Arbetslöshet

elisabeth_thand720

Fler fackförbund borde säga ja till sänkta ingångslöner

Publicerad 9 mars, 2012 - 13:29

UNGA ARBETSLÖSA Den svenska ungdomsarbetslösheten är inte en produkt av vikande konjunktur; den svenska ungdomsarbetslösheten är strukturell och beror på höga ingångslöner, rigid och förlegad arbetsrätt och brister i matchning av arbetssökande och arbetsgivare. Men utmaningen ligger även i att forma en utbildningspolitik för jobb och sysselsättning. Utbildning efter arbetsmarknadens behov med inslag av praktik ute på arbetsplatser är en av de viktigaste åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten, skriver Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist.

I gårdagens Debatt diskuterades ungdomsarbetslösheten, dessvärre sannolikt inte för första eller sista gången. Men de som förväntas anställa de arbetslösa ungdomarna, småföretagarna, fick lite utrymme i debatten, trots att det är de som skapar de nya jobben.

En ungdomsarbetslöshet på 22 procent ställer krav på en kraftfull strategi med ett heltäckande åtgärdsbatteri som svarar mot de faktorer som forskningen pekat ut som avgörande. Den svenska ungdomsarbetslösheten är inte en produkt av vikande konjunktur; den svenska ungdomsarbetslösheten är strukturell och beror på höga ingångslöner, rigid och förlegad arbetsrätt och brister i matchning av arbetssökande och arbetsgivare. Många unga utbildar sig i dag till yrken där arbetslösheten är stor samtidigt som kvalitén på utbildningen kraftigt försämrats. Detta sammantaget gör det svårt för företag och arbetssökande att hitta varandra.

Därför är vi övertygade om att yrkesinriktade utbildningar och lärlingsanställningar måste kombineras med en pragmatisk arbetsmarknadspolitik. För att småföretag ska kunna och våga anställa och behålla ungdomar krävs lägre ingångslöner och arbetslagstiftning som premierar flit och kompetens före ålder. En modell som framgångsrikt prövats mellan arbetsgivare och LO-förbundet Metall är att erbjuda arbetslösa upp till 25 år så kallad yrkesintroduktion med lägre ingångslön och slopade turordningsregler. Ett modigt och nytänkande grepp av ett fackförbund som tagit ansvar för ungdomsarbetslösheten och som upplever en stor generationsväxling inom sin bransch.

Men utmaningen ligger även i att forma en utbildningspolitik för jobb och sysselsättning. Dagens utbildningssystem är för dåligt anpassat för att motsvara de behov som företagen har. Regeringens satsningar på lärlingsutbildningar är bra eftersom det förbereder eleverna på hur arbetslivet fungerar. Men mycket återstår. Den svenska skolan är alltför fokuserad på det teoretiska lärandet. Utbildning efter arbetsmarknadens behov med inslag av praktik ute på arbetsplatser är en av de viktigaste åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten. Det ger ungdomar en chans att visa vad de kan, en chans som idag är begränsad.

Problemen följer även med högre upp i utbildningssystemet. Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv från förra året har 4 av 10 nyexaminerade från högskolan inte ett tillräckligt kvalificerat jobb i relation till sin utbildning. Omräknat i antal studerande rör det sig om 126 000 studenter som nu befinner sig i högskoleutbildning och som inte kommer att få ett jobb som motsvarar deras kvalifikationer. Dessa unga akademiker går en oviss framtid till mötes. När risken för arbetslöshet ökar också för den nyexaminerade akademikern uppstår en situation där statsvetaren är butiksäljare och butikssäljaren är arbetslös. Ett gigantiskt slöseri med resurser i alla ändar!

Varför är det så svårt att få ett jobb? Kombinationen av bristen på kontakter och samverkan med arbetslivet i utbildningen är en avgörande orsak till att nyexaminerade inte får de jobb de är kvalificerade för. Ändå fortsätter antalet examinerade akademiker att slå rekord, nu senast 2010/2011 där totalt 59 400 personer lämnade den högre utbildningen.

För småföretagen som förväntas anställa ungdomarna finns det andra utmaningar. Ett av de största hindren för företag att kunna växa är höga kostnader för att anställa, svårt att hitta finansiering och svårt att hitta rätt personer. I en färsk undersökning som Företagarna låtit genomföra framgår att över hälften av småföretagen inte använder Arbetsförmedlingen för att hitta rätt kompetens. Istället litar man till sitt eget nätverk, vilket sannolikt är bra men även begränsande. Samtidigt anser en fjärdedel av företagen att Arbetsförmedlingen skickar sökanden som inte motsvarar den kompetensprofil som man söker. En konkurrensutsatt, privatiserad och mer branschinriktad arbetsförmedling skulle effektivisera möjligheterna för företag att hitta rätt arbetssökande.

Den som vill få bukt med arbetslösheten bland unga måste ha mod att genomföra ett antal reformer rörande såväl utbildningsväsende som arbetsmarknad generellt. Uppmaningen till politikerna är att lägga ideologin och käbblet åt sidan och våga satsa på en politik som ger effekt.

Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

Svara på artikeln

Skriv själv på Debatt