ARBETSSKADEFÖRSÄKRING Igår visades Dokument inifrån som tog upp brister i arbetsskadeförsäkringen. Igår presenterades även vår rapport beställd av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. En av våra slutsatser blir att vi behöver en ny arbetsskadeförsäkring som täcker större del av kostnaderna för arbetsskadorna och ge arbetsgivarna incitament att arbeta förebyggande för att helt undvika skadorna. Det skriver nationalekonomerna Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö.

Igår presenteras en rapport om arbetsskadeförsäkringen- den glömda socialförsäkringen – som beställts av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas för det mesta till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen, sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. En förklaring kan vara att det är fråga om betydligt större belopp i dessa försäkringar. Det är så inte minst för att arbetsskadeförsäkringen inte är en primär socialförsäkring utan i regel kompletterar ersättningen från andra försäkringar. Den som blir arbetsskadad får ofta merparten av sin ersättning från sjukpenning/sjukersättning. Arbetsskadeförsäkringen betalar inte heller något för de kostnader för sjukvård och arbetsrehabilitering som arbetsskadorna leder till.

Ersättningen från socialförsäkringen är för de allra flesta inte den enda ersättningen vid inkomstbortfall orsakad av en arbetsskada. Över 90 procent av de anställda täcks av kollektivavtal med kompletterande inkomstersättningar vid arbetsskada och ungefär hälften av egenföretagarna tecknar en kompletterande arbetsskadeförsäkring för sig själva. Ersättning från kollektivavtalen toppar upp ersättningen från socialförsäkringen under och i de flesta fall över taket i socialförsäkringen.

Med ersättning från flera källor är det svårt för de försäkrade att få en helhetsbild över vilken ersättning de har rätt till. Risken är stor att försäkrade missar någon ersättning . Vi har i en tidigare undersökning visat att många inte får kollektivavtalad ersättning trots att de är berättigade. En risk med dagens komplicerade system för ersättning vid arbetsskada är att arbetsskadade inte får hela den kompensation för inkomstförlust som de har rätt till.

För att kunna utforma en bra politik mot arbetsskador behövs också statistik av hög kvalitet. Det finns flera olika statistikkällor men ingen av arbetsskadestatistikkällorna innehåller det faktiska antalet arbetsskador. De samlade materialen tyder på att antalet arbetsskador är underskattade. En av våra huvudslutsatser är att statistiken över arbetsskador och arbetsskadornas kostnader måste förbättras.

Sverige behöver en arbetsskadeförsäkring som täcker en större del av kostnaderna för arbetsskadorna och som ger arbetsgivarna incitament att arbeta förebyggande, och en mycket bättre statistik över arbetsskadorna och deras kostnader. Vid utformningen av en ny arbetsskadeförsäkring kan vi lära oss mycket av våra grannländers erfarenheter.

Det första steget för en ny arbetsskadeförsäkring är att samordna arbetsskadeförsäkringen inom socialförsäkringssystemet med de avtalsbestämda systemen för ersättning vid arbetsskador. Det kan göras på olika sätt. Ett alternativ är att socialförsäkringssystemet tar över ansvaret för hela ersättningen. Det kräver att ersättning utgår också över nu gällande tak i socialförsäkringssystemet. Ett andra alternativ är att låta avtalsförsäkringarna eller privata försäkringsbolag ta över hela ansvaret för ersättning vid arbetsskador.

Det andra steget är att ta med också de ersättningar för arbetsskador som betalas från andra socialförsäkringar och avtalsbestämda ersättningar, främst ersättning till dem som är sjukskrivna eller har sjuk- eller aktivitetsersättning. Arbetsskadeförsäkringen skulle bli en primär försäkring. En fördel om dessa ersättningar inkluderas är att det blir lättare att se hur stora de totala kostnaderna är för ersättning vid arbetsskador. En andra fördel är att det blir lättare att utforma finansieringssystem som ger tydliga incitament till att förebygga arbetsskador.

Det tredje steget är att ta med kostnader för medicinsk behandling och rehabilitering. Så är det bland annat i Finland. Försäkringen kommer alltså att i en sådan utvidgad försäkring att ersätta landstingen eller andra som har hand om sjukvården för deras kostnader för dem som skadas i arbetslivet.

Det fjärde steget är att inkludera arbetsrehabiliteringen. Det vore en fördel att en och samma organisation har ett ansvar för finansieringen såväl av den medicinska behandlingen och rehabiliteringen som av arbetsrehabiliteringen. Det blirlättare att undvika ett tidsmässigt glapp mellan de olika formerna av rehabilitering.

Att föra fler av de många olika kostnaderna till ett ersättningssystem ökar överblickbarheten och leder till samordningsvinster och förbättrad handläggning av olika ärenden. Det leder däremot inte i sig självt till ökade incitament för att minska arbetsskadorna. En möjlighet är att öka incitamenten för arbetsgivarna genom differentierade premier. Differentieringen kan göras utifrån flera olika faktorer. En faktor är att differentiera premierna efter riskerna för arbetsskador och förväntade kostnader i olika branscher och/eller i olika yrken. Branschorganisationerna får incitament till att vidta åtgärder som förbättrar arbetsmiljön, då avgifterna till försäkringen sjunker för branschen/yrket när antalet arbetsskadorminskar. Enpremiedifferentiering kan också utgå från de konkreta risker som finns på arbetsstället och kostnaderna som följer av arbetsskadorna just där.

Ytterligare en differentieringsgrund är arbetsgivarens arbetsmiljöarbete. I Norge differentieras premien efter arbetsmiljöarbetet och sådana system är även på väg att införas i Finland och Danmark.

Hur höga blir då avgifterna och hur mycket kommer de att variera mellan olika arbetsgivare om en utvidgad arbetsskadeförsäkring som inkluderar medicinsk vård och rehabilitering, alla inkomstersättningar och arbetslivsinriktad rehabilitering införs? För att svara exakt på dessa frågor krävs en utvidgad och förbättrad statistik över arbetsskadornas kostnader. Arbetsskadeförsäkringen i Finland innehåller alla steg som vi ovan förespråkar ska vara med i en utvidgad försäkring. Premierna varierar där mellan 0,3 och 7 procent för de mindre företagen och 0,1 och 10 procent för de större företagen. Premien varierar med det förebyggande arbetet och risken på företaget (för stora företag), yrken och branscher.

Våra huvudslutsatser i den rapport som presenterats för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen och blir offentlig idag är att det behövs en ny arbetsskadeförsäkring som ger tydliga incitament för arbetsgivaren att arbeta förebyggande och en ny och bättre arbetsskadestatistik.