Socialdemokraterna

StefanStern720

Upphandlingar med LOV kommer att ge bättre välfärd

Publicerad 9 mars, 2012 - 07:00

SOCIALDEMOKRATERNA Förklaringen till vårdskandaler som Carema ligger inte i vinstkrav eller ägarformen. Problemet är upphandlingarna. Vilken kvalitet förväntar sig den politiska arenan när upphandlingarna är riggade för att pressa kostnader och inte för att ge högsta möjliga kvalitet? Att gå ifrån LOU-upphandlingar i äldreomsorgen är därför den enskilt mest kraftfulla politiska åtgärd som kan åstadkomma avgörande förändringar för de partier som är intresserade av verkliga åtgärder, skriver fd statssekreterare Stefan Stern.

”Vad händer med trovärdigheten för den politik som hängs upp på driftsform när nästa vårdskandal avslöjas i ett kommunalt äldreboende?”

Med den frågan avslutade jag min artikel på DN-debatt när Håkan Juholt ännu var S-ordförande.

Jag hade under en längre tid känt av att Socialdemokraterna höll på att trampa fel i välfärdsfrågorna. Trots att jag själv valt att lämna politiken kände jag en oro för mitt parti. Få väljare engageras av, eller köper det förenklade politiska budskapet, att driftsformen i sig – själva organisationsformen för utföraren – avgör om det blir värdig omsorg för nära och kära, god vård eller skola av bästa kvalitet. Och gör man anspråk på att vara ett stort parti, och leda landet, så måste man ha inte minst de viktiga marginalväljarna med sig i avgörande frågor.

Redan på den extra partikongressen i mars 2011 reagerade jag därför: ”Om S nu ska vara emot en mångfald av driftsformer i skola och välfärd igen, istället för att fokusera på vilka kvalitetskrav vi ska ställa, så är det fel. Vi lever i en ny tid. Människors frihetslängtan att få bestämma mer själva är här för att stanna.”

Fast jag drivit min uppfattning inom S i över 15 år – och det jag förde fram låg i linje med beslutet på den extra partikongressen 2009 – så ”kölhalades” jag enligt tidningen GP för min DN-artikel i vissa kretsar inom Socialdemokratin. Nåväl, det är tidningens ordval. Inte mitt eget. Men det visar hur mycket som hänt sedan jag som en av få röster reagerade. Ett nationellt förbud mot vinst i välfärdsföretag är inte längre en tanke som S-partiledningen för fram.

Faktum är att tre händelser den allra senaste tiden understryker hur illa fungerande driftsform – och ett vinstförbud – som politiskt svar varit för S om det steget hade tagits:

1. Just det jag varnade för har olyckligtvis inträffat: En vårdskandal avslöjades i ett kommunalt demensboende i Torshälla (Eskilstuna).

Exempelvis fackföreningen Vårdförbundet – som organiserar många av de anställda i välfärdssektorn – har länge sagt som det är: ”Det kommer fler vårdskandaler likande den hos Carema, även på kommunalt drivna äldreboenden. Den varningen riktar Vårdförbundet till landets ansvariga politiker.”

Att politiskt ställa upp nationella kvalitetskrav – och därefter låta en mångfald av olika aktörer tävla om att leva upp till kraven – är helt enkelt en bättre och mer träffsäker politisk lösning som håller över tid.

2. Socialdemokraterna har kommit till insikt att ett vinstförbud också sätter stopp för t ex små personalkooperativ i välfärden. Även detta visar vådan av ett förbud som politiskt svar. Inte bara de över 14 000 privata välfärdsföretag som vuxit fram, inte minst under pragmatiska S-regeringar, med 177 000 anställda skulle hotas. Utan även mindre personaldrivna företag. Beskedet kom från Carin Jämtin i SVT:s Aktuellt i veckan (5/3). Och slutsatsen är helt korrekt.

Om t ex ett par-tre anställda går ihop och startar ett personalkooperativ i äldreomsorgen, så kan de som ägare självklart ta ut höga löneersättningar till sig själva istället för att redovisa överskott. Det är ett sätt att ta ut vinst till ägarna.

Är det kanske enbart – som det ibland låter – stora privata företag man egentligen vill åt? Då ställs S inför ständigt nya dilemman, t ex om det är rätt för en skola – ägd av en stor koncern – att finansiera lån till investeringar internt mot att ägaren t ex tar en utdelning av vinsten i utbyte. Eller om det är mer riktigt att en annan skola – som drivs av en ideell förening som återinvesterar allt överskott – i brist på kapitalstarka ägare måste finansiera motsvarande investering genom ett lån ”på stan” mot ränta. Utdelningen och räntan är ju i grunden samma typ av kostnad. Men i vinstförbudsförespråkarnas värld är det första företagets finansiering skadligt för svensk skola medan den senares lösning ses som något självklart.

3. De första granskningarna i medierna börjar nu komma vad som egentligen är grundproblemet i de upprörande vårdskandalerna: LOU-upphandlingar som går ut på att den som gör det billigast får ta hand om våra gamla.

I tidskriften Fokus konstateras i senaste numret: ”Förklaringen till vårdskandaler som Carema ligger inte i vinstkrav eller ägarformen. Problemet är upphandlingarna”.

Jag menar att den analysen är helt korrekt. Redan i min DN-debattartikel ställer jag frågan: ”Gör styrande socialdemokrater, som arbetar nära väljarna i kommuner och landsting, nu fel som går ifrån upphandlingar som bygger på lägsta pris, till att införa LOV (Lagen om valfrihet) som ger incitament till alla utförare oavsett driftsform att i stället konkurrera med kvalitet?”

Vilken kvalitet förväntar sig den politiska arenan när upphandlingarna är riggade för att pressa kostnader och inte för att ge högsta möjliga kvalitet? Att gå ifrån LOU-upphandlingar i äldreomsorgen är därför den enskilt mest kraftfulla politiska åtgärd som kan åstadkomma avgörande förändringar för de partier som är intresserade av verkliga åtgärder – och mindre av retorik och politiska besvärjelser.

Tre händelser som på kort tid sätter fokus på kvalitet – och mindre på driftsform. Jag ser fram emot att en mer saklig politisk diskussion kan påbörjas.

Stefan Stern, fd statssekreterare

Stefan Stern är senior adviser i Magnora-koncernen, som äger bl a Kunskapsskolan och Silverlife. Han är fd statssekreterare och bitr partisekr (S).

Svara på artikeln

Skriv själv på Debatt