Ekonomi

Krister_Andersson_720

Inget skattefusk bakom nolltaxering

Publicerad 20 mars, 2012 - 10:50

BOLAGSSKATT För de som tagit del av media de senaste dagarna framstår det som om de stora koncernerna skattefuskar då de inte betalar skatt för ett år trots att de då gått med vinst just detta år. Men i enlighet med det svenska bolagsskattesystemet får företagen avdrag för tidigare års underskott. Svenska bolag som gör förlust och överlever kan i regel dra av underskotten – dvs. tidigare års kostnader – mot efterföljande års överskott. Det är detta som nu uppmärksammats av SVT, skriver Krister Andersson, Svenskt Näringsliv.

SVT rapporterar att en tredjedel av Sveriges 20 största koncerner är nolltaxerare eller betalar mycket lite skatt trots att vinster redovisas till aktieägarna. Det låter bestickande och företagen målas ut som skattesmitare. Medan löntagare och småföretagare betalar skatt anses de stora bolagen trixa bort skatten.

Kritiken avser inte storbolagens inbetalning av arbetsgivaravgifter, löneskatter, fastighetsskatt, el- och energiskatter eller moms. Dessa skatter utgör mångdubbelt större bidrag till statskassan och betalas varje år, oavsett om bolagen går med vinst eller förlust.

I Sverige betalas det in ca 100 miljarder kronor i bolagsskatt varje år och ungefär hälften av detta belopp kommer från de 100 största skattebetalarna. Hur hänger det ihop med SVT:s påståenden att de stora inte betalar bolagsskatt? För att förstå detta måste man ha i minnet att företagens resultat till betydande del styrs av konjunkturväxlingar. Under lågkonjunkturer och investeringsfaser gör företagen ofta förlust – de har och tar kostnader för att på sikt kunna uppnå vinst. Det är därför viktigt att se bolagens skatteinbetalningar över en längre tid.

I enlighet med det svenska bolagsskattesystemet får företagen avdrag för tidigare års underskott. I vissa länder får företagen återbetalning av skatt vid förluster om företaget tidigare år betalat skatt på en vinst. Så väl fungerar dock inte det svenska resultatutjämningssystemet. Istället får svenska bolag som gör förlust vänta och se om de överlever och kan i så fall i regel dra av underskotten – dvs. tidigare års kostnader – mot efterföljande års överskott. Det är detta som nu uppmärksammats av SVT.

För de som tagit del av media de senaste dagarna framstår det som om de stora koncernerna skattefuskar då de inte betalar skatt för ett år trots att de då gått med vinst just detta år. Det är beklagligt att inte frågan om resultatutjämning över tiden tagits upp ordentligt. Rapporteringen har tyvärr givit en ofullständig – och ensidig – bild av den svenska bolagsbeskattningen.

Resultatutjämningsmöjlighet är en för näringslivet mycket viktig fråga. Dagens svenska system har en mängd brister. Det är kanske dags att ändra system i Sverige och införa möjlighet att även kvitta underskott mot tidigare års överskott. På så sätt skulle företag kunna få tillbaka skatt som betalats in för tidigare års vinster, s.k. carry-back. Då skulle företagen få likviditetsförstärkning när den behövs som bäst – i samband med kriser. Det skulle förhoppningsvis också bli lättare att undvika diskussioner liknande den vi har nu om att företagen inte betalar skatt trots vinster. För staten skulle det dock innebära en nackdel eftersom staten skulle behöva betala ut skatt till företagen i ett läge då konjunkturen är svag och skatteintäkterna faller.

I debatten har det dessutom påståtts att företagen kan trixa med i vilket land de ska beskattas. Alla internationellt verkande företag lägger ner oerhört stora resurser för att säkerställa att vinsten beskattas i det land den uppstår. I många fall riskerar de annars att drabbas av beskattning av samma vinst i mer än ett land, s.k. internationell dubbelbeskattning. Normalt används ett mycket komplicerat regelverk som OECD har utarbetat för att försöka uppnå att skatt betalas en gång på en och samma vinst.

Att ta upp lån för att finansiera verksamhet i svenska och utländska dotterbolag är ofta ett effektivt sätt att tillvarata moderbolagets kreditvärdering och finansiella styrka. Den ränta som betalas på lånet ska naturligtvis vara marknadsmässig. I annat fall ska skattemyndigheterna agera.

Den ekonomiska dubbelbeskattningen av eget kapital (först i bolaget och sedan hos ägaren) i kombination med avdragsrätt för skuldräntor i bolagen medför en risk att företagen blir för högt skuldsatta. För att undvika detta och för att bolagsskatten inte ska minska för mycket har många länder infört spärrar för hur mycket avdrag som medges för räntebetalningar. Från Svenskt Näringsliv har vi ställt oss positiva till att se över de nuvarande reglerna för ränteavdrag. Klara, objektiva regler om hur mycket som får dras av (t.ex. räntekostnad i förhållande till bruttovinsten) skulle kunna bidra till att öka soliditeten i näringslivet och samtidigt ge utrymme för att sänka skatten på eget kapital.

Det är dock inte ränteavdrag som ligger bakom de uppgifter som framkommit i SVT:s rapportering. Enskilda bolags skattebetalningar för det specifika året 2011 är i stället i huvudsak en naturlig följd av att företagen överlevt finanskrisen och att de nu får lättnad i sin skatt på vinster för att klara nästa kris. Men det är i såväl löntagares som småföretagares intresse att man får avdrag för förluster.

Krister Andersson, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning

Svara på artikeln

Skriv själv på Debatt