Nobelpriset

Nobel-720

Friforskningsfrämjare skapar klyftor i onödan

Publicerad 10 december, 2011 - 14:00

NOBELPRIS Nobelfestligheterna 2011 har tagit sin början. Arbetet mot nästa Forsknings- och Innovationsproposition är i full gång. Och som ett brev på posten dyker flera aktörer i svenska debatten upp för att ropa efter mer resurser åt fri grundforskning på bekostnad av initiativ för att stödja tillämpad forskning eller mer samverkan mellan näringsliv och lärosäten. Vi vill hävda att denna debatt riskerar att skapa onödiga motsättningar mellan ”fri forskning” och mer tillämpad dito. Det skriver Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen och ordförande i IVAs avd för Utbildning och forskning tillsammans med Björn O. Nilsson vd för IVA, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin. 

Forskningssystemet behöver utvecklas så att grundforskning och mer tillämpad forskning samexisterar och kompletterar varandra. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, pläderar för att båda formerna, inklusive grundforskningen, stärks och samverkar för utvecklingens skull. Vi behöver inte bara forskning som syftar till Nobelpris.

Det stämmer att många aktörer – däribland IVA och KK-stiftelsen – även efterlyser ett tydligt nyttoperspektiv på forskningen. Svenska skattebetalare ska i slutänden få synbar utdelning i form av goda forskningsresultat, må det gälla nya behandlingsformer mot sjukdomar, tekniska lösningar för ett hållbart samhälle, sätt att skapa fler jobb inom tjänster eller annat. Detta är knappast kontroversiellt; snarare vore en motsatt inställning – att skattebetalarnas förväntningar på forskningen inte på något sätt skulle bemötas – oansvarig. Det är dessutom en inställning som alltfler företrädare och ansvariga för forskning i Sverige skriver under på. Forskning är inte bara för akademins egen behållning eller för undervisningen.

Men var får vi mest nytta för forskningsanslagen? Vissa debattörer verkar peka mot att den fria grundforskningen eller åtminstone delar av den genererar stor sådan nytta, om än på lång sikt. Så är det förstås, men forskningen visar att endast en minoritet av våra innovationer kommer direkt ur akademiska upptäckter. Det hjälper inte att anföra ålderdomliga exempel för att påstå motsatsen. Innovationer kommer inte längre av upptäckter som görs av att stirra ned i petriskålar, som penicillinets fader Fleming gjorde. Universitet och forskningsinstitut blir allt viktigare i samhällets ekosystem för forskning och innovation men det behövs interaktion och samverkan mellan dem och övriga samhället.

Många organisationer – däribland IVA och KK-stiftelsen – efterlyser idag snarare mer samverkan mellan näringsliv och akademi. Att sikta mot internationella utmärkelser som Nobelpriset i all ära, men vägen dit kan nog så ofta vara viktigare ändå – och senare visa sig generera än viktigare resultat. Dröjsmålet med att sätta upp fler samverkansinitiativ och stimulansåtgärder är här frustrerande och otidsenligt. Varför? För att det helt enkelt är orimligt att förvänta sig att forskare ensamma ska veta vilka forskningsmässiga utmaningar som finns på alla områden i samhället, näringslivet inklusive. Vi måste bryta barriärerna mellan universitetsforskningens vita elfenbenstorn och den omvärld som väntar på den kunskap och de resultat den kan leverera.vår ambition borde istället vara att finna de bästa formerna  för att samhället i övrigt, inklusive industrin, kan samverka med akademin direkt eller indirekt.

Denna typ av resonemang brukar beskyllas för att den leder till att all forskning styrs av företagen eller andra aktörer i samhället. Steget från mer samverkan mellan akademi och näringsliv till helt näringslivsstyrd eller -beställd forskning är fortfarande mycket långt, och farhågor om att forskningens villkor helt ska dikteras av näringslivet framöver är sanslöst överdrivna. Det finns redan nu starka myndigheter och stiftelser vilkas beredningsgrupper nogsamt vakar över att forskningssamverkan inte är uppdragsforskning.

IVA anser i sitt inspel till forsknings- och innovationspropositionen, vilken beräknas presenteras hösten 2012, att lärosätena bör ges en viss del av sina statliga medel för resultat uppnådda genom innovationsverksamhet och annan samverkan med näringsliv och övrigt samhälle. Nuvarande högskolelag markerar samverkan som viktigt element i universitetens och högskolornas verksamhet, men denna faktor värdesätts ännu inte vid resurstilldelningen. Bedömningsindikatorerna bör vara utformade för att stimulera samverkan, vilket kan ge utslag på såväl resurser som meritering vid tjänstetillsättningar eller personers rörlighet mellan akademi och näringsliv/övrigt samhälle.

Ytterligare en ”win-win-lösning” i detta avseende är att viga mer resurser åt starka forskare och forskningsgrupper för att även skapa förutsättningar för deras insatser i innovationsgenererande miljöer. Duktiga forskare behöver få frist från den ansökningsskrivarbörda som präglat mycket av deras arbetstid hittills. Sådana lovande forskare kan också förväntas nå större och viktigare genombrott i sin forskning, vilket bör premieras.

Alltså: även om den ”fria” forskningens roll ska försvaras bör den statliga forskningsfinansieringen också tydligt premiera samverkan mellan akademi och övriga samhällssfärer, samt koncentrera strategiska satsningar till relevanta och slagkraftiga forskargrupper. Vi bedömer att det sista är mer eftersatt än det förra. Därmed kan Sverige förväntas nå fler internationellt konkurrenskraftiga forskningsresultat, såväl i form av Nobelpris som i fortsatt konkurrenskraftiga internationella företag eller andra varianter.

Madelene Sandström, vd KK-stiftelsen och ordförande för IVAs avd för utbildning och forskning
Björn O. Nilsson, vd IVA, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin
  • Anonym

    Den stora frågan är hur klyftan mellan Nobelstiftelsen (Vetenskapens badboy) och Vetenskapsakademin avskaffas ?
    Nu har Nobelkommittén belönat livets lagar och den dubbelriktade informationen som V-skap bannlyste för 100 år sedan med ett Npris … m=budbärare i RNA och Strömbrytare i DNA !

    Vetenskapsakadmien har vädjat till sin stadga 5 & för att slippa ta ställning till Nobelstiftelsens politik ! Hur skall denna konflilt lösas ?

  • Anonym

    Vi i Sverige behöver all den bidragspolitik vi kan få i fråga om olika forskningsprojekt. Om vi vill hålla, något så när, jämna steg med Asien får vi lägga på ett kol.
    Nobelstiftelsen är en sporre för många forskare, då de vet, med stor säkerhet, att den utmärkelsen ger extra för fortsatt forskning inom det område priset avser.
    Att kalla Nobelstiftensen vetenskapens badboy rimmar om dåligt omdöme.
    Vi i Sverige måste bil bättre på att ta till vara de förmågor vi har och ge dem möjlighet att experimentera fram till nya innovationer så att vi på så sätt kan hålla jämna steg med Asien.
    Vi måste utveckla förmågan att på ett enkelt sätt minska koldioxid utsläppen av diesel och bensinavgasena och plocka fram en bättre katalysator för bilindustrin. Vi måste bättre ta till vara naturgasen, i stället för att bränna upp den, vid våra raffinaderier, så att vi kan använda den till drivmedel. Detta bland mycket annat.

  • Anonym

    Ytterligare en raden av bla bla bla artiklar!

    Många fina ord och formuleringar som nogsamt undviker kärnproblemet som utgörs utav den konflikt där forskningen försöker slippa ta ställning för sin egen roll. Forskningen måste vara tydlig med för vems uppdrag den jobbar. Det avgör nämligen dess rätt till förtroende för rätt part och kan granskas utifrån rätt perspektiv och av rätt part och av rätt orsak.

    Det konkreta innehållet i artikeln är tyvärr lika med noll. man vill helt enkelt inte ta ställning i de grundläggande fundamenten i rädsla för att man skall mista någon flygande stekt sparv.

    Hoten mot forskningen är bristen på tillit dels genom uteblivna resultat och resultat baserade på korrupta villkor. Varje gren av forskningen måste skapa sig en profil baserad på den integritet den är beredd att leva upp till och anpassa granskningen och öppenheten därefter. Altså vem är kunden och vem är målgruppen och målgruppen skall granska uppdragsgivaren.
    Vi vill inte ha skattefinansierade forskningsresultat med förutbestämda politiskt korrigerade resultat.Inte heller forskning som är styrd av näringsliv och företag som vill uppnå förutbestämda slutsatser.

    Bara att det där djävla ordet ”hållbart” är insmuget i texten visar att författarna IVAs Björm O Nilsson som med öppna armar tog emot den politiserade korruptionen som trycktes in i IVA genom ”klimathysterins” multimiljoner in i IVA.
    Att Björn nu pratar om forskningens framtid är för att han inte ställt upp på de grundläggande vetenskapliga dygderna utan låtit sig bli en politiskt korrekt politruk som nu är orolig för sin egen framtid när klimatpengarnas gröttåg nått slutstationen.

    Så det största problemet för forskningens framtid är dess egentrovärdighet och integritet. Två av dessa förutsättningars blysänken utgörs av artikelförfattarna själva och klarar de inte av att ställa upp villkoren själva för dem lär ingen annan göra det åt dem heller1 Lycka Till Björn!! :)

  • Anonym

    Mänskligheten står inför enorma utmaningar och forskningen borde tjäna mänskligheten mer än vad som sker idag..Bill och Melinda Gates initiativ visar hur illa det är ställt med världens forskning.

    Att i det läget peka på riktad forskning och generell grundforskning är närmas parodiskt.
    Om vi ska ha någon chans att få en värld som arbetar mer nära kretsloppet så krävs.
    1.Infocom alla måste verka för ett fritt anonymt internet med symmetrisk access för alla.
    2.Grundforskningen ska vara transparent och erbjuda alla möjligheter.
    3 Den riktade forskningen ska förhindras att ha för långa patent och rättighetsskydd samt att lagstiftningen bör kunna avslöja patent troll som bara är ute för att sabotera andra seriösa aktörer.

    Det krävs att samhället skyddar grundforskningen från partsintressen och onda avsikter som ofta kännetecknar riktad forskning.

    Ekonomernas vansinne som håller på just nu att nära nog stoppa hela världens ekonomiska aktivitet beroende på att systemen i ekonomin är så primitiva och ej levererar ens svaret på sina egna stulna falska nobel pris..Det finns ju inget äkta pris och nobel hatade bankmän.
    Ett av dessa pris visar ju på att ekonomi bara är en begränsande funktion..dvs att om ekonomin fungerar dåligt så begränsas mänsklighetens förmåga att samarbeta..

  • Anonym

    Det är nästan skrämmande att det var bara talaren/professoren till ekonomipristagarna som tog upp Naturens lagar som Nobelstiftelsen belönade med ett Npris 2006 … i sitt tal. Andra pratade bara om pengar !

  • panoptikon

    ”Naturens lagar” vad menar du?Belönades 2006?

  • http://gravsmide.com Tolle

    Det är väl inte bara när det gäller miljöfrågor som ekonomin bromsar (stoppar) utvecklingen.

  • Anonym

    Tomas Tranströmer avslöjade vetenskapens största problem = språket ! Dikten som lästes flera gånger under kvällen – stämde inte riktigt med verkligheten: ”Spår i snön är inte ett språk” utan spår är ord. Informationen går bara åt det ena hållet … i språket går informationen åt båda håll och kallas för dubbelriktad information, vilken V-skap bannlyste för 100 år sedan !
    Skriven text är inte ett språk … den är död språk, men det menar inte Tomas !

  • http://gravsmide.com Tolle

    Redan i början på 60 talet visste vi att vårt avloppssystem var ohållbart. Under dessa 50 åren som gått vet jag flera unga krafter som satsat på att vilja förändra detta. Men hela tiden så upptäcker man att det finns inget intresse så det kan man inte få några inkomster på. Och fortfarande så har vi samma gammelmodiga avloppssystem som vi även försöker lära utvecklingsländer att bygga.
    Däremot så satsas det på att konstruera prylar som vi klarat oss tidigare utan, och som nu fyller våra sopstationer och fördärvar miljön. Detta kallar många för välfärd. Men att ta hand om vårt avfall det räknas väl som en kostnad, och är lika ointressant som att ta miljöhänsyn men tillverkningsindustrin och matproduktion.
    Jag tror att den största drivkraften för forskning är att kunna göra framsteg utan att bli som nu bestulen och förvrängd på sina alster av personer som bara tänker på att tjäna pengar.

  • http://gravsmide.com Tolle

    Förr drömde många unga människor om att komma på någon bra uppfinning, som man kunde bli rik på. Dessa drömmar tror jag inte är så vanliga längre, helt enkelt därför att det inte är någon som blir rik på sina upptäckter i Sverige. Tidigare har man då fått gå till Norge eller något annat land där möjligheter finns.
    Och industriernas forskning ger väl inte den inspirationen som ett privat vinstintresse ger. Dessutom så vill man väl köra så länge som möjligt med de idéerna man har, för det kostar ju pengar att satsa på nytt.
    Vi har ju om inte annat på senare år sett hur det gått med bilindustrin i USA, där man körde mad gamla tankar så länge att hela deras bilindustri håller på att rasa samman. Detta tycker jag är ett typexempel på hur det går om man inte ser till att utvecklingen går framåt med människans förmåga att lösa problem när man ställs inför dem.
    Det nya stora området vi bör forska inom är väl miljöfrågorna, där vi fortfarande har möjlighet att bli en ledande nation. Eller ska vi prioritera EU och vänta på att det blir någon ordning där?

  • Anonym

    Klyftan mellan Nobelstiftelsen och Vetenskapsakademin är beskrivande på vilken dimension problemet inom V-skap ligger !

    Det som Nobelkommitté belönar med N-priser … är bannlysta hos Vetenskapsakademin som vädjar till sin Stadga 5 & för att slipppa svara ! Vem som helst kan fatta att det största problem är dessa ”bannlysningar” !

    Vem som tvingar professorer i VA att be ursäkta om sina och Vetenskapens sörsta misstag … bannlysning av den dubbelriktade informationen och att bygga stora städer på sköra koppartrådar vilka kan börja smälta om det sker Solstorm i jordens magnetfält (Ill.Vet. nr13/2009)

    Det andra är det som Tomas T tar upp i sina dikter=språket !
    Dikten som lästes i N-festen var lite falsk därför att det var språket som saknades … inte orden ! ”Spår i snön ” är samma som våra bokstäver … i språket går informationen fram och tillbaka …det som var verklighet enliigt TT … redan Aristoteles visste detta, miraklet som V-skapen bannlyste för 100 år sedan !

  • Anonym

    Sandström/Nilsson: ” Forskningen visar att bara en liten bråkdel kommer från akademiska kretsar” !! Varför är det så ?
    Förklaringen är att Vetenskapens (V-skap är ingenting bara en metod) uppgift är att bevisa att det som någon (amatör) har kommit på … upptäkct … stämmer i verkligheten.
    På grund av detta släpar V-skap 20-30 år efter utvecklingen.

    Vad gäller ”Den dubbelriktade informationen” är avståndet det ofattbara 100 år ! Först i dag erkänner professorer i VA (tvingad av N-stift.) att det gjordes ”Ett litet misstag” när den nya tiden började !

  • panoptikon

    Glöm inte att jorda foliehatten.

  • Anonym

    Skriver bara Al Goore!

  • Anonym

    Att du bara vågar fråga Pan… ;-)

  • Anonym

    Precis vad jag tycker den målinriktade forskningen är ofta pervers den riktar sig enbart efter pengar och har helt tappat kopplingen till sofismen.

    Grundforskningen ligger helt i strykklass och denna artikel är som vanligt att den riktade forskningen försöker positionera sig för att sno anslagen.

    Giribukarna som smörjer sina krås utan en enda altruistisk tanke ska kastas ut ur templet.
    Mänskligheten behöver forskning som leder till ökat välstånd och en mer kretsloppsinriktad värld.

  • Anonym

    Nej Ekonomi är en begränsande funktion och eftersom den ofta styrs av politiker som i kraft av sina taskspelarkonster fått förtroendet så är det i stort alla områden där man försöker styra med hjälp av mammon i brist på bättre system.

    Ekonomerna har inte själva insett att ordet ekonomi betyder ”att hushålla” men man har inte fattat att jesus kastade ut månglarna från templet för att ekonomi saknar mening i religionen och i många andra mänskliga sammanhang vilket moder Theresa visade.

    Mammon och girigheten ligger bakom väldigt mycket elände i vår värld och inte ens det faktum att Alfred Nobell ogillade bankmän och finansen har fått dom att objudna klättra in på festen.
    Det falska Nobelpriset till minnet av Alfred N är ju tidernas skämt…..

  • Anonym

    Det är inte alls omöjligt att när du nästa år 2012 försöker tända ljuset i ditt hus att det inte händer något och stora områden runt kärnkrafsverken måste evakueras. Halva svenska folket kan bli flyktingar … då kan man hålla sig för skratt ! Att avskaffa kärnkraft — kan vara för sent ! Vem vet ?

    Detta (utbrott i solen) brukar ske var 11 år och orsaka skador någonstans i I-länder (enligt ILL.Vet.) … fattiga kommer alltid att klara sig !
    Vad gör regeringen ? Ingenting ! Sådant (sådan katastrof) kan inte hända, och det ser ut att det stämmer när Solfläckar som är orsaken till norrsken … är borta … just nu !

  • Anonym

    Naturens lagar är sådana som stämmer överallt i naturen och i Universum !

    Nobelstiftelsen belönade ”Bäraren”=den största lagen i universum och även i naturen ( m=budbärare i RNA) med Npris 2006 t.ex. Vi är varandras barn och den ena är bärare till den andra i universum.

    Bäraren i religioner kallas för Gud ! Dessa lagar (ritningar) fanns redan före Big Bang !

    Dessa lagar ”de riktiga som stämmer överallt” blev bannlysta för 100 år sedan (Alexis Carrells upptäckt) … så Nobelstiftelsens erkännande innebär en revolution i det vetenskapliga tänkandet !
    Det är dessa lagar Hawking efterlyser i sin bok ”The Grand Desing”: ”Dessa lagar (Mteori=Allteori) är omöjligt att komma på för en vanlig människa”… påstår han, men nu har det skett Nobelstiftelsen kom på dem … i misstag. Det var inte meningen !

Svara på artikeln

Skriv själv på Debatt