Robert Falck, vd på SRV återvinning om regeringens ambitiösa klimatmål:
Visa att du menar allvar med målet om en fossiloberoende fordonsflotta, Lena Ek!
MILJÖPOLITIK Regeringens mål är att den svenska fordonsflottan ska vara helt oberoende av fossila bränslen år 2030. Det är ett mycket ambitiöst mål, om regeringen menar allvar, ska det inte finnas några bilar, lastbilar eller bussar som drivs med bensin eller diesel på landets vägar om 18 år. Men sedan målet slogs fast 2009 går utvecklingen i rakt motsatt riktning. Trots det är Miljöminisistern positiv och hävdar att andelen ”miljöbilar” ökar. Det skriver Robert Falck, vd på SRV återvinning.
De senaste veckorna har miljöminister Lena Ek intervjuats om trafikens ökade koldioxidutsläpp och försäljningsraset för bilar som drivs med förnyelsebara bränslen, i bland annat Rapport och Aktuellt här på SVT. Det är viktiga frågor miljöministern talar om. Trafiksektorn står för 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Precis som i övriga världen ökar dessutom trasporternas klimatutsläpp för varje år som går.
Regeringens mål är att den svenska fordonsflottan ska vara helt oberoende av fossila bränslen år 2030. Det är ett mycket ambitiöst mål, om regeringen menar allvar, ska det inte finnas några bilar, lastbilar eller bussar som drivs med bensin eller diesel på landets vägar om 18 år. Men sedan målet slogs fast 2009 går utvecklingen i rakt motsatt riktning. Enligt myndigheten Trafikanalys ökar utsläppen från transportsektorn och försäljningen av bilar som drivs med förnyelsebara bränslen rasar. Förra året minskade försäljningen av biogasbilar med en tredjedel, försäljningen av etanolbilarna med över 80 procent och det såldes bara ett fåtal elbilar. Med utgångspunkt i målet om en fossiloberoende fordonsflotta är utvecklingen katastrofal. Trots det är Miljöminisistern positiv och hävdar att andelen ”miljöbilar” ökar. Det Lena Ek menar med miljöbilar är dock nästan alltid traditionella dieselbilar som är tämligen bränslesnåla. Över 70 procent av dagens ”miljöbilar” är diselbilar.
Det är underligt att Lena Ek beskriver utvecklingen, där fler och fler diselbilar säljs och försäljningen av fordon som drivs med förnyelsebara bränslen rasar, som ett steg mot att målet om en fossiloberoende transportsektor 2030 nås. Det är förstås positivt att de av dagens diselbilar, som kallas miljöbilar, drar mindre diesel än gårdagens (även om kväveoxid och partikelutsläppen fortfarande är så stora att astmatiker har svårt att vistas i våra stadskärnor vindstilla dagar). Men den ökade försäljningen av diselbilar, lastbilar och bussar innebär samtidigt att vi bygger fast oss i fossilsberoendet. Utvecklingen omöjliggör att målet att hela Sveriges fordonsflotta ska vara fossiloberoende år 2030 uppnå
På global nivå riskerar denna ensidiga prioritering av energieffektiva transportlösningar baserade på dagens drivmedel att dra undan mattan för den nya klimatneutrala teknik för transporter som på sikt krävs om världen ska bryta beroendet av fossila bränslen och stoppa ökningen av koldioxid i atmosfären.
Det räcker helt enkelt inte med att energieffektivisera våra vägtransporter även om det också är mycket viktigt. Att som idag inte satsa seriöst på övergången till förnyelsebara drivmedel utan enbart driva energieffektivisering ligger i petroliumproducenternas intresse eftersom vi då blir sittande med en fordonsflotta och infrastruktur som är beroende av olja. Trots att varje ny miljödisel är något effektivare, vilket naturligtvis i sig är mycket positivt, innebär de ökade transporterna som följer på den ekonomiska tillväxten och globaliseringen att efterfrågan på fossila bränslen upprätthålls. Detta är naturligtvis i oljeindustrins intresse men det ligger verkligen inte i samhällets och klimatets intresse. Många politiker och opinionsbildare har dock lockats att tro att enbart fokus på effektivare transporter är den effektivaste miljöpolitiken. Det är den inte. Om vi helt prioriterar effektivitet framför ny teknik kommer vi även fortsättningsvis vara beroende av oljan och eftersom ekonomierna växer kommer den globala användningen och utsläppen från fossila bränslen att bestå trots effektiviseringarna.
Häromdagen verkade miljöministern ha insett att det inte räcker att effektivisera transportsektorn om miljömålen ska klaras och hon deklarerade helt plötsligt att ”vi måste åka mindre bil, trafiken måste minska om vi ska lösa trafikens utmaningar”.
Men att Lena Ek och de mer radikala tillväxtkritikerna tror, att person- och godstransporterna ska minska i framtiden, är inte en mer realistisk lösning än petroleumlobbyns argumentation att energieffektiva diselbilar är lösningen på transportsektorns klimatpåverkan.
Lena Ek förefaller nu resignerat och säger att det enda sättet att nå ”klimatmålen för 2030 är att vi åker mindre bil. Det är en helomvändning från Andreas Carlgrens framtidsinriktade politik, eller åtminstone, retorik, om att teknikutvecklingen måste stimuleras så att de fossila bränslena fasas ut och klimatet värnas. Carlgren drev en realistisk linje (även om han inte lyckades få regeringen att lägga kraft bakom orden); globaliseringen kommer fortsätta, Sverige och världen kommer att utvecklas ekonomiskt också fram till 2030 och dessutom är de flesta nog överens om att transporter och resor är något positivt i sig. Det innebär att såväl persontransporterna som godstransporterna kommer att öka. IEA bedömer att transporternas energiförbrukning i världen kommer öka med minst 60 procent till 2030.
Det är helt enkelt verklighetsfrämmande att som Lena Ek, på ett sätt som liknar den tillväxtfientliga delen av miljörörelsen, argumentera för att transportsektorns miljöproblem ska lösas genom att resandet minskar. Transportsektorns utmaningar måste istället lösas genom teknikutveckling, energieffektivisering men framförallt genom övergång till förnyelsebara bränslen som inte bidrar till den globala uppvärmningen.
Regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 är mycket bra. Problemet är att målet inte ser ut att kunna nås eftersom regeringen prioriterar subventioner av dieselbilar och att miljöministern efter bara lite mer än 100 dagar på sin post verkar ha gett upp.
Det kanske tydligaste exemplet på regeringens ovilja att driva en politik som innebär att målet om en fossiloberoende fordonsflotta kan nås är förmodligen inställningen till biogas. Biogas produceras från bland annat, avloppsslam, jordbruksavfall och mat som slängs. Biogasen har potential att ersätta delar av världens behov av fossila drivmedel. Sverige har nu möjlighet att ta en ledande position på biogasområdet. Men än så länge kan inte den koldioxidneutrala biogasen konkurrera prismässigt med oljan som fordonsbränsle. Ska Sverige bli världsledande på biogasområdet krävs därför en kraftfull och sammanhållen politik.
Tyvärr måste vi dock konstatera att den politiska viljan att öka återvinningen av matavfall och produktionen av biogas – trots retoriken – saknas. Regeringen drar nu undan mattan för biogasen genom att bara ge den så kallade ”supermiljöbilspremien” till elbilar. Skälen för detta är häpnadsväckande i sin brist på logik och totala avsaknad av systemperspektiv.
Endast bilar som släpper ut mindre än 50 gram koldioxid per kilometer ur avgasröret kommer att omfattas av premien. Biogasen ger, precis som annan bioenergi, i princip inga nettoutsläpp av koldioxid alls, men den koldioxid som tidigare via fotosyntesen tagits upp i råvaran frigörs naturligtvis när biogasen förbränns. Eftersom denna koldioxid kommer ut ur avgasröret trots att biogasen är klimatneutral ur ett livscykelperspektiv verkar regeringen nu anse att biogasen inte är miljövänlig. Följden av detta bakvända resonemang blir att efterfrågan på biogasbilar minskar och därmed incitamenten att öka återvinningen av matavfall.
Om regeringen skulle börja driva en analog politik på hela bioenergiområdet skulle stödet till alla biobränslen dras in – de ger ju bruttoutsläpp när de förbränns, men precis som biogasen ger de inga nettoutsläpp av koldioxid. Min förhoppning är att så inte är fallet utan att Lena Ek och resten av regeringen nu förbereder kraftfulla incitament för att minska kostnaden för bilar som drivs med förnyelsebara bränslen. Biogasbilarna måste, precis som elbilarna, få stöd som åtminstone täcker den ökade kostnaden jämfört med vanliga förbränningsmotorer.
De fossila bränslena kommer inte helt att kunna ersättas med biogas – också elbilar kommer på sikt bli viktiga – men framförallt de bussar och andra tyngre transporter kommer under överskådlig tid inte att kunna köras på el eftersom de helt enkelt är för tunga. Här är biogasen det enda alternativet som sluter kretsloppet med nollutsläpp av växthusgaser.
I längden är det inte hållbart att mat och annat som kan bli klimatneutralt drivmedel inte återvinnas och förs tillbaka i kretsloppet. Om miljöminister Lena Ek menar allvar med målet om en fossiloberoende fordonslotta 2030 måste hon se till att det sker.
- http://gravsmide.com Tolle
- http://www.facebook.com/people/Stefan-Ohlsson/100000692782584 Stefan Ohlsson
- http://gravsmide.com Tolle
- FutureExpress
- http://gravsmide.com Tolle
- Anonym
- FutureExpress
- Anonym
- http://gravsmide.com Tolle
- http://gravsmide.com Tolle
- von vettet
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- Anonym
- http://gravsmide.com Tolle
- http://gravsmide.com Tolle
- Anonym
- Anonym
- http://gravsmide.com Tolle
- Anonym
- http://gravsmide.com Tolle
- Anonym
- Anonym
- http://bloggar.expressen.se/lottagroning/ Ordförande Svensson





