Johan Andréasson, författare till ny Timbrorapport:
Felaktiga föreställningar om världen bäddar för dålig politik
UTVECKLING Hans Rosling brukar påpeka att vi människor lever med gamla föreställningar om hur världen ser ut. Hans föreläsningar, där han ställer många av dessa föreställningar på ända, avslutas ofta med ”And now we have a completely different world”. I rapporten ”Världen som fakta och föreställning” (Timbro) visas just detta. En majoritet av svenskarna är övertygad om att utvecklingen på område efter område har gått i fel riktning. Men sanningen är en helt annan. Det skriver författaren och civilingenjören i industriell ekonomi, Johan Andréasson.
Hans Rosling brukar påpeka att vi människor lever med gamla föreställningar om hur världen ser ut. Hans föreläsningar, där han ställer många av dessa föreställningar på ända, avslutas ofta med ”And now we have a completely different world”.
I rapporten ”Världen som fakta och föreställning” (Timbro) visas just detta. Vi har frågat svenska folket om deras syn på utvecklingen inom ett antal områden såsom undernäring, global fattigdom och koldioxiodutsläpp.
Svenska folket har sin bild klar. En majoritet av svenskarna är övertygad om att utvecklingen på område efter område har gått i fel riktning. Till exempel tror 6 av 10 svenskar att den extrema fattigdomen i världen har ökat sedan 1980.
Sanningen är naturligtvis en helt annan, fattigdomen har minskat dramatiskt. Mellan 1980 och 2005 har antalet extremt fattiga i utvecklingsländerna minskat från 1,9 miljarder till 1,4 miljarder personer. Trots finanskrisen räknar FN med att antalet fattiga kommer att sjunka till färre än 900 miljoner fram till 2015, vilket skulle innebära att FN:s millenniemål om fattigdomsbekämpning nås.
Fattigdomsbekämpning är inte den enda frågan där svenska folkets uppfattning och verkligheten skiljer sig åt. Även i en av vår tids absolut mest omdebatterade frågor – koldioxidutsläppen – är skillnaden mellan svenska folket uppfattning och fakta stor. 6 av 10 svenskar är nämligen övertygade om att koldioxidutsläppen per person i Sverige har ökat, när utsläppen i själva verket har minskat med 9 procent sedan 1990. Då ska man komma ihåg att minskningen har skett samtidigt som den svenska ekonomin har vuxit med 50 procent. Vi har kunnat kombinera en god tillväxt med en minskning av utsläppen, något många tillväxtkritiker menar alls inte är möjligt.
Världen är långt ifrån perfekt och mycket går alldeles för långsamt, även om utvecklingen historiskt sett aldrig har gått snabbare. Det finns fortfarande alldeles för många som svälter, inte minst i Afrika, och miljöproblem i olika former drabbar inte sällan de mest utsatta grupperna. EU bedriver en jordbrukspolitik som vare sig är bra för fattiga människor eller för miljön, när man genom subventioner håller kvar produktion där den inte är mest produktiv, medverkar till inhemsk överproduktion och samtidigt förvägrar fattiga länder att exportera sina varor till unionen. Diktaturer världen runt subventionerar olja för att minska risken för uppror, samtidigt som tekniska landvinningar i rika länder hindras på grund av tungrodd byråkrati, höga tullmurar och inte sällan rena fördomar.
Verktygen för att lyfta fler människor ur fattigdom och göra att fler länder kan ha lika positiv utveckling med god tillväxt och renare luft är marknadsekonomi, handel och globalisering. Det har det varit historiskt – och det kommer det att vara framöver.
Det finns en tydlig samverkan mellan fattigdomsbekämpning och miljöförbättringar. När jordbruket effektiviseras så ökar skogsytan. Avskogningen i Kina upphörde under 1990-talet och skogsytan ökar nu i Kina, detsamma gäller i Nordamerika och Västeuropa. Denna trend syns även i Braslien, där växtligheten i regnskogen återhämtar sig på de ställen där avverkning inte sker, vilket inträffar i takt med ökande inkomster och urbaniseringsgrad för bönderna.
Trots det tror många svenskar att skogsskövlingen är större idag än för 30 år sedan i de rika länderna. Det är därför det är så viktigt att vi har rätt bild av utvecklingen. Hur ska vi annars kunna se vilka policys som leder till en bättre framtid? Hur ska vi annars kunna kritiskt analysera de påståenden som debattörer gör, när de ser mindre tillväxt i världen som lösningen på miljöproblemen?
Positiva saker händer hela tiden. Det gäller att dra lärdom av dem, istället för att fortsätta med felaktig politik utifrån felaktiga föreställningar som skapar fattigdom och miljöförstöring.
- Anonym
- http://flickr.com/photos/96163307@N00 internet2012
- panoptikon
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- http://pulse.yahoo.com/_PP3BNXAL3WYMS3RORK4MMUO534 Nide
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- panoptikon
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- Anonym
- http://www.facebook.com/people/Gunnel-Gomer/693509369 Gunnel Gomér
- Anonym
- Anonym
- Anonym





