Krig och säkerhet

peter_hagwall720

Seriemördaren utnyttjas i det franska valet

Publicerad 27 mars, 2012 - 09:50

TOULOUSE Det svårt att inte drabbas av en lätt känsla av illamående över omfattningen av den exploatering av den franska tragedin runt massmördaren Mohammed Merah som samtliga partier gjort sig skyldiga till i den pågående valrörelsen. President Sarkozy insisterade från början på att dramat i Toulouse inte får leda till ett utpekande av etniska eller religiösa grupper. Ändå måste han  uppenbarligen känt sig tvungen att vinna över väljare med förslag som att halvera invandringen och kriminalisera besök i ”terroristlägren”, skriver frankrikekännaren Peter Hagwall.

Det var kanske oundvikligt att den franska tragedin runt massmördaren Mohammed Merah och hans oskyldiga offer också skulle leta sig in i landets pågående, hätska valkampanj. I stort sett allt av betydelse i nyhetsflödet används som valargument, påfallande ofta av samtliga parter, om än givetvis med olika vinklingar. Omvänt talas det mycket lite om sådant som inte kan relateras till valkampen. Och detta kunde man ju inte undvika att tala om, så…

Ändå är det svårt att inte drabbas av en lätt känsla av illamående när man inser omfattningen av den exploatering av händelsen som vid detta laget samtliga partier gjort sig skyldiga till. Det var givetvis lätt att förutse att det hyperpopulistiska Front National, med främlingsfientlighet som främsta säljargument, skulle försöka slå mynt av mördarens nordafrikanska rötter och extremistiska tolkning av islam. Partiledaren Marine Le Pen frågade i helgen retoriskt i sin vanliga subtila stil –”Hur många Mohammed Merah finns det ombord på de båtar och flygplan fyllda av immigranter som anländer till Frankrike varje dag?”

President Sarkozy har i och för sig redan från första början insisterat på att dramat i Toulouse inte får leda till ett utpekande av etniska eller religiösa grupper. I en intervju i radiokanalen France Info på måndagsmorgonen svarade han också Le Pen och menade ” – att sätta likhetstecken mellan immigration och Mohammed Merah är absurt”. Dock måste man konstatera att Sarkozy uppenbarligen känt sig tvungen att i valkampanjen överhuvudtaget försöka vinna över vissa av Front Nationals väljare. Bland annat nu senast med ett förslag om att halvera invandringen, man bör då veta att denna sedan länge i Frankrike i princip varit begränsad till flyktingar eller anhöriginvandring. I måndagsmorgonens intervju framförde Sarlozy även de helt nya förslagen att kriminalisera dels besök i ”terroriostträningsläger”, (som ju Merah gjort i Afghanistan) dels besök på ”hatsidor” på nätet. Frågan är väl i båda fallen hur detta skall bevisas. Många fransmän hävdar att man är på väg mot en ”dansk” situation, alltså där ett relativt litet främlingsfientligt parti får ett oproportionerlig stort inflytande.

Man förstår sprängkraften i den franska diskussionen kring rasism och allmän främlingsfientlighet om man vet att det i Frankrike på 64 miljoner invånare finns ca 14 miljoner infödda fransmän vars föräldrar eller mor/farföräldrar var invandrare (tidningen Marianne Nr 730 16/4 2011),

Sarkozy gick också i ett tal för några dagar sedan just apropå Toulouse-händelserna till angrepp mot socialistpartiets kandidat Francois Hollande, som anklagades för att i det franska parlamentet ha röstat emot alla förslag tilll skärpning av terroristlagar som han, Sarkozy, försökt få igenom. Och därigenom alltså indirekt bidragit till tragedin, får man väl utläsa mellan raderna.

Hollande var dock inte ren som snö i sammanhanget. Strax innan hade han ganska skarpt kritiserat ”inkompetens” hos de franska säkerhetsorganen som bidragande orsak till tragedin. Nu gjorde Sarkozy i måndagsmorgonens radiointervju ett praktfullt självmål, som motståndarem inte var sen att utnyttja. I ett försök att hävda att muslimer/invandrare med arabiska rötter också var offer, nämligen de tre franska soldaterna med invandrarbakgrund, sade Sarkozy ungefär –”…två av våra soldater var ju…vad ska jag säga…muslimer…i alla fall till utseendet, för en av dem var ju katolik, men, ja till utseendet”.

Man kan nog förstå vad han ville säga, men Hollandes replik var ganska given i sammanhanget – ”(Sarkozy) lyckades i en mening sammanfatta alla de fördomar som många fransmän lider av idag…(den franska) republiken gör ingen skillnad på utseenden. Det vore dags att Nicolas Sarkozy vänjer sig vid det och slutar upp att använda ord som enbart sår splittring”. Och den glada (val)karusellen fortsätter att snurra, åtminstone i några veckor till fram till presidentvalets första omgång 22 april.

Peter Hagwall, frankrikekännare

Svara på artikeln

Skriv själv på Debatt