Haralampos Karatzas, fd politisk sekreterare (FP) om krisen i Grekland:
Sverige måste ta sitt ansvar och gå med i euro-samarbetet
GREKLANDS KRIS Genom att stå utanför euron är tron att vi undslipper ett öde liknande Greklands. Just denna inställning är problematisk. När Sverige väljer att stå utanför där besluten tas inom eurogruppen, inom europluspakten och inom andra forum, är detta ett val att acceptera att bli ställd inför fullbordat faktum. Passiviteten har ett pris. Nu måste Sveriges röst höras i samma skara. Det menar Haralampos Karatzas, fd politisk sekreterare (FP).
Det är billigt att vara efterklok idag. Många drar nog i dagsläget en suck av lättnad att Sverige inte befinner sig i Greklands läge idag (och inte heller imorgon och dagen därpå). Genom att stå utanför euron är tron att vi undslipper ett öde liknande Greklands. Likaså kan hela det europeiska samarbetet kännas aningen suspekt, dess utfall tvivelaktigt, dess framtid ytterst dyster. Det är istället lätt och lockande att låta kasta en längtanfylld blick västerut, åt ett Norge som står utanför och vinkar åt oss äppelkäckt och rosenkindat i lusekoftor och lovikavantar. Det är lockande att låta vårt medlemskap i EU bero och istället ägna vår tid åt att odla vår egen kolonilott.
Just denna inställning är problematisk. En sådan åsikt skymmer sikten för att Sverige är ytterst beroende av sin europeiska omvärld. Den döljer även den kostnad som vår passivitet har.
Samtidigt kan man förstå de som talar emot Sveriges engagemang i en monetär union.
Grekland utgör för närvarande ett varningens exempel istället för ett paradigm. Den fyra år långa kris som har lamslagit landet lär fortsätta i åtminstone fyra år till. Förmodligen lär det ta åtskilligt längre med tid innan landet får rätsida på sina problem och reser sig upp.
Men att låta tro att Grekland skulle kunna förkorta den tid som det tar innan landet kommer upp på banan igen genom att stå utanför både EU, euron och Europa är ett resonemang som leder vilse. Argumenten haltar.
Den tillfälliga lättnad som en återinförd och devalverad drachma skulle kunna föra med sig
kommer att snart att bytas ut mot fördyrade skulder i euro, en urgröpt köpkraft och en allt mer ohanterlig inflation. Den ryggsäck som Grekland går omkring med skulle bli mångfalt tyngre att bära. Grekland skulle återigen behöva stöttning från omvärlden och en stabil varsam hand för att stapla sig fram. Ett utträde ur EU skulle även innebära att Grekland låter de problem som lamslår landet lämnas olösta.
Det stora problemet för Grekland är inte de krav som ställs från europeiskt håll, från IMF och från främmande institutioner i fjärran utan bör letas på närmare håll. Ett flera decennier långt system av klientelism, korruption och nepotism har bromsat upp landets utveckling. Det är som om landet fastnat i tiden. Byråkratin är nästan byzantisk. Skattelagstiftningen är närmast antik. Synen på företagande alltigenom arkaisk.
Det behövs helt enkelt en renässans. En kraftinsats för att förlösa de faktorer som främjar
utveckling, som fostrar innovationsförmågan och som befordrar ambitiösa målsättningar
inom exempelvis vård, skola och omsorg. Rapporter från globala aktörer som OECD och
IMF till enskilda konsultbolag som McKinsey har uppmärksammat premiärminister Giorgios Papandreou på det som behöver göras i landet: allt för länge har allt för få arbetat allt för hårt för att försörja en allt för omfattande offentlig sektor. Ändå har föga hänt.
En anledning till att ett misstroendevotum hölls i det grekiska parlamentet fredagen den 4 november var att EU sade stopp till att betala ut fortsatta medel så länge Papandreou motsätter sig att genomföra de reformer som landet förbundit sig till.
För att Papandreou, och den som troligtvis inom kort lär ikläda sig rollen som premiärminister, ska slå in och vandra vidare på den bana på reformer som Grekland är i behov av, så behövs ett EU som manar på. Även Sveriges röst behövs höras i samma skara.
Sverige behöver göra sin röst hörd inte bara när det gäller EUs och Greklands framtid, men även låta den tala om den tid som förflutit. En orsak till den europeiska skuldkrisens uppkomst är den europeiska stabilitetspakten, det fundament på vilken den europeiska valutan vilar på. Tongivande länder som Tyskland och Frankrike har efter det att euron introducerats som gångbar valuta tolkat om stabilitetspakten så att den passat nationella syften när paktens villkor inte passat in. Efterlevnaden av pakten har varit njugg. Steg för steg har fundamentet vattnats ur. Detta har grundat för att euron numera befinner sig i ett gungfly.
Under denna tid som numera är förfluten kunde Sverige ha tagit ett större ansvar för att undvika eller om möjligt minska omfattningen av den draksådd som EU för närvarande skördar. Vi betalar således ett pris för att vi står utanför, för vår tystnad och för vår inaktivitet.
Visserligen är vi medlemmar i EU, men vår röst ges ringa vikt när man står utanför
medlemsländernas innersta ring. Viktigt är att vi tar oss in i skaran och låter tala om den
framtid som väntar: Vill vi låta att EU i efterföljden av krisen utvecklas mot större finanspolitisk integration? Ska den europeiska centralbanken istället ges större befogenheter? Tiden för Sveriges talan är nu! Nu är det således på sin plats att gå vidare med en diskussion om Sveriges roll i det europeiska samarbetet. Sverige behöver ta en mer aktiv del i de skeenden som formar vår vardag. Allt för länge har “vänta och se” varit en attityd som har präglat Sveriges syn på EU i allmänhet och euron i synnerhet.
Det kan förvisso finnas ett värde i att vara försiktig och avvaktande, att låta andra gå före och att lära sig från deras erfarenheter och misstag. Samtidigt följs denna inaktivitet åt av en kostnad. När Sverige väljer att stå utanför där besluten tas inom eurogruppen, inom europluspakten och inom andra forum, är detta ett val att acceptera att bli ställd inför fullbordat faktum. Passiviteten har ett pris.
- Anonym
- Anonym
- http://gravsmide.com Tolle
- http://www.facebook.com/people/Andreas-Larsson/601053391 Andreas Larsson
- http://twitter.com/AnnLjungberg Ann Ljungberg
- http://twitter.com/TottiTT Totti Truman Taylor
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- http://www.facebook.com/people/Kristoffer-Järnjesus-Karlsson/677336834 Kristoffer Järnjesus Karlsson
- http://gravsmide.com Tolle
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- http://pulse.yahoo.com/_F77JED6HL7XU64DLYSNA23PHB4 Joakim
- martin-forsman
- http://pulse.yahoo.com/_F77JED6HL7XU64DLYSNA23PHB4 Joakim
- Anonym
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- Anonym
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- Anonym
- Anonym
- http://komigenuva.wordpress.com Nemokrati
- http://komigenuva.wordpress.com Nemokrati
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- http://www.facebook.com/hootan.elfstrom Hootan David Elfström
- Anonym
- Anonym
- http://www.facebook.com/hootan.elfstrom Hootan David Elfström
- http://www.facebook.com/hootan.elfstrom Hootan David Elfström
- http://www.facebook.com/hootan.elfstrom Hootan David Elfström
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- http://stenkvist.wordpress.com/ Robert Stenkvist
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- World Traveller
- World Traveller
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- http://www.svd.se Tobo Lobo
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Hans Bauge
- Anonym
- http://www.facebook.com/people/Fredrik-Johansson/100000227090594 Fredrik Johansson
- Krister Håkansson
- http://castoropollux.wordpress.com castoropollux
- Anonym





