Invandring och integration

ungdom_mot_rasism_720

Regeringens rasismutredning missar de ungas upplevelse

Publicerad 11 mars, 2012 - 10:00

RASISM Debatten om rasism pågår ständigt i våra medier. Förutom det rasistiska våldet och de främlingsfientliga organisationer som finns i Sverige och i Europa finns rasistiska och diskriminerande mekanismer i samhällets strukturer. Här finns det stora kunskapsluckor. Därför har Ungdom Mot Rasism tillsatt en skuggutredning till den av Bengt Westerberg ledda statliga utredningen, för att utreda människors egna upplevelser av rasism. Det skriver Anton Landehag, ordförande och Cecilia Englund, utredare i Ungdom mot rasism.

Debatten om rasism pågår ständigt i våra medier. Förra året kom frågan om rasismens konsekvenser att aktualiseras genom massakern på Utöya. Förutom det rasistiska våldet och de främlingsfientliga organisationer som finns i Sverige och i Europa finns rasistiska och diskriminerande mekanismer i samhällets strukturer. Här finns det stora kunskapsluckor.

Det handlar framför allt om människors egna upplevelser. I debatten om rasism tycks det finnas en misstro mot människors egna upplevelser av kränkningar och rasism. Därför har Ungdom Mot Rasism tillsatt en skuggutredning till den av Bengt Westerberg ledda statliga utredningen, för att utreda människors egna upplevelser av rasism.

Rasismen drabbar alla – ung som gammal. Unga är dock väldigt exponerade och oskyddade, det handlar både om att utsättas för rasistiska kränkningar som för den rasistiska propagandan. Det är framför allt på Internet en stor del av det rasistiska och främlingsfientliga hatet förekommer, då handlar det ofta om sociala medier. Sociala medier drar till sig många unga användare.

I skolan riskerar också många unga att utsättas för rasistiska trakasserier och påhopp. En studie från Skolverket om diskriminering, trakasserier och kränkningar visar att de rådande normerna är det som styr det mesta i skolan som handlar om socialiseringsprocesser, vilket innebär att de som uppfattas som avvikande från normerna riskerar att utsättas för verbala och fysiska trakasserier.

Skolan var det sista området att lagstiftas om när det gäller kränkande behandling och diskriminering. Skolan har uppdrag att arbeta med värdegrundsfrågor och motverka trakasserier. I det ingår att upprätta likabehandlingsplaner på skolorna. Ungdom mot Rasism tog 2010 fram en studie om rasism i skolan som visade att det var få av de tillfrågade som hade någon kunskap om likabehandlingsarbetet i sina skolor. De tillfrågade eleverna tyckte inte heller att skolorna arbetade särskilt mycket inom det område och att arbetet borde utvecklas. Liknande resultat visar Skolverkets och Skolinspektionens granskningar.

Vi välkomnar regeringens utredning om rasism och främlingsfientlighet ledd av Bengt Westerberg. Det är en mycket omfattande utredning och inkluderar flera aspekter av rasism och intolerans, däribland en kunskapssammanställning om rasism i skolan och hur man kan bemöta fenomenet där. Utredningen har ett specifikt fokus på främlingsfientliga attityder och vilka faktorer som ligger bakom. Däremot saknas ett specifikt upplevelseperspektiv i utredningen. Detta är problematiskt.

Det finns en kunskapsmässig lucka när det gäller människors egna upplevelser av rasism och främlingsfientlighet inte minst i skolmiljön. Vi vet att många är utsatta men känner inte till omfattning och hur. Vi vet mer om intolerans än utsatthet. Mycket resurser har satsats på att mäta svenskarnas attityder kvantitativt när det gäller integration, migration, rasism och främlingsfientlighet, t ex Forum för Levande Historia har vid flera tillfällen presenterat sina studier om ungdomars intolerans och tolerans, Integrationsverket gav på sin tid ut Integrationsbarometern.

De mätmetoder som finns när det gäller upplevelser är trubbiga och handlar mer om människors anmälningsbenägenhet och omgivningens kunskaper, som hatbrottsstatistiken som sammanställs av Brå. Inte mycket satsas på att ta reda på hur det verkligen ser ut, vad människor upplever i sin vardag. Centrum Mot Rasisms kartläggning av upplevelser av diskriminering och rasism bland personer med somalisk bakgrund i Sverige utgör ett av få undantag.

Det verkar finnas en misstro mot människors egna berättelser om rasism och främlingsfientlighet. Detta reflekteras också inom debatten om rasistiska kränkningar där debatterna som uppstått efter Maria Svelands debattinlägg ”Hatet som gör mig politiskt deprimerad” på DN Kulturdebatt likväl som stormen efter Patrik Lundbergs krönika ”Ni sliter själen ur mig” i Helsingborgs dagblad. När kränkningar påtalas väntar en mobb av tyckare på att slå ner på den som vågat påtala rasism, kränkande kommentarer eller ett problematiskt debattklimat. Därför bemöter vi, Ungdom mot Rasism, uppdraget till Bengt Westerberg med en skuggutredning – Antirasism i vardagen – som ska utreda det som saknas, nämligen ungas egna upplevelser av rasism och främlingsfientlighet i skolan och på fritid.

Utredningen ska genomföras under 2012 och utredningens resultat presenteras delvis under Almedalsveckan och slutligen i oktober månad. Rasismen och dess konsekvenser måste tas på allvar. Människors upplevelser av rasism och förtryck måste i högre utsträckning tas på allvar och lyftas fram. Vi får inte glömma att det organiserade civilsamhället spelar en avgörande roll för antirasismen och att det lokala arbetet är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete mot rasism.

Vi hoppas att vi som Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation med vår skuggutredning kan bidra och dra vårt strå till stacken i kampen mot rasismen.

Anton Landehag, Ordförande Ungdom Mot Rasism
Cecilia Englund, Utredare Ungdom Mot Rasism

Svara på artikeln

Skriv själv på Debatt