”Plusjobb en åtgärd för folk som glömt hur det är att duscha”

ARBETSLÖSHET Stefan Löfven förslog i söndagens Agenda att gå tillbaka till plusjobben. Det är chockerande att de sex år som Socialdemokraterna haft på sig att ägna sig åt samhällsanalys och politikutveckling har landat i Göran Perssons gamla paniklösningar. Plusjobben är en åtgärd som är designad för att de som varit borta från arbetsmarknaden så länge att de glömt hur det är att hålla tider, duscha, ha arbetskamrater och fungera på en arbetsplats, skriver Hanif Bali (M), ledamot i arbetsmarknadsutskottet.

Socialdemokraternas nya partiordförande Stefan Löfven hade sin första större intervju i SVT:s agenda, söndagen den 12:e februari. Trots nytt ansikte dröjde det inte länge förrän man kände igen sig. Det gavs lika oklara besked och bristande samhällsanalyser som Håkan Juholt. Men angående arbetslösheten gav Löfven tydligt besked: ”Vi ska inte stänga folk i otrygghet. Man ska ha rätt till något annat. […] Det kan vara plusjobb.”

Att gå tillbaka till plusjobben skulle innebära fortsatt arbetslöshet, osäkerhet och otrygghet för många arbetssökande. Alliansen har arbetat hårt med en arbetslinje som tar ansvar för människor, sedan maktskiftet 2006. Det har varit en stor del av uppdraget som väljarna har gett oss. Plusjobben är ett klockrent exempel på den idélösa arbetsmarknadspolitik som Socialdemokraterna införde för att försöka gömma den växande arbetslösheten.

Det är däremot glädjande att Stefan Löfven i jämförelse med sina partikamrater erkänner att denna grupp långtidsarbetslösa är ett problem som inte går att endast utbildas bort. Att tro att någon som varit arbetslös i åratal endast kan skickas på en AMS-kurs för att sedan kastas ut i arbetslivet har varit en naiv uppfattning som Socialdemokraterna haft under Håkan Juholt. Men det är samtidigt chockerande att de sex år som Socialdemokraterna haft på sig att ägna sig åt samhällsanalys och politikutveckling, har landat i Göran Perssons gamla paniklösningar.

Det finns en genrell uppfattning att Plusjobben är Socialdemokraternas svar och ersättning av FAS 3. Det är mycket riktigt att plusjobben också syftar till att förbereda en person som varit arbetslös för att hitta ett nytt jobb. Däremot så finns det två avgörande skillnader:

1. En av FAS 3:s viktigaste effekter enligt Institutet för arbetsmarknadspolitiskt utvärdering (IFAU) är ”annonseringseffekten”, nämligen att alla de i FAS 2 som börjar närma sig gränsen att bli inskrivna i FAS 3 blir mer motiverade att hitta arbete, och därmed hittar arbete. Plusjobben hade snarare motsatt effekt, med bidrag som var över kollektivavtalsnivå så blev Plusjobben ibland mer attraktiva än att anstränga sig för att hitta ett riktigt jobb.

2. För att bli inskriven i FAS 3 måste du varit arbetslös under lång tid, genomsnittet ligger just nu på runt 8 år, Plusjobbens motsvarande siffra låg på 2,5 år. Det betyder att fullt kapabla friska människor hamnade i en åtgärd som är designad för att de som varit borta från arbetsmarknaden så länge att de glömt hur det är att hålla tider, duscha, ha arbetskamrater och fungera på en arbetsplats.

Med en genomsnittlig arbetslöshetstid på 2,5 år blir då Plusjobbens borgerliga motsvarighet Nystartsjobben, som är en subvenktionerad anställning för långtidsarbetslösa. Jämför vi dessa två program med varandra blir det en dyster läsning för Stefan Löfven och Göran Persson. 90 procent (!) av plusjobbarna blev arbetslösa när plusjobbet tagit slut. Detta jämfört med endast 21 procent av nystartsjobbarna.

Plusjobben är sammanfattningsvist alltså en dyr åtgärd, riktad mot fel målgrupp, med ett dåligt resultat och hög ersättning. Något som alltså förkroppsligar bidragslinjen, vilket förklarar Löfvens förkärlek till Plusjobben.