Skolvalsreforms-expert i debatten om världens bästa skitskola:
Ni har fel – vinstintressen skapar inte dåliga skolor
FRISKOLOR På SVT Debatt hävdar Rossana Dinamarca (V) att vinstdrivande friskolor måste förbjudas utifrån tesen att vinstintresset i sig bidrar till försämringar. Den sammantagna forskningen på området stödjer dock inte den tesen. Tvärtom. Flera studier visar faktiskt att vinstdrivande skolor är bättre än sina icke-vinstdrivande konkurrenter. Grundproblemet är att svenska skolor inte kan hållas ansvariga med hjälp av centrala kvalitetsmått. Med central betygssättning skulle problemen försvinna. Det skriver Gabriel H Sahlgren, forskningskonsult inom skolvalsreformer, Institute of Directors.
På SVT Debatt (9/12) hävdar Rossana Dinamarca (V) att vinstdrivande friskolor måste förbjudas. Som stöd refererar hon till det senaste avsnittet av UR:s programserie ”Världens bästa skitskola” (8/12), vars tes är att vinstintresset i sig bidrar till försämringar. Denna gång är det två skolkoncerner, Baggium och John Bauer Gymnasiet, som hängs ut. Det finns ingen anledning att försvara dessa företag. Men forskningen på området stödjer inte tesen att vinstintresset är grundproblemet.
Till skillnad från vad som basunerades ut i programmet bör det först och främst påpekas att Sverige inte alls är världsunikt i att vi tillåter helt skattefinansierade skolor att gå med vinst. I Chile finansieras vinstdrivande friskolor med skolpeng sedan 1981. Sedan 1993 kan de ta extra betalt av föräldrar, men en stor andel gör inte det. Likaså driver vinstdrivande utbildningsföretag helt skattefinansierade skolor i vissa amerikanska delstater, exempelvis Michigan och Pennsylvania. Det är därför en myt att vinstintresset inom svensk skola är världsunikt.
Men leder då vinstintresset till försämringar i skolan? Programmet i UR kan inte ge svar på den frågan. Anekdotisk bevisföring ger bra TV men är inte mycket värd i sammanhanget. Min egen genomgång av forskningen på området finner dock väldigt lite stöd för att vinstintresset skulle driva ner kvaliteten. Tvärtom. Vissa amerikanska studier visar faktiskt att vinstdrivande skolor är bättre än sina icke-vinstdrivande konkurrenter, medan andra inte finner några systematiska skillnader.
Samtidigt visar den chilenska forskningen att det är just vinstdrivande koncerner som ökar resultaten på centralprov mest: ju fler skolor i en koncern, desto bättre resultat. Detta kan förklaras med stordriftsfördelar som vinstdrivande företag har starkast incitament att utnyttja. Dessutom är andelen elever med låg socioekonomisk bakgrund högre i avgiftsfria vinstdrivande skolor än icke-vinstdrivande och kommunala skolor.
När det gäller Sverige har jag själv tidigare analyserat vinstdrivande friskolor på grundskolenivå i en studie för Institute of Economic Affairs i London. I den bästa statistiska modellen skiljde sig inte vinstdrivande friskolors snittbetyg från icke-vinstdrivande friskolors. Dock har Jonas Vlachos visat att elever som går i vinstdrivande grundskolor får något lägre slutbetyg i gymnasiet än andra elever, jämfört med deras betyg i nian.
Det är tveksamt om betygen är likvärdiga mellan skolor med olika ägandeformer, vilket min studie kan kritiseras för. Det är dock också sannolikt att Jonas Vlachos resultat drivs av faktorer som inte har med vinstintresset att göra. Exempelvis är slutbetygen mindre jämförbara i gymnasiet eftersom eleverna studerar helt olika kurser. På grund av bristen på externt rättade prov är det svårt att dra några allmänna slutsatser gällande svenska vinstdrivande skolors kvalitet.
Det viktigaste argumentet för vinstintresset inom skolan är att det ger incitament att hålla kostnaderna nere, öka kvaliteten, expandera, dra nytta av stordriftsfördelar – och konkurrera ut sämre skolor. Forskning från USA visar mycket riktigt att vinstdrivande skolor växer mer och snabbare än icke-vinstdrivande skolor. Detta positiva scenario kräver dock självklart ett kvalitetsmått som inte bestäms av skolorna själva. Men det är också här det svenska systemet brister.
I Sverige sätter enskilda lärare betygen, vilket inte skiljer sig från exempelvis USA. Skillnaden är istället att amerikanerna inte tror att olika lärare sätter jämlika betyg. Istället är antagningssystemet fritt, vilket har lett till standardiserade prov samt att skolbetygens roll för antagning är relativt låg. Ingen tror att betyg satta av lärare A betyder samma sak som betyg satta av lärare B – vilket är precis vad det svenska centraliserade antagningssystemet bygger på.
I kombination med ett fritt skolval har detta skapat en extremt problematisk incitamentsstruktur bland svenska skolor eftersom det självklart är billigare att locka elever med glädjebetyg än kvalitetsförbättringar. Med central betygssättning skulle problemet försvinna.
Detta förslag har tidigare kritiserats från liberalt håll av Johannes Åhman på DN:s ledarsida (9/8) eftersom det skulle leda till en ”endimensionell” utbildning. Betygens jämförbarhet är mindre viktig än deras ”djup och bredd” heter det. Men har finsk studentexamen eller IB-utbildningens slutprov lett till en mer endimensionell utbildning? Självklart inte. Både den finska skolan och IB-utbildningen håller världsklass. Däremot är betyg meningslösa som antagningsinstrument om de inte är jämförbara. Friskoleförespråkare skjuter sig själva därför i foten när de ignorerar problemen som fri betygssättning har inneburit.
Att attackera vinster inom välfärden är populärt i Sverige idag. Debatten är välkommen men slutsatserna alltför enkelspåriga. Sammantaget visar forskningen på skolområdet inte att vinstintresset är negativt, utan att det kan spela en positiv roll. Men bara om skolor hålls ansvariga med hjälp av centrala kvalitetsmått.
- Anonym
- VulcanXE
- http://twitter.com/motbilder Hampus Eckerman
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- VulcanXE
- A Nordström
- Anonym
- A Nordström
- VulcanXE
- Anonym
- A Nordström
- VulcanXE
- Anonym
- Anonym
- A Nordström
- A Nordström
- A Nordström
- A Nordström
- A Nordström
- panoptikon
- panoptikon
- Anonym
- Anonym
- http://www.facebook.com/people/Karin-Kirkland/100002600942591 Karin Kirkland
- A Nordström
- panoptikon
- A Nordström
- http://www.facebook.com/people/Karin-Kirkland/100002600942591 Karin Kirkland
- VulcanXE
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- Anonym
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- Anonym
- Anonym
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- Anonym
- Anonym
- http://www.facebook.com/borje.nilsson1 Börje Nilsson
- Anonym
- Anonym
- http://www.facebook.com/borje.nilsson1 Börje Nilsson
- http://www.facebook.com/borje.nilsson1 Börje Nilsson
- http://www.facebook.com/people/Karin-Kirkland/100002600942591 Karin Kirkland
- http://www.facebook.com/people/Karin-Kirkland/100002600942591 Karin Kirkland
- http://www.facebook.com/borje.nilsson1 Börje Nilsson
- http://www.facebook.com/people/Karin-Kirkland/100002600942591 Karin Kirkland
- Anonym
- http://pulse.yahoo.com/_VOTICDCHHFFZCKBGDAYLUFP7KY simon





