Håkan Tribell, chef för Timbro Idé:
Reklam en omistlig del av skolors verksamhet
ANNONSERING En rektor uttalar sig i SVT om gymnasieskolors ökade annonsering. Han oroas över att pengar till marknadsföring ”försvinner” från verksamheten. Men de försvinner inte. De är en omistlig del av verksamheten i ett samhälle där inte individers framtidsplaner och karriärvägar avgörs av byråkraters fördelningsprinciper eller föräldrars val av bostadsort. Om eleven ska kunna välja måste skolorna också presentera hur de olika alternativen ser ut. I det sammanhanget ser reklambudgeten ganska liten ut, skriver Håkan Tribell, chef för Timbro Idé.
Jag blir uppringd av SVT:s debattredaktion eftersom de är på jakt efter någon som kan försvara att skattemedel används till reklam. Anledningen är ett, förmodligen avslöjande, reportage att svenska gymnasieskolor inför terminsstarten lagt åtta miljoner kronor på marknadsföring, en siffra som ökat de senaste åren.
Åtta miljoner kronor kan låta som mycket pengar. Men sett till skolornas totala verksamhet är det ändå relativt lite. När skolorna inför terminsstarten marknadsför sig inför elever handlar det trots allt bara om 8000 kronor per skola, offentlig som privat, givet att SVT:s uppgifter stämmer. Är det en orimlig kostnad? Relativt vilka andra kostnader? Och jämfört med exempelvis hur mycket kommuner lägger på andra marknadsföringsinsatser lär det vara en droppe i havet. För att inte tala om arenabyggen och andra skrytprojekt för att ”sätta kommunen på kartan”.
Ändå denna fixering vid att även skolor marknadsför sig. Och ett slags underliggande ton att reklam skulle vara en onödig kostnad, så där i största allmänhet. Men att sprida kännedom om den egna verksamheten är och bör vara en grundläggande del i uppdraget, även för skolor, och även för kommunala skolor. Reklamen ger inte fullständig information, och heller inte objektiv eller opartisk sådan. Det är det varken någon som påstår eller någon som tror. Däremot ökar marknadsföring kännedomen om olika skolor och olika program. Det innebär att nya horisonter öppnas, för den som upptäcker något man inte tidigare hade kännedom om. Om inte reklamen fanns, hur skulle dessa nyheter nå nya grupper?
Johan Norman, rektor vid kommunala de Geer-gymnasiet i Norrköping, får uttala sig i SVT-reportaget. Han oroas över att pengar till marknadsföring ”försvinner” från verksamheten. Men de försvinner inte, lika lite som pengar till byggnader, läromedel eller skolmat försvinner. De är en omistlig del av verksamheten i ett samhälle där inte individers framtidsplaner och karriärvägar avgörs av byråkraters fördelningsprinciper eller föräldrars val av bostadsort.
För det är detta frågan kokar ner till. Vem ska välja vilket gymnasium han eller hon vill gå på – eleven eller någon annan? Om eleven ska kunna välja måste skolorna också presentera hur de olika alternativen ser ut. I det sammanhanget ser reklambudgeten ganska liten ut.
- Anonym
- Anonym
- Birgitta Andersson
- Birgitta Andersson
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Birgitta Andersson
- Birgitta Andersson
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- http://www.facebook.com/people/Love-Eriksson/641663704 Love Eriksson
- http://twitter.com/henkeunlimited henkeunlimited
- Anonym
- Anonym
- http://gravsmide.com Tolle





