Hans Linde (V) om Sveriges veto mot hårdare sanktioner mot Syrien:
Regeringen sätter ekonomiska intressen före människoliv
SYRIEN ”Sverige ska vara en tydlig kraft för frihet, fred och försoning i vår värld”, har Carl Bildt upprepat ett stort antal gånger. När människorna i Syrien nu kräver just sin frihet efter decennier av diktatur vore det dags att omsätta den retoriken till handling. Men trots att vi dagligen nås av rapporter om mord och försvinnanden i Syrien så väljer regeringen att prioritera Sveriges ekonomiska intressen i Syrien före stödet till folkets kamp för sin frihet. Det skriver Vänsterpartiets utrikespolitiske talesperson, Hans Linde.
”Sverige ska vara en tydlig kraft för frihet, fred och försoning i vår värld”, har utrikesminister Carl Bildt upprepat ett stort antal gånger från riskdagens talarstol. När människor nu i Syrien med stort mod och risk för sina liv kräver just sin frihet efter decennier av diktatur skulle man kunna tycka att det var dags att omsätta den retoriken till politisk handling. Men samtidigt som vi dagligen nås av rapporter om mord, försvinnanden och förföljelse i Syrien så väljer den borgerliga regeringen att prioritera Sveriges ekonomiska intressen i Syrien före stödet till folkets kamp för sin frihet.
När EU:s utrikesministrar träffades senast beslutades om nya hårdare sanktioner mot Syrien, bland annat för telekom-utrustning som kan användas för övervakning. Att sanktionerna skärps är välkommet, men dem kunde ha blivit så mycket skarpare om det inte vore för Sverige. Tidigare har EU infört sanktioner mot telefonbolaget Syriatel, som står regimen nära. Nu föreslogs att ytterligare syriska telebolag som har starka kopplingar till regimen skulle omfattas av sanktionerna. Samma telebolag är stora kunder hos svenska Ericsson. Men inga nya telebolag kom att omfattas av sanktionerna eftersom en medlemsstat motsatte sig detta. Den medlemsstaten var Sverige. I EU:s korridorer talar man nu om ”the Ericsson factor”.
Den borgerliga regeringens motstånd mot skarpare sanktioner mot Syrien måste ses i ljuset av att regeringen medvetet breddat och fördjupat sitt samarbete med de auktoritära regimerna i Nordafrika och Mellanöstern under flera år. Mellan oktober 2007 och september 2010 genomförde handelsminister Ewa Björling 26 resor till de olika auktoritära regimerna i Nordafrika och Mellanöstern. Ingen annan kontinent eller region har besökts så många gånger. Ett av dem länder som handelsministern besökt är Syrien. 2009 ledde Björling en näringslivsdelegation till diktaturen i Damaskus. I delegationen ingick företrädare för Ericsson.
7 mars i år återgäldade Syriens vice premiärminister Abdullah Dardari besöket och kom till Stockholm för att diskutera ett fördjupat ekonomiskt samarbete med Björling på Arvfurstens palats. Om regimens brott mot de mänskliga rättigheterna diskuterades vet vi inte, men vi vet att de åt älg till lunch tillsammans. I Syrien har besöken lyfts fram i regimvänlig media och inneburit ytterligare en PR-vinst för en allt mer ifrågasatt regim.
Samarbetet mellan diktaturen i Syrien och moderaterna har inte bara handlat om möten. Mellan 2006 och 2010 gav dessutom statliga Exportkreditnämnden 139 miljoner kronor i exportkrediter till svenska företag som investerade i just Syrien. Och offensiven har betalt sig. Sen 2006 har den svenska exporten till Syrien tredubblats, majoriteten av alla svensk export utgörs av telekom-utrustning.
Regeringen har menat att telekom-exporten gynnat de folkliga protesterna, Ewa Björling har sträckt sig så långt att hon 5 maj i riksdagen hävdade att de folkiga protesterna i Syrien ”inte varit möjligt över huvud taget” utan Ericssons export till landet.
Men retoriken och verkligheten har inte hängt ihop. 24 november avslöjar SVT att regimen i Syrien använt sig av Ericssons mobilsystem RANOS för att övervaka sin befolkning och spåra upp oppositionella. Eftersom alla medborgare i Syrien måste uppvisa id-handlingar vid köp av en mobiltelefon så gav RANOS regimen ett effektivt verktyg att följa alla mobiltelefoninnehavare i landet. Regimkritiker menar att oppositionella mördats, torterats och försvunnit på grund av den teknologi som Ericsson, med den borgerliga regeringens stöd, försett den syriska regimen med.
Jag har under mina år i riksdagens Utrikesutskott fått höra många högtravande tal med högstämd retorik om demokrati, mänskliga rättigheter och frihet. Alltför ofta har skillnaden mellan retorik och verklighet varit stora. Men jag tror aldrig de varit så stora som just i fallet Syrien.
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- ÄRRHÅ
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- World Traveller
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- ÄRRHÅ
- ÄRRHÅ
- ÄRRHÅ
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- ÄRRHÅ
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- ÄRRHÅ
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- ÄRRHÅ
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- A Nordström
- A Nordström
- Anonym
- Anonym
- A Nordström
- ÄRRHÅ
- ÄRRHÅ
- ÄRRHÅ
- A Nordström
- Anonym
- ÄRRHÅ
- Anonym
- Anonym
- ÄRRHÅ
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym





