SIPRI inför konventionen mot biologiska vapen i Genève:
Skyddet mot biologiska vapen måste stärkas i en tid då vi kan återskapa Digerdöden
BIOVAPEN I december kommer parterna till 1972 års Konvention mot biologiska och toxiska vapen (B-vapenkonventionen) att mötas i Genève för den sjunde översynskonferensen. En viktig aspekt är hur man ska ställa sig till framsteg på genetikområdet i en tid då vi med enkla medel kan återskapa Digerdöden. Det skriver SIPRIs senior researcher, John Hart.
I december kommer parterna till 1972 års Konvention mot biologiska och toxiska vapen (B-vapenkonventionen) att mötas i Genève för den sjunde översynskonferensen. Till de frågor som kommer att diskuteras hör hur utvecklingen inom vetenskap och teknik ändrar själva karaktären hos ”biologiska ämnen” och förutsättningarna för hur de kan produceras och manipuleras. Konventionen hör till de multilaterala fördrag rörande väpnade konflikter som ratificerats av flest stater sedan 1949, då Genèvekonventionerna skrevs under. Dess grundläggande princip, att användandet av biologiska vapen inte är legitimt, har inte ifrågasatts av någon stat. Nu när konventionen snart funnits i 40 år kan man ställa sig frågan om den fortfarande klarar av sin främsta uppgift – att hindra biologisk krigföring?
Förnyelse eller gammalmodighet?
En av de största utmaningarna som B-vapenkonventionen står inför är att behålla sin relevans trots vetenskapliga och teknologiska framsteg. Konventionen förhandlades fram baserad på erfarenheterna från storskaliga statliga militära program för biologiska vapen, något som omfattade även kriterierna för urval och utvärdering av de relativt få patogener som användes i ammunitionen.
Sedan dess har mycket ändrats. En av huvudfrågorna idag är hur man ska införliva konventionsarbetet i ett globalt folkhälsoperspektiv med t ex övervakning av framväxande och återkommande infektionssjukdomar. En annan viktig aspekt är hur man ska ställa sig till framsteg på genetikområdet. Tidskriften Nature publicerade i oktober 2011 ett utkast av genomet för Yersinia pestis (det smittämne som orsakade Digerdöden, vilken under perioden 1348–50 dödade mellan 30 och 60 procent av Europas befolkning), framtaget ur tänderna från offren. Teknologiska framsteg innebär att förmågan att sprida smittämnen som Yersinia pestis, eller andra specialbeställda gensekvenser som kan modifiera existerande mikroorganismer eller tillverka nya, inte längre är beroende av levande mikroorganismer eller stora statliga biologiska vapenprogram. Tillverkning av mikroorganismer genom datorbaserade ”genetiska ritningar” blir härigenom möjligt i en allt större utsträckning.
Ytterligare en utmaning ligger i att man i allt högre grad kan påverka människans fysiologi utan att infektera människor med en särskild patogen. De följder som B-vapenkonventionen var menad att förhindra åstadkoms inte längre av hela ”mikrobiella eller andra biologiska ämnen, eller gifter”, vilka uttryckligen förbjuds i fördraget. Många av de nya skapelserna dödar inte, utan försätter offret i ett försvagat tillstånd, och de kan därför införlivas i militärt eller civilt försvar utan att stater reflekterar över sambandet med biologisk krigföring.
Förhoppningar på den sjunde översynskonferensen
Översynskonferensens ordförande har redan aviserat att behovet av översyn och bedömning av utvecklingen inom vetenskap och teknik finns på dagordningen för mötet.
USA, som spelat en central roll vid tidigare översynskonferenser, har också skickat signaler om en medvetenhet om betydelsen av att frågorna gällande den vetenskapliga och tekniska utvecklingen tas upp vid mötet i Genève. Rose Gottemoeller, USA:s biträdande utrikesminister för nedrustningsfrågor och f d ledamot av SIPRI:s styrelse, sade i oktober inför FN:s generalförsamling att ”vi ser konferensen som en möjlighet att stärka B-vapenkonventionen för att sporra vetenskaplig utveckling, men samtidigt begränsa möjligheterna för missbruk av vetenskapen”. Hon betonade samtidigt behovet av att konventionsregimen ”möter hotet från bioterrorism samt upptäcker och effektivt svarar på en attack, om en sådan skulle hända”.
Det är av yttersta vikt att parterna upprätthåller och stärker ett ramverk genom vilket de kan hålla sig informerade om, och bemöta, politisk, vetenskaplig och teknisk utveckling som påverkar genomförandet av B-vapenkonventionen fullt ut.
Huvudmålet för översynskonferensen kommer att vara säkerställa att det multilaterala förbudet mot biologisk krigföring inte undermineras av försummelse eller ouppmärksamhet.
FAKTA
B-vapenkonventionen var det första internationella fördrag som förbjöd utveckling, framställning och lagring av en hel vapenkategori. Idag är 165 länder parter till konventionen och ytterligare 12 har undertecknat, men ännu inte ratificerat fördraget. Det är fortfarande ett viktigt juridiskt instrument vid försöken att förhindra spridning av massförstörelsevapen.
En tillfällig grupp, den s k Implementation Support Unit startade sitt arbete 2007 med att ta hand om administrativa frågor, stödja nationellt genomförande av konventionen, att samla in och distribuera den inlämnade informationen och att främja ett världsomfattande medlemskap i B-vapenkonventionen.
- FutureExpress
- FutureExpress
- FutureExpress
- panoptikon
- panoptikon
- panoptikon
- Anonym
- Anonym
- panoptikon
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- panoptikon
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- panoptikon
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- Anonym
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- Anonym
- FutureExpress
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- http://blogg.passagen.se/ivanivna/ Tetyana
- FutureExpress
- FutureExpress
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér





