Arbetslöshet

ROLLS ROYCE

Regeringen, varför stänger ni utbildningen som ger invandrade ingenjörer jobb?

Publicerad 22 februari, 2012 - 11:53

ARBETSMARKNAD En av utmaningarna på den svenska arbetsmarknaden har länge varit att ta tillvara invandrade akademikers kompetens. Det finns ett beprövat utbildningskoncept som kan förse den ingenjörstörstande industrin med arbetskraft. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström har själv påpekat att bristen på ingenjörer kan tvinga svenska företag att flytta utomlands, ändå har regeringen valt att blockera utbildningen. Varför? Det skriver Christer Ågren, vice VD på Svenskt Näringsliv, Ola Asplund, utredningschef på IF Metall med flera.

Varför ska invandrade ingenjörer gå arbetslösa eller köra taxi, medan det råder en skriande brist på ingenjörer inom svensk industri i allmänhet och den högteknologiska industrin i synnerhet?

Denna brist riskerar i förlängningen att driva företag utomlands. Intresset för högre tekniska studier är generellt lågt bland svenska ungdomar.

Många ingenjörer kommer att gå i pension inom några år men det utbildas för få för att täcka dessa avgångar och industrins växande behov.

Volvo PV:s personaldirektör varnar för konsekvenserna av detta. Vi och andra företag kommer att tvingas att flytta forskning och utveckling till Kina och andra länder”,  (Björn Sellström i SvD 20100708).

Invandrade ingenjörer är en underutnyttjad resurs i det här sammanhanget. Det finns många välutbildade invandrare som skulle kunna bidra till att säkra företagens kompetensförsörjning.

Enligt färska uppgifter från SCB har Sverige sedan årsskiftet 2005/06 årligen tagit emot cirka 5000 personer som har minst tre års högskoleutbildning med en naturvetenskaplig och/eller teknisk ingenjörsbakgrund. Under denna period har sammanlagt 90000 akademiker, varav alltså 30000 har en matematisk-, naturvetenskaplig- eller teknisk utbildning, invandrat till Sverige.

Varför tillvaratar vi inte dessa människors kompetens? Varför ska de gå arbetslösa eller ha ett arbete som inte motsvarar deras utbildning och kompetens?

Många svenska företag rekryterar redan idag ingenjörer på den globala på arbetsmarknaden. Varför då inte rekrytera de ingenjörer som invandrat till vårt land? En starkt bidragande orsak till detta är att deras utbildningar är föråldrade. Ingenjörsvetenskap är färskvara. Ämnesområdet är enormt, vidsträckt och under ständig expansion. Därför behöver deras kunskaper en omfattande uppdatering.

I dagens utbildningssystem är möjligheterna att uppdatera sina kunskaper starkt begränsade. Till en början måste en invandrarakademiker läsa svenska och skaffa sig allmän behörighet till högskolan. Sedan gäller det att läsa hela eller stora delar av sin utbildning på heltid för att ta en svensk examen. En process som normalt tar flera år. För de flesta är detta inte ett realistiskt alternativ. Många nyanlända väljer att börja arbeta direkt. De behöver ett inkomstbringande jobb för att försörja sig själva och sina familjer. Det innebär att de tar ett jobb som inte motsvarar deras utbildning.

Frågan är om det är nödvändigt att ha en svensk examen för att få jobb som ingenjör i Sverige? Finns det något annat alternativ för att uppdatera ingenjörernas kunskaper?

En beprövad ettårig påbyggnadsutbildning inom områdena elektronik och datavetenskap visar på utomordentliga resultat. Under en 10-årsperiod har denna utbildning genomförts med arbetsmarknadsmedel i Uppsala. Utbildningen har varit efterfrågestyrd och innehållet har, i samråd med industrin, utarbetats av en lärargrupp från ledande akademiska lärosäten. Upplägget har en teknisk-vetenskaplig inriktning, men anpassas kontinuerligt efter företagens skiftande behov. Utbildningen har haft en mycket hög placeringsgrad oavsett konjunkturläget. Mer än 90 % av deltagarna har kunnat få kvalificerade arbeten inom en rad ledande teknikföretag.

En av de stora utmaningarna på den svenska arbetsmarknaden har i åratal varit att ta tillvara invandrade akademikers kompetens. Denna nydanande utbildning har klarat av utmaningen. Företagen har därigenom kunnat rekrytera rätt anpassad kompetens och kursdeltagarna har fått välbetalda och riktiga jobb.

Industrin har alltjämnt ett skriande behov av ingenjörer. Samtidigt finns detta utbildningskoncept som är väl beprövat. Rimligtvis borde ansvariga politiker och myndigheter verka för att fler kan delta i denna utbildning. De har istället valt att blockera utbildningen sedan några år. Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsdepartementet har inte ens kunnat ge en godtagbar anledning till varför denna framgångsrika utbildning inte får fortsatt finansiering.

En av invändningarna tycks vara den ettåriga längden på utbildningen. Det är föga insiktsfullt att från ansvarigt håll framhärda att en sådan vetenskapligt inriktad utbildning måste vara kort. Det är givetvis målgruppens behov och förutsättningarna för en matchning på arbetsmarknaden som avgör utbildningens längd. Ett år ska i det här fallet jämföras med de fem och ett halvt år en civilingenjörsexamen normalt tar.

Arbetsmarknadsministern har i andra sammanhang påpekat problem med kompetensflykt och omfattande rekryteringsproblem. I den rapport som globaliseringsrådet lämnar (DS 2008:10) ”Insatser för att öka intresset för ingenjörsyrket”, rekommenderas att statsmakterna ”tillsammans med andra goda krafter” verkar för att säkerställa tillgången på ingenjörer. Arbetsmarknadsministerns eget parti säger sig ju också ha som adelsmärke att lyssna och resonera kring frågor om integration, tillväxt och kompetenshöjande utbildningar.

Det kan väl knappast vara Din eller regeringens vilja att en framgångsrik och väl beprövad utbildning på detta sätt stoppas?

Christer Ågren, Vice VD Svenskt Näringsliv
Farbod Rezania, Senior Advisor Svenskt Näringsliv
Ola Asplund, Utredningschef IF Metall
Johan Andersson, Riksdagsledamot (S), Ledamot i arbetsmarknadsutskottet
Björn von Heland, fd Länsarbetsdirektör i Uppsala, fd Undervisningsråd
Åsa Sohlman, Universitetslektor, Särskild utredare av arbetsmarknadsfrågor
Svante Rowa, Koordinator Näringsliv Regionförbundet, fd utbildningsdirektör Länsstyrelsen Uppsala
Tryggve Mathiesen, CTO, Civilingenjör Företaget Informasic AB, Industrirepresentant Chalmers Tekniska Högskola programrådet för elektro

Svara på artikeln

Skriv själv på Debatt