hur ska en elev kunna få en tilltro till demokratiska principer om den inte kan ifrågasätta en myndighetsutövning som kan påverka vederbörandes liv för all framtid? Forskning visar också att lärare betygsätter elevernas personliga egenskaper samt att lärares betygssättning varierar inom och mellan skolor. Dessutom sätts det varje år tusentals betyg av lärare som saknar både behörighet och utbildning i betyg och bedömning.

När skolminister Jan Björklund tidigare i vår debatterade förslaget avvisade han kategoriskt huvudförslaget med invändningen att det skulle riskera att byråkratisera lärarnas arbete samt att det blir för stora kostnader. Vi menar att detta är ett misstag och att Björklund bör tänka om. Att ställa effektivitet och ökade kostnader mot rättsäkerhet för hundratusentals medborgare är inte förenligt med den värdegrund som svensk myndighetsutövning vilar på. En ökad byråkratisering är i många fall en nödvändig konsekvens för att uppnå ökad kvalité och större rättsäkerhet. Många yrkeskategorier genomgår ökade kvalitetskrav och centralt då är just kravet att bättre dokumentera och kunna följa upp sitt arbete.

Kritiker har varnat för risken för fler standardiserade prov. Men idag kan man med teknikens hjälp till exempel enkelt göra ljud- och filmupptagningar för att dokumentera elevers prestationer. Detta skulle kunna komplettera standardproven. Kritiker menar också att förslaget skulle innebära onödigt stora kostnader som väger upp till nyttan av införandet. Om vi tittar närmare på regeringens anslag till rättsväsendet så ökade anslaget till rättsväsendet med fem miljarder under förra mandatperioden, och landar på totalt över 35 miljarder. Utredningen uppskattar att reformen skulle kosta 200-300 miljoner. Att då anse detta förslag för kostsamt känns inte trovärdigt.

Det är dags att regeringen visar att förändringarna på skolans område också ska omfatta en grundläggande rättsäkerhet för individen. Betyg avgör i många fall ens fortsatta möjligheter till arbete, karriär och utveckling. Att elever står maktlösa inför så genomgripande myndighetsutövning är inte värdigt en modern rättstat som Sverige.

Lars Carlsson, chef för Sverigeprogrammet Rädda Barnen
Tobias Jobring förbundsordförande SVEA
  • Anonym

    ”Kritiker har varnat för risken för fler standardiserade prov. Men idag kan man med teknikens hjälp till exempel enkelt göra ljud- och filmupptagningar för att dokumentera elevers prestationer. Detta skulle kunna komplettera standardproven.”

    Det verkar handla om läs och skrivsvårigheter.Läsförståelse som togs upp i den andra artikeln. 

    En grundförutsättning i vårt samhälle. 

  • Anonym

    Störst effekt vore nog att anställa mer personal i skolorna och öka lärartätheten.
    Mindre klasser,fler vuxna i elevernas närhet och rektorer som förmår leda skolan till goda resultat är nog att föredra än att hålla på att leta olika anledningar till skolans oförmåga att förbereda eleverna till ett bra och rikt liv.
    Använd budgetöverskottet till att anställa fler i skolorna,istället för skattesänkningar som spär på orättvisorna. 

  • Birgitta Andersson

    Japp, just det. Så här skriver artikelförfattaren:
    ”Dessutom sätts det varje år tusentals betyg av lärare som saknar både behörighet och utbildning i betyg och bedömning.”

    Det är där det kniper mest…och så har det blivit pga den skolpolitk som förts sedan 70-talet. Inte om elever ska kunna ompröva eller liknande, utan att de som ger betyg inte har rätt kunskap gällande detta.

    Något, som jag anser vara ett än bättre system, är att det finns utomstående lärare som sätter betyg på delar eller hela kurser. Så fungerar t.ex. Korrespondengymnasiet  i Torsås, ( Korr.se  ) som även har platselever. Ingen oro över lärare som bedömer efter annat än just ämneskunskaperna.

    fast jag tror absolut att det kommer att se betydligt bättre ut gälland ebåde betygssättning som mycket annat när allt har sjösatts gällande lärarutbildningar, legitimation och bättre ämneskunskaper både hos lärare som senare hos eleverna. Sverige måste komma ifatt det vi tappat under en längre tid. Så många som sprungit förbi oss och det förbaskat lätt också. 

  • Anonym

    Det är väl poängen med standardprov. En gemensam nivå.
    Jag vet tidigare så har de sänkt nivån på proven för att så många som möjligt ska bli godkända. Tror att det hade med skolpengen att göra. 

  • Anonym

    Alla dessa rättighetsorganisationer som poppar upp och ställer nya orimliga krav tilsammans med en advokatkår som tillsammans med olika politiska organisationer hela tiden ställer ökande krav på ”rättsäkerhet” är i sig själv ett hot mot rättsäkerheten.

    Byråkratin är i dag monstruös när det gäller det mesta och det gör att den som utnyttjar systemet och sätter sig till motvärn får ofta rätt även om de har fel, det går inte att fälla någon på grund av den tid det tar med  rättsproceduren.

    Om vi nu skulle banda alla lektioner och prov så skulle alla som inte var nöjda med betyget överklaga och det finns inte en möjlighet på jorden att tillsätta kompetenta människor för att gå igenom alla video och ljudband samt skrivna prov m.m.

    Detta förslag är det absolut mes dåraktiga jag har läst här på debatt.

    Vad som behövs är en svensk motsvarighet till Judys domstol som de har i USA. Där kan vem som helst stämma vem som helst i mindre mål till en låg kostnad och domaren avgör enväldigt från fall till fall. Detta gör att den förlorande parten inte behöver bli ruinerad och det betyder också att man inte behöver vänta i flera år på att få sitt fall prövat.

    Här kunde elever stämma sina lärare om de inte var nöjda och sedan själva presentera sina bevis, för det är ju så det fungerar i svensk lag att bevisbördan ligger på den som anklagar. Då kan eleverna själva banda och spela in , samla in prov där det frasmgår att andra med samma resultat fått bättre betyg etc.

    Om sedan eleven förlorar kan läraren få ett mindre skadestånd för att ha blivit tvungen att kasta bort sin tid och om eleven vinner får han högre betyg eoch läraren får betala en mindre avgift till eleven.

    Om vi införde Judys domstol så kunde 80 % av alla civilmål hållas där och avgöras snabbt och effektivt utan att folk behövde gå från hus och hem ifall de förlorade (mot exempelvis en byggnadsjätte eller en stor affärskedja eller varför inte mot en advokat som inte skött sitt arbete)

  • panoptikon

    Judys domstol? Kom igen, skämtar du? Fundera istället på varför betygen höjs samtidigt som kunskapsnivån sjunker

  • Anonym

    Sedan när är det ”orimligt” och ”dåraktigt” att begära skydd mot rättsliga missförhållanden?

    Att överklaga ett myndighetsbeslut är ingenting man ska behöva göra genom stämning – oavsett hur mycket eller lite det kostar så är det om något ”orimligt” och ”dåraktigt” att pengar ska vara den avgörande faktorn för att kunna få rätt gentemot staten.
    Om alla våra lärare var tillräckligt professionella och kunniga om betygssättning skulle resursproblematiken med ett överklagandesystem inte finnas. Att man räds stora kostnader och personalbehov till en överklagandeinstans innebär i grunden bara att man erkänner att det i dag finns en utbredd problematik i förmågan att sätta korrekta betyg – och att då avfärda det hela för att det blir ”krångligt” betyder bara att man förkastar rättvisan till förmån för det bekväma i att se åt andra hållet. Även om vi redan i morgon skulle införa obligatorisk utbildning i betygssättning på lärarutbildningarna, så skulle det dröja 40 år innan yrkeskåren bytts ut till en som har fullvärdig kompetens rakt igenom. Dagens elever behöver inte få rättssäkerhet år 2050 – de behövde den i går.

  • Anonym

    Om betygen är för höga så tror jag ingen vill överklaga, så du talar lite emot dig själv. 

  • Anonym

    Lars Carlsson,

    Detta har diskuterats tidigare, ”omprövning” som ur juridisk aspekt är helt meningslös eller ”överklagande” som skulle innebära ENORMA kostnader. Föda tusentals målsägarbiträden etc. – Förvisso en dröm för vissa mindre kompetenta advokatbyråer, men inte för mig som tänker på kostnad, kvalitet och nytta.

    För mig finns bara en lösning på hela problematiken. Betygen skall
    vara vägledande och grunden för antagning till gymnasiet.

    Allt Bu och Bä om att bedöma personens prestation via videofilmer från grundskolan via gymnasiet är bara komplicerad tjänstemannaproducerande meningslös icke-logik! 

    När det gäller antagning till högskolor och universitet skall antagningsprov vara allenarådande. Prov som rättas av andra än de som undervisat eleverna. Skriftliga prov anonymiserade. Till vissa utbildningar ”Läkare, psykologer” också via intervjuer (som skall kunna överklagas).

    Det är dit det svenska velandet, korrupta och inflationsutvecklande betygssättningen lett Sverige i samklang med ogenomtänkta okontrollerade reformer.

    Antagningsprov till högre utbildningar är enda lösningen. – Om vi skall få rättvisa mellan föregående årskullar och kommande.

    Mycket enkel slutsats.

    Men det kommer ta politikerna en mandatperiod till innan deras logik hunnit ikapp det som idag är framtid och för dem så småningom kommer att vara nutid.

    VulcanXE

  • Anonym

    Så där helt plötsligt ? Det har ju inte varit möjligt tidigare heller, men då var det tydligen inga problem.

  • panoptikon

    Jag menar i den privata skolan har betygen höjts tiofallt samtidigt som kunskapsnivån har sjunkit. Skolor konkurrerar genom att tävla i höga betyg. Betyg för att locka elever i en konkurans situation

  • panoptikon

    Jag har inte pratat om att man ska överklaga

  • Anonym

    Mycket bra skrivet!
     
    ”Hur ska en elev kunna få en tilltro till demokratiska principer om den inte kan ifrågasätta en myndighetsutövning som kan påverka vederbörandes liv för all framtid?”
     
    Jag anser att en elev självklart ska ha rätt att få överklaga/ompröva sina betyg samt även intagningsbeslut!
     
    Idag är detta inte möjligt, men har trots detta försökt att göra en prövning för att se denna avslås i Överklagandenämnden samt av jurister inom Skolinspektionen, Skolverket – svaret var ärendet inte kan prövas, med stöd av lagen!
     
    Hur tror ni att det känns, för en elev att inte ens få prövat sitt ärende av någon myndighet, inte kunna vända sig någonstans i sin övertygelse om att fel begåtts?
     
    Man kan fråga sig hur vi själva, som vuxna anser vår rätt till rättssäkerhet ska prövas, men inte de ungas (elevens)?
     
    Är det kostnaden, rädslan över att sakna kunskap i frågan, att bli ifrågasatt eller förlora kontrollen/makten eller annat som är orsaken? Vad har man att förlora annat än att allt gått rätt till?
     
    Elevens fasta övertygelse är att fel i betygsättningen/intagningensbeslutet begåtts, hans/hennes framtidsplanerna om utbildning och arbete kan inte förverkligas pga detta fel, men får inte ens ”sin sak” prövad …
     
    Naturligtvis skapar detta misstro till myndigheter, demokratin, en känsla av vanmakt, brist på hopp samt starkt ifrågasättande av rättsäkerheten!

  • Anonym

    Och,

    Det finns ytterligare en poäng med mina tankar. Läraren som knyter sociala band med sina elever behöver inte dömma deras framtid. Utan kan helt och hållet ägna sig åt att erbjuda bästa möjliga kvalitativa undervisning och inte känna pressen på sig att agera livstidsdomare.

    För mig är mycket solklart, även om det i vissa regioner av det politiska Island för närvarande är nattsvart!

    Betyg ja! Vägledande. Med nationella prov.

    Högskoleantagning via antagningsprov.

    800 platser finns till läkarlinjen. 10.000 söker. Tar man de 800 som har högst antagningspoäng fördubblar man den, kallar 1.600 till intervjuer. 2/3 del kunskap, 1/3 baserat på intervju.

    Inte som nu. Lotteri, baserat på gymnasiebetyg som beror på vilken skola man utbildats vid, vilka sociala referenser som påverkar eventuellt betyg.

    Det är mycket enkelt.

    Björklund borde omfamna mig!

    Det lär han inte göra. Politikerna lär tilsätta en utredning som är färdig år 2018.

    VulcanXE

  • http://pulse.yahoo.com/_XWLKW3CTBW3X7XZOEOXKE3KJEQ pekka

    Förslag om omprövning kommer från folk som saknar insikt om skolans förutsättningar. Betygen som sätts är generellt för höga, inte för låga.
    Du kan alltid göra en prövning tills du får ett G och du kan konkurrenskomplettera om ditt G eller VG kändes orättvist. Att den omständiga apparat med föreslagen videodokumentation och ljudupptagningar skulle lösa problemet ger intryck av oändliga resurser inom skolan. Hälsa på i verkligheten istället.

  • Anika Hossain

    Jag kan inte göra något annat än att helt hålla med om dina åsikter. Betyg är en myndighetsutövning och bör därför kunna omprövas.

  • Anika Hossain

    Skriftliga prov anonymiserade i gymnasiet är något man bör införa för annars har läraren en viss åsikt om eleven i förhand som givetvis påverkar bedömningen av eleven i fråga.

Svara på artikeln

Skriv själv på Debatt