Lyckohets

Goran-Haden-720

Shoppingens lyckobluff kräver nya reklambegränsningar

Publicerad 19 december, 2011 - 10:54

KONSUMTION I Sverige kostade reklamen förra året 62 miljarder kronor, en nota som betalas främst av oss konsumenter när reklamens kostnader läggs på produktpriset. Många pressas att skuldsätta sig för att få råd att uppfylla alla förväntningar som reklamen är med och trissar upp inför julen. Samtidigt bekräftar forskning att människor med materialistiska värderingar är mindre lyckliga än andra. Nu krävs politiska beslut för att införa nya reklambegränsningar. Det skriver Göran Hådén, talesperson för En Köpfri Dag i Sverige.

Vi kan faktiskt minska miljöförstöringen och samtidigt förbättra våra liv. Den avgörande mirakelmetoden kan sammanfattas som ”köp mindre – lev mer”. Naturvårdsverket har nyligen släppt rapporten Klimatomställningen och det goda livet, som analyserar vilka positiva kopplingar som faktiskt verkar finnas mellan minskad klimatpåverkan, ökat välbefinnande, kortare arbetstid och minskad konsumtion. Mer är inte alltid bättre.

Ökad konsumtion kan vara livsavgörande för de som inte har sina grundbehov tillfredsställda. De flesta i Sverige har dock passerat den nivån och kan istället ställa sig frågor som: 

Blir jag lyckligare av att ständigt jaga efter de senaste prylarna och modet? Ska jag verkligen ägna så mycket tid åt att byta ut saker som fungerar? Vad är viktigast i mitt liv och hur mycket tid ägnar jag åt det?

Forskning bekräftar att människor med materialistiska värderingar är mindre lyckliga än andra. Så varför shoppar vi ändå så mycket? Några orsaker är att det känns bra i själva köpögonblicket, att samhället och ekonomin är uppbyggd kring att det ständigt ska köpas
mer och mer, samt reklamen. 

I Sverige kostade reklamen förra året 62 miljarder kronor, samt en omätbar kostnad för sitt bidrag till att slita ut människor och miljö. Enbart den mätbara kostnaden är större än den för driften av alla våra universitet och högskolor tillsammans.

Reklamens kostnad betalas främst av oss konsumenter genom minst tre olika notor:  

Den ekonomiska notan är när reklamens kostnader läggs på produktpriserna och betalas av oss konsumenter. Nu pressas många till och med att skuldsätta sig för att få råd att uppfylla alla förväntningar som reklamen är med och trissar upp inför julen.

Den ekologiska notan får vi alla och kommande generationer ta hand om för att vi producerar prylar upp över öronen. Om alla konsumerade lika mycket som vi i Sverige skulle det behövas cirka tre jordklot för att få naturresurserna och ytorna i världen att räcka till.

Lyckonotan betalar vi i form av att reklamen gör oss mindre nöjda med det vi har. Många jämför omedvetet sig själva och sitt liv med de ofta fotomanipulerade perfekta sorglösa människorna i reklamen och deras ”fantastiska” produkter som vi inte har råd med utan ännu mer lönearbete.  

Ideella grupper som Köpberoendes riksförbund har inte på långa vägar resurser för att kunna hjälpa alla shopaholics i Sverige. Det krävs politiska beslut. En undersökning i

Dagens media förra året visade att många ledamöter i Sveriges riksdag, utspridda över hela det politiska fältet, faktiskt vill införa nya reklambegränsningar.

Samhällsekonomin då? Ja, dess villkor måste givetvis anpassas till naturens villkor, eftersom motsatsen är omöjlig. Vi måste skapa en ekonomi som anpassas till människor och miljö – inte tvärtom. 

Ju mer du vill äga allt, desto mer äger allting dig. Men rik är inte den som har mycket – utan den som saknar lite.

Göran Hådén, Talesperson för En köpfri dag i Sverige
  • Anonym

    Spelmani är vi oroade över men inte köpmani?

    Ett helt jordklot kommer att gå överstyr om inte mänskligheten fattar att religionens dödssynder faktiskt är något som vi måste bry oss om.

    Girighet borde beläggas med starka straff
    Frosseri likaså…
    I en värld där katastrof snart är normaltillstånd så måste vi försöka skapa ett samhälle med hållbara mentala mekanismer för att bygga ett kretslopps samhälle och i ett sådant har vi domstolar som på ett etiskt hållbart sätt förhindrar människor med sjuka föreställningar att fritt krossa sig själva och sin omgivning.

    Att köpbojkotta är kanske ett sätt men samhället borde försöka fokusera på hur materialismen kan gå mot färre prylar men med bättre kvallite

  • Anonym

    Göran.. det är många som är ofrivilligt köpbojkottare. De som måste tigga pengar hos Majblomman för kläder/skolresor/Glasögon/juklappar till barnen. Känns lite som ett hån att du inte känner till dessa stora grupper bland låglönefolket/studerande med barn osv!

    KÖP MAJBLOMMOR vettja… då vet du att pengarna går vart de skall till ”ickebidrags berättigade till Försörjnings stöd barnen” ( de har inkomster men så låga när utgifter batalt så de sitter med MYCKET lite pengar kvar till MAT/KLÄDER (oftast låglönekvinnor ensamstående med barn med delad vårdnad) .

    Några Iphoner/datorer har inte dessa barn! Även då föräldern/na arbetar
    Kontakta gärna Majblommans organisation el kolla på bidragsansökningsidan vilka kriterier som finns FÖR bidrag!

    http://www.majblomman.se/barnfattigdom/

    http://www.majblomman.se/Att-soka-bidrag/Bidragsblankett/

  • Anonym

    Visst handlas det under Jul-veckan. Den handeln betyder mycket för butikerna som då har sin bästa inkomst under året. I flera butiker betyder julhandeln många gånger att butiken överlever med mindre försäljning under resten av året.

    Vi antager att det INTE vore så att vi handlar som mest under JUL-veckan. Det skulle göra att flera mindre butiker kanske skulle vara tvingade att slå igen. Om sparivern vore för stor och vi inte handlade som vi gör nu, skulle det uppstå arbetslöshet bland butiksanställda. Har själv sett flera mindre butiker slå igen på grund av minskad köpkraft. Svenskarna sparar nu på ett annat sätt än förr, då en europeisk finanskris gör att vi är försiktigare med pengarna.

    Om vi inte köper det butikerna har på hyllorna, får inte industrin några order från dem och vad händer då ? Jo fabrikerna får dra ner på produktionen/eller ? Det här gäller naturligtvis all produktion inte bara det som säljs via butiker. Det handlar om tjänsteföretagen och exportindustrin som Sverige är så beroende av. En svag köpkraft ute i Europa är oroande för de svenska företag som har sina kunder utanför Sveriges gränser.
    Alla i Sverige tänker inte så långt tyvärr.

  • http://pulse.yahoo.com/_PP3BNXAL3WYMS3RORK4MMUO534 Nide

    Vi jämför oss med våra grannar. Om grannen har en ny fin bil måste vi också ha en ny fin bil för att inte vara sämre. Där börjar spiralen. Det krävs mod att våga stå utanför och ta avstånd från flocken, eftersom man riskerar att bli ensam.

    Tycker att Göran här kan slå slag i saken och starta en by ute i skogen där han kan leva efter sina ideal och då skaffa sig grannar som ligger på samma nivå. Då skulle det funka.

  • http://gravsmide.com Tolle

    Här finns det mycket förnuftigt. För all den här reklamen har vi väl aldrig bett om. Bättre om vi handlar på sådana ställen som inte skräpar ner i våra brevlådor. Det minskar våra besvär och förbättrar miljön.
    Kostnaderna i affären är väl bara anpassade till vad vi är villiga att betala. Att sedan vi ska tänka på att slavarna i låglöneländerna ska ha arbete, är en stor bluff. För med de avancerna som mellanhänderna har, så är sådana uttalanden inte värd något. Bättre att vi låter dem behålla ris och annan mat som dessa producerar till oss. Låt helt enkelt dessa människor sköta sitt, så kan vi sköta vårt. De som förlorar på detta är mellanhänderna, och de kan väl hitta på något annat att sätta i händerna.
    Det innebär ju att vi får mer arbetskraft, och därmed får vi ytterligare orsak till att korta arbetstiden och berika våra liv i stället. Vi kan ju då göra dubbla tjänster för att förbättra miljön.
    Den här ständiga expansionen som många av oss tror är det enda saliggörande går ju ändå inte ihop sig längre.

  • Anonym

    Hej Walborg! I artikeln skriver jag att ”ökad konsumtion kan vara livsavgörande för de som inte har sina grundbehov tillfredsställda” och att det även i Sverige finns dem som behöver konsumera mer, precis som du ger exempel på.

    Att utrota fattigdomen är jätteviktigt! Om de som redan har mer än de behöver köper mindre och ger de pengarna till välgörenhet istället så är det ett sätt att minska fattigdomen.

  • Anonym

    Du har en poäng Nide, men ett problem som vi kan göra något åt är att minska exponeringen av ouppnåeliga ideal genom t.ex. reklam. På så sätt jämför vi oss till större del med t.ex. våra grannar istället. Vi kommer nog alltid till viss del jämföra oss med andra, men vi kan påverka hur mycket vi gör det.

  • Anonym

    AQVALP – jag håller med om att de problem du tar upp är högst reella med den ekonomi vi har idag. Därför måste vi, som jag skrev, skapa en ekonomi som anpassas till naturens villkor, eftersom motsatsen är omöjlig. Vi måste skapa en ekonomi som anpassas till människor och miljö – inte tvärtom.

  • http://pulse.yahoo.com/_PP3BNXAL3WYMS3RORK4MMUO534 Nide

    Fast är det reklamen enbart som skapar idealet? Givetvis är reklamen en del av problemet, men jag skulle säga att hela den värld vi presenteras genom TV-program, tidningar etc ger ouppnåeliga ideal. Jag tror tyvärr att vi måste förändra hela mediavärlden globalt om vi ska attackera problemet från det hållet. Och då har jag inte ens nämnt internet. Nej, jag tror att problemet måste attackeras genom samtal och upplysning av de som utsätts för det, lära ut kritiskt tänkande, och lära människor se igenom budskapen.

  • http://gravsmide.com Tolle

    Vi borde väl framför allt inte släppa in tiggare och reklamombud i våra bostäder som vi gör.

  • http://gravsmide.com Tolle

    Ska man gå riktigt långt så skulle det väl vara bra om de fattiga i dag kunde försörja sig på vad de gör, istället för att leva på bidrag.

  • Anonym

    Tolle: Absolut. Men för individen är välgörenhet bättre än överkonsumtion av nya prylar.

  • Anonym

    Nide: Du har helt rätt i att det inte bara är reklamen som skapar idealen. Men jag valde här att belysa just reklamen eftersom det är ett starkt exempel på hur vi påverkas.

  • Anonym

    Överförmynderi i ankdammen Sverige, folk måste lära sig till att inte köpa allt som de inte behöver den hårda vägen, ju tidigare folk får lära sig desto bättre.
    Så länge folk fortsätter att gå på reklamen så kommer reklamen att fortsätta öka.

  • Anonym

    Reklam är bara så inåt h*****e överskattat, en bransch som föder sina egna myter,typ, ”syns du inte så finns du inte”, ”all reklam är bra reklam”, osv, själv är jag inte mycket för förbud så låt reklambranschen självdö istället, titta på GeKå Ullared sveriges i särklass mest besökta shoppingcentra de gör det enda rätta håller låga priser och väldigt lite (förr i tiden ingen) reklam. Shopaholics kommer dock alltid att finnas i ett välfärdsamhälle, precis som alla andra missbrukare, missbruk beror inte endast på tillgång, då skulle alla vara alkisar, det har andra och fler bakomliggande faktorer, och rik är bara den som inte bryr sig om det och fattig är den som saknar allt..

  • http://gravsmide.com Tolle

    Bästa reklamen är ju det som går från mun till mun. Detta med att bli påtvingad reklam i alla lägen får säkert motsatt effekt. Och priset är en bra reklam, liksom nöjda kunder. Den som en gång skaffat sig ryktet att vara dyr, får betala mycket för att få bort den stämpeln, om det nu går överhuvudtaget. Det hjälper inte som många tror att byta namn eller ägare i alla fall.
    Gekås har varit en föregångare, det är bara synd att inte fler följer efter. I varje fall ska vi försöka att vara prismedvetna, då en vara i 500 kronors klassen kan skilja på 500 kr från den billigaste till den dyraste.

  • Anonym

    Stående APPLLÅDER TOLLE!

  • Anonym

    Värsta är ATT det inte ens går att elda/tända upp reklam skräpet som återvinning. Skorstenarna tjärar igen pg av all färgämnen/lim :(
    Går knappt att ens tända med dagsmedia. Aftonbladet/Expresessen spottar braskaminen ut el. hotar med att sota igen ifall jag försöker tända med dessa blaskor!.

    Nyss betalt räkningar å mitt månatliga bidrag ( behövs inte ges mer än man kan) har Majblommans Riksförbund 2011
    Plusgiro: 90 1907-6 | Bankgiro: 470-0605 fått.
    I år fick en familj pengar till två Bävernylon åveroller åt sina två barn, ensamstående med två barn/delad vårdnad 75% tjänst med låg inkomst. Men MED beskattningsbar inkomst= Ingen hjälp av kommunen.

    En familj fick pengar till Glasögon till sin son.. Dito bakgrunds Story.
    En familj fick en resa ner till Mormor som de inte sett ..på länge eftersom Mormodern inte heller hade rådatt resa och var sjuk osv osv!Brukar ge till frälsis ibland, för deras ”soppkök” till uteliggare.

    Röda Korset??

    INTE ETT RÖTT ÖRE!

  • Anonym

    Göran ring och prata med Majblomman.. får du höra många ledsamma storyn..oi Fattig Sverige!

  • Anonym

    Nä det är slut på det..

  • Anonym

    Reklamen är mer eller mindre olidlig speciellt i de reklamfinansierade kanalerna. Vad ska vi med dem till? Varje film blir förstörd med de allt tätare avbrotten.

    Varför inte genomföra ”en köpfri jul”?

    Några väl valda klappar till barnen, men vi vuxna klarar oss mycket bättre utan.

  • http://gravsmide.com Tolle

    För hundra år sedan fans knappast julklappar. Vanligt var att man gav varandra ett kort, och önskade varandra en god jul. Det blev ju folk av det också. Och det finns ju andra värden att ge varandra än materiella ting.
    Jag tänker på en som hade en prylaffär, och sa att han hade öppet på julafton. För då kom en speciell kategori av kunder in, ofta inte helt nyktra, men de köpte de dyraste grejerna han hade i affären, för de skulle ge sitt barn. Och man kan ju ana hur det stod till, när pappan dök upp på julafton för att köpa sig till med en dyr grej, det han kunde ge med en hjärtlig kram på ett betydligt bättre sätt.

  • http://gravsmide.com Tolle

    Ett tag gick det ju emot att man gav varandra pengar att köpa något för efter jul på mellandagsrean. Men när det blev för vanligt slutade affärerna med mellandagsreans kraftigt nedsatta priser. Annars var det väl ett sätt att umgås på. Även om man kan diskutera hur just det är att vissa går ut i affären och ser att det de nyss handlat har ett betydligt lägre pris.
    Ska man handla på det sättet nu får man väl vänta till efter nyår nu. Och så var det ju tidigare innan mellandagsrean började.

  • Birgitta Andersson

    Att vuxna människor följer reklamen är väl ändå ett val som dom själva gör. Det bryr jag mig inte ett dugg om. men när barnen inte får minsta hum om hur man hanterar pengar och ekonomi, så är det i vissa fall katastrof, vilket är föräldrarnas förbaskade plikt att visa på.

    I vår familj, (5 barn och 9 barnbarn) så är det endast barnbarnen som får julklappr. Detta var i överrens om mycket tidigt, då mina barn började bli vuxna. Helt naturligt, då det inte finns en stor ekonomi eller att någon kan hamna i knipa.
    Viss reklam kan vara riktigt rolig att titta på, annat hoppar man över och fixar en fika eller likannde, då det kommer på TV:n.

    Men, att dras med av reklam, anser jag är något som föräldrarna måste ta upp i ganska tidiga år och ge barnen förståelse för att man inte kan få allt man ser/hör om. Även hur man hanterar påtryckningar utifrån, av kamrater osv. Man kan vara kompisar ändå. Om det verkligen är kompisar/vänner, så är man det oavsett vad dene ena eller den andra har/inte har. Har 5 klara bevis på detta, då mina ungar inte kunde få allt dom pekade på eller önskade sig. Sina kamrater hade dom ändå kvar. Annars så är det fel på kompisarnas föräldrar, som gett sina barn helt fel värderingar i livet.
    Tråkigt, med människor som inte alls bryr sig om sina barn, utan ger dom både dyra prylar, som, i stort sett, obehindrat med pengar att spendera. HUR ska dom klara sig vid en ev. förändring i livet, vilket kan drabbas vem som helst?
    Viktigasre att umgås och ha roligt tillsammans, hålla på med gemensamma aktiviteter osv.
    Julafton är speciell, då vi efter mat och juklappar till ungarna, sätter oss och spelar spel. Vilken underbar avkoppling tillsammans.
    Alltså, fråga inte oss, om vi sett dittan eller dattan på TV, för det har vi ingen aning om.

  • http://gravsmide.com Tolle

    Helt rätt, man kan inte köpa lycka för pengar och prylar. Läste nyss att barn i Kina får slita som slavar för att producera alla dessa leksaker som våra barn ska få. Och de som tjänar storkovan på detta är mellanhänderna, som vi inte talar om. Deras påslag och förtjänst på varorna är betydligt större än vad många föreställer sig.
    Jag tänker på ett postorderföretag som berättade för de anställda, att den här borrmaskinen som vi har erbjudande på nu till 50 kr, kostar oss hälften när vi har den i vår hylla. Ord. pris 350 kr. Skjortan är ännu värre med sin totala prod.kostnad av 1,5-2 kr. Från tillverkaren c:a 5 kr. Vad kostar den i våra affärer?
    Sedan talar vi om bistånd och ska skänka pengar från vår TV-soffa för att dessa våra slavar ska överleva. Skulle det inte vara bättre om mellanhänderna hade någon begränsning på sina påslag, så att de som jobbar med att producera våra julklappar kunde få ta del av kakan?

  • http://gravsmide.com Tolle

    Egentligen är det de som har ett finger med i spelet, från tillverkare till konsument, som har den verkliga julaftonen. Vi klarar ju oss precis lika bra utan dessa prylarna. De stora affärskedjorna har knappast någon mellanhand, utan tar hela förtjänsten själva här i Sverige.
    I Japan har alla varor minst sju mellanhänder. Så det är ju inte självklart att affärsmän ska kunna bära sig åt hur som helst. Och reklamkostnaderna sätts upp på ett konto, där man säger att syns man inte, finns man inte.

  • Anonym

    Reklam som likt förbannat slinker in genom brevinkastet trots ” Nej tack-skylt”…

  • Anonym

    Har varit bortrest.
    Vi har nu ett färskt exempel på just vad det innebär när inte en fabrik, industri, får sålt sin produkter på grund av att vi inte handlar av dem och då blir ca. 4000 arbetslösa.
    Om vi hade köpt SAAB-ar i den takt Trollhättan producerar dem, hade de inte gått i konkurs.
    Jag förstår inte riktigt vad Du menar med att ”anpassa ekonomin till människor och miljö – inte tvärt om” ?

  • http://gravsmide.com Tolle

    De som håller på att ge ut reklam för att sälja en massa grejer. Har dessa någon gång räknat på vad vi har för tid att konsumera allt, och vad vi har för pengar att betala med? Det är ju så att dygnet har ju bara 24 timmar, vilket verkar som många av annonsörerna tycks missat. De tänker väl bara på sig själva.

  • Anonym

    Evig tillväxt på en planet med begränsade resurser är inte möjligt och det börjar vi märka nu. Vi kan nu välja mellan att försöka göra en ordnad övergång till en långsiktigt hållbar ekonomi, eller låta det bli en kaosartad kollaps. En inblick i framtiden finns på http://www.neweconomics.org

  • Anonym

    Det har Du säkert rätt i. Men hur få med Kina och Indien på det, när de folken där vill ha vår levnadsstandard ?

Svara på artikeln

Skriv själv på Debatt