Skolan

tina_acketoft720

Ju tidigare vi har nationella prov desto bättre

Publicerad 25 mars, 2012 - 12:00

SKOLTEST Allt fler forskningsstudier betonar hur viktigt det är att stödja elever i tid så att de inte förlorar de första viktiga skolåren. Idag upptäcks många barns svårigheter först efter flera år i skolan och dyslexi fastställs i genomsnitt i årskurs 5. Det sista året i förskolan bör i hög grad förbereda eleverna för skolan, och någon form av diagnostisk bedömning i överlämningen mellan förskolan och skolan skulle underlätta den fortsatta kunskapsresan. Ju tidigare desto bättre, skriver Tina Acketoft (FP), utbildningsutskottet.

Alla barn har rätt att lyckas i skolan. Och allt fler forskningsstudier betonar hur viktigt det är att stödja elever i tid så att de inte förlorar de första viktiga skolåren. Då borde det vara uppenbart att man för att kunna stödja först måste göra en bedömning av vad eleven behöver för stöd.

ESO-rapporten ”En god start”, om tidigt stöd i skolan har väckt en debatt där bland annat Vänsterpartiet motsätter sig fler tester av barns kunskaper. Detta är knappast förvånande då Vänsterpartiet har en välkänd motvilja mot prov, betyg, läxor och kunskapskontroller generellt.

Poängen är naturligtvis att både testa och åtgärda tidigt. Idag upptäcks många barns svårigheter först efter flera år i skolan och dyslexi fastställs i genomsnitt i årskurs 5. Rapporten pekar på vikten av att förebygga uppkomsten av särskilda stödbehov hos barn samt att anpassa verksamheten och sätta in stödåtgärder på ett tidigt stadium. Det fungerar väl i vissa skolor men kvaliteten varierar mellan kommuner och skolor och till och med mellan klassrum i en och samma skola. Att nationella prov nu införts i årskurs 3 är regeringens svar på behovet att uppmärksamma barns kunskapsutveckling tidigare och mer strukturerat.

Det är viktigt för självkänslan och den fortsatta utvecklingen att de första åren i skolan blir en positiv erfarenhet. Att barn knäcker läskoden tidigt är särskilt viktigt eftersom läsförmåga är avgörande för allt fortsatt lärande.

Folkpartiet har varit pådrivande för de förändringar som har skett i förskolan med ett ökat fokus på kunskap också för de yngre barnen eftersom vi är övertygade om att det är i förskolan grunden till lärandet läggs. Barns förmåga till inlärning är som störst mellan tre och sju års ålder och med anpassad pedagogik är det också uppenbart att det finns ett stort intresse och ett nöje i lärandet för barn. Det sista i året i förskolan bör i hög grad förbereda eleverna för skolan och någon form av diagnostisk bedömning i överlämningen mellan förskolan och skolan skulle underlätta den fortsatta kunskapsresan.

Forskning och erfarenhet visar tydligt att de viktigaste framgångsfaktorerna för höga kunskapsresultat är engagerade och didaktiskt kunniga lärare som har höga förväntningar på eleverna – samt tillräckligt med resurser för att möta varje enskild elevs behov. De nya lärarutbildningarna som ställer högre krav och är mer specialiserade, lärarfortbildningarna och återinförandet av speciallärarutbildningen är därför avgörande delar i regeringens reformpaket för att lyfta den svenska skolan.

Självkänsla, skolprestationer, barns grundläggande behov och den fysiska miljön är intimt förknippade med varandra. Elever som är trygga och mår bra presterar bättre i skolan – en satsning på elevhälsan förbättrar därför även kunskapsresultaten. Genom en sådan satsning får lärarna också möjlighet att koncentrera sig mer på skolans huvuduppgift: kunskapsförmedling. Den nya skollagen ställer krav på alla elevers lika rätt till en fungerande elevhälsa. För att stimulera utvecklingen genomför regeringen en elevhälsosatsning med 641 miljoner kronor under år 2012-2015 till kommunerna för personalförstärkningar och utbildningsinsatser.

ESO-rapporten bidrar med mycket intressanta fakta och tankar som kommer att beaktas av Folkpartiet i det ständigt pågående utvecklingsarbetet för svensk skola. Mycket är gjort, men mer kommer att behöva göras innan vi har en skola som tar tillvara på varje elevs unika förutsättningar. Ett bra första steg på en kunskapsresa är att veta vad varje enskild elev behöver för stöd. Ju tidigare desto bättre.

Tina Acketoft, gruppledare (FP), riksdagens utbildningsutskott

Svara på artikeln

Skriv själv på Debatt