Inga problem att göra sig av med kungen!

MONARKIN I dag presenterar vi resultatet av en ny grundlagsutredning, som har tillsatts av Republikanska föreningen. Denna fristående utredning har haft som enda uppdrag att utreda hur ett statsskick utan monarki skulle kunna se ut. Vår utredning om statsskicket ska ses mot bakgrunden av att allt fler medborgare anser att ett ärftligt statschefsämbete inte hör hemma i en modern demokrati. Det skriver republikanska föreningens huvudutredare Mats Einarsson (V) och biträdande utredare Jesper Svensson (FP).

I december 2008 presenterades slutbetänkandet från Grundlagsutredningen, som tillsattes av regeringen under 2004 med uppdraget att göra en samlad översyn om regeringsformen. Utredningen hade dock inte tillåtelse att se över förhållandet att Sverige är en monarki.

I dag presenterar vi resultatet av en ny grundlagsutredning, som har tillsatts av Republikanska föreningen. Denna fristående utredning har haft som enda uppdrag att utreda hur ett statsskick utan monarki skulle kunna se ut.

Vår utredning om statsskicket ska ses mot bakgrunden av att allt fler medborgare anser att ett ärftligt statschefsämbete inte hör hemma i en modern demokrati. År 2000 ville endast 12 procent avskaffa monarkin, jämfört med 28 procent år 2010 (Novus). Om utvecklingen fortsätter i samma takt som de senaste tio åren innebär det att en majoritet av svenska folket kommer att vara för ett avskaffande av monarkin år 2024. När opinionen nu snabbt förändras finns det i debatten ett behov av konkreta alternativ när det gäller frågan om hur statschefen ska utses i framtiden. Utredningen blir därmed en viktig utgångspunkt för konstruktiva diskussioner som kan underlätta och påskynda övergången till republik.

De två varianter av republikansk författning som i dag presenteras – folkvald respektive riksdagsvald president – innebär enbart ändringar i 21 av regeringsformens 175 paragrafer. Tolv av ändringarna är dessutom strängt taget onödiga, då de bara ersätter det neutrala uttrycket ”statschefen” med ”presidenten” samt sätter in det lilla ordet ”republiken” före ”Sverige” i den allra första meningen. Till det kommer ändringar i riksdagsordningen. I alternativet med en folkvald statschef måste även vallagen kompletteras och ändras på ett antal punkter. Dessutom måste givetvis successionsordningen upphävas – en reform som faktiskt kan genomföras ”med ett penndrag”.

En republikansk författning kan utformas på ett oräkneligt antal sätt. Vår utgångspunkt har varit att ändra relativt lite i författningen. Den rådande författningspolitiska traditionen i Sverige innebär att presidenten bör ges en i huvudsak representativ roll. Presidentens främsta uppgift blir att representera landet och att fylla ceremoniella funktioner. Med en demokratiskt vald president blir det ändå möjligt att till statschefen återföra en del funktioner och befogenheter som avskaffades eller överfördes till talmannen i och med 1974 års regeringsform. Det viktigaste av dessa är att presidenten övertar talmannens uppgifter vid bildandet av en ny regering och blir den som efter överläggningar med ledarna för samtliga riksdagspartier och talmännen lägger fram förslag till ny statsminister för riksdagen.

Statschefen i republiken Sverige ska i enlighet med demokratiska principer utses genom någon form av valförfarande. För alternativet att presidenten utses indirekt av riksdagen kan valet av talman vara en parallell. Det kommer i så fall att tydliggöra vårt parlaments ställning som folkets främsta företrädare och därmed blir statschefen underställd riksdagen. En statschef som utses av medborgarna i fria, allmänna och hemliga val får genom tillsättandet en större tyngd, men vi föreslår inte att presidenten i detta fall ska ges någon annan ställning enligt grundlagen. Ämbetsperioden föreslår vi ska vara sex år i båda alternativen.

En grundlagsändring om införandet av ett republikanskt statsskick i Sverige kan beslutas av riksdagen på två sätt, antingen genom två likalydande beslut med mellanliggande val eller genom en beslutande folkomröstning där ett vilande riksdagsbeslut om grundlagsändring prövas. Vi finner det lämpligast att sakfrågan först prövas i en formellt rådgivande folkomröstning och att riksdag och regering sedan, om det blir en majoritet för republik, i en sedvanlig grundlagsändringsprocess utformar den nya författningen.

De praktiska frågorna vid införandet av ett republikanskt statsskick är av begränsad omfattning och komplexitet. Dessa frågor behöver utredas vidare, men under vårt arbete har det inte framkommit något som tyder på att det finns praktiska eller lagtekniska problem som förhindrar övergången till republik. Ett fullt ut demokratiskt statsskick kan alltså införas relativt enkelt så snart det folkliga stödet har blivit tillräckligt stort.