SVT Play
Marta Szebehely, professor i socialt arbete och äldreomsorgsexpert:
Jämlikhetsambitionerna hotas i dagens äldreomsorg
ÄLDREVÅRDEN Det finns en del som hävdar att vi inte har råd med en välutbyggd skattefinansierad äldreomsorg i framtiden. Jag delar inte den uppfattningen. I ett europeiskt perspektiv är det mycket tydligt att ju mer pengar ett land satsar på äldreomsorg, desto fler medelålders kvinnor förvärvsarbetar. Ju fler som förvärvsarbetar, desto större är skattebasen och desto mer pengar finns att fördela till välfärdstjänster som äldreomsorg. Det skriver Marta Szebehely, professor i socialt arbete, Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Framtidsstudier.
I politiska riktlinjer och svensk lagstiftning finns en tydlig jämlikhetsambition: den svenska äldreomsorgen ska vara ”tillgänglig efter behov, inte efter köpkraft”, ”solidariskt finansierad genom skattemedel” och ”demokratiskt styrd”.
Hotas dessa jämlikhetsambitioner av trender i dagens svenska äldreomsorg – i första hand av minskande resurser och ökad privatisering?
De offentliga resurserna för äldreomsorg har minskat under en längre tid – framför allt i relation till ökningen av antalet äldre i befolkningen. Under flera decennier har också antalet äldre som får del av äldreomsorgen minskat, samtidigt som anhörigas hjälpinsatser har ökat – framför allt bland äldre med lägre utbildning. Äldre med mer resurser tenderar i stället att kompensera den minskande skattefinansierade omsorgen med att köpa privat hjälp – sedan 2007 med hjälp av skattesubventionen för hushållsnära tjänster (RUT).
Det finns en del som hävdar att vi inte har råd med en välutbyggd skattefinansierad äldreomsorg i framtiden. Jag delar inte den uppfattningen. Det är ingen tvekan om att det behövs mer resurser till äldreomsorgen – inte minst för att återställa de två senaste decenniernas åtstramning. Men det finns en bred vilja att betala skatt för äldreomsorg. Och det finns all anledning att sluta betrakta äldreomsorgen som enbart en kostnad.
I ett europeiskt perspektiv är det mycket tydligt att ju mer pengar ett land satsar på äldreomsorg, desto fler medelålders kvinnor förvärvsarbetar. Det här sambandet är dubbelriktat – en välutbyggd och välfungerande äldreomsorg är inte bara en förutsättning för att medelålders kvinnor (och män) ska kunna förvärvsarbeta även om de har omsorgsbehövande föräldrar. Ju fler som förvärvsarbetar, desto större är skattebasen och desto mer pengar finns att fördela till välfärdstjänster som äldreomsorg.
Parallellt med åtstramningarna inom den skattefinansierade äldreomsorgen har det skett en ökning av privata utförare. Idag är var femte hemtjänsttimme och var femte plats i äldreboende i privat regi – en ökning från 2-3 procent år 1990. Hela ökningen har ägt rum i vinstsyftande företag. Den svenska äldreomsorgen är mycket attraktiv för internationella investerare – verksamheten karakteriseras av god och stabil finansiering, låg grad av reglering och höga vinster. Hälften av den privata äldreomsorgen bedrivs idag av två företag (Attendo och Carema), båda ägda av internationella riskkapitalbolag. Så vitt känt har inget annat land en så stark ägarkoncentration.
Delvis för att motverka tendenserna till oligopol infördes LOV, lagen om valfrihet, år 2009. Genom att låta den äldre välja mellan olika utförare av hemtjänst och även äldreboenden hoppas lagstiftaren att konkurrensen ska leda till ökad kvalitet genom ”den enskildes möjlighet till val och omval”. Ett problem här är att även om de allra flesta äldre vill ha inflytande över sin vardag (framförallt vill de kunna påverka vad de ska få hjälp med och hur hjälpen ska utföras) så är det många som upplever det som stressande att tvingas välja mellan många olika utförare – inte minst i Stockholm där 60 procent av hemtjänsten är privat och valet rör sig om upp till 100 olika företag.
Det är också mycket få äldre som byter utförare – de flesta byter inte för att de är nöjda, men även för den som är missnöjd upplevs ”priset” för att byta många gånger som för högt. Om den som klagar får förslaget att byta utförare i stället för att fel och brister åtgärdas, kan kundval till och med innebära att brukarinflytandet i praktiken minskar.
Kundvalsmodeller kan också problematiseras ur ett jämlikhetsperspektiv: mindre resursrika äldre (och deras anhöriga) har svårare att hitta information och fatta informerade beslut. Kombinationen av kundvalsmodeller, inkomstrelaterade avgifter för hemtjänst och RUT innebär också ett ekonomiskt incitament för äldre med högre inkomster att välja bort den kommunala hemtjänsten. Om de har små behov blir det billigare att köpa hushållstjänster och använda RUT-avdraget, och om de har större behov finns en drivkraft att välja en privat utförare för sin biståndsbedömda hemtjänst och toppa upp med extratjänster från samma utförare (subventionerade med RUT). Detta eftersom de privata (men inte de kommunala) hemtjänstutförarna får erbjuda tilläggstjänster. En viktig fråga ur ett jämlikhetsperspektiv är om den offentliga äldreomsorgens kvalitet försämras om ’medelklassens vassa armbågar’ försvinner ur systemet.
Risken är uppenbar att det finns både vinnare och förlorare i ett kundvalssystem. Det vilar därför ett tungt ansvar på stat och kommuner att bevaka äldreomsorgens kvalitet och de välfärdspolitiska målen om jämlik tillgång till god äldreomsorg. Samtidigt är det viktigt att kontroll- och regleringssystemen utformas på ett sådant sätt att de inte i praktiken hindrar god omsorg. God omsorg kan inte vara förhandsstyrd i detalj utan måste alltid kunna anpassas till den omsorgsbehövandes individuella och varierande situation. Personalen måste helt enkelt ha ett stort handlingsutrymme i mötet med den enskilde äldre.
Tillbaka till den inledande frågan. Enligt min bedömning hotas den svenska äldreomsorgens jämlikhetsambitioner av både minskande resurser och ökad privatisering. En tudelad äldreomsorg, med bättre och dyrare insatser för den som har råd och ett basutbud för övriga, är klart i strid med lagstiftning och riktlinjer för den svenska äldrepolitiken. Om vi inte ska hamna där måste det finnas en välutbyggd offentligt finansierad äldreomsorg som är attraktiv även för mer resursstarka grupper i samhället.
- Ulpa.L
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- Ulpa.L
- A Nordström
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- http://www.svd.se Tobo Lobo
