Lyft de unga rösterna i klimatdebatten

RIO+20 Den generation som är ung idag kommer tvingas att leva med de beslut som fattas, och de beslut som inte fattas, under mötet i morgon. Unga behöver kunna vara aktörer för förändring, och här har vi höga förväntningar på, men också stora farhågor inför, mötet i Rio de Janeiro, skriver Felix König och Alva Snis Sigtryggsson.

Imorgon samlas världens ledare, företrädare för det civila samhället, inklusive en stor ungdomsrörelse, multilaterala organisationer och näringsliv i Rio de Janeiro, för att diskutera global hållbar utveckling under FN-mötet Rio+20. Utifrån de tre perspektiven om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet kommer den globala utvecklingen att diskuteras under två teman: grön ekonomi och det institutionella ramverket för hållbar utveckling. Den generation som är ung idag kommer tvingas att leva med de beslut som fattas, och de beslut som inte fattas, under mötet. Unga behöver kunna vara aktörer för förändring, och här har vi höga förväntningar på, men också stora farhågor inför, mötet i Rio de Janeiro.

Globalt finns det många utmaningar som påverkar människors möjligheter att leva tillsammans. FN:s Millenniemål har pekat ut ett flertal utmaningar, som bekämpandet av mödradödlighet, insatser mot hiv/aids, och att rika länder ska ta ansvar för finansieringen av insatser i det globala syd. Enligt FN:s befolkningsfond är över hälften av jordens befolkning under 25 år, antalet unga männinskor i världen har aldrig varit större. Samtidigt är förhandlingsläget för utkomstdokumentet från Rio tufft. Viktiga skrivningar om ungas inflytande och mänskliga rättigheter är ute ur förhandlingstexten just nu.

Biståndsminister Gunilla Carlsson (M) och miljöminister Lena Ek (C) har båda på ett aktivt sätt lyft ungas och ungdomsorganisationers roll för att möta de utmaningar vi står inför. Sveriges delegation till mötet har en högre representation av unga än många andra. Vi är ett positivt exempel på det som är helt nödvändigt för att världens utmaningar ska kunna hanteras: att unga och ungdomsorganisationer erkänns som aktörer och frå ta plats i förhandlingarna.

Det handlar dels om principer: unga har rätt till delaktighet, inflytande och makt, stöd för detta finns i flera internationella överenskommelser. Men det handlar också om ren effektivitet. Vem är det som ska genomföra de beslut som fattas? De som är unga idag, såklart. Besluten blir mer legitima, relevanta och utförandet blir mer effektivt. Vi kommer kunna stå för besluten om fyrtio, femtio eller sextio år.

Vi menar att Sverige bör lyfta tre huvudsakliga förslag i förhandlingarna i Rio och det fortsatta arbetet med hållbar utveckling:

En förutsättning för hållbar utveckling är demokrati och mänskliga rättigheter som når alla människor. Det är bara så vi kan säkerställa att människors inflytande över sina egna liv ökar, och därigenom kan fatta hållbara beslut i sin vardag. Vi behöver lyfta flermänniskor ur fattigdom, och fler rika länder behöver ta ansvar för det som sker i det globala syd.

Insikten att unga inte bara är framtidens ledare utan även dagens, måste genomsyra synen på ungas deltagande i arbetet med hållbar utveckling. Ungas organisationer samlar hundratals miljoner medlemmar globalt, och deras bidrag för en hållbar utveckling är avgörande. Sverige bör t.ex. ställa krav på ungdomsdeltagande i andra länders delegationer.

Sverige måste även säkerställa att de hållbarhetsmål som föreslås bli fortsättningen på Millenniemålen fortsatt är progressiva med anti-diskriminering, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet som tydliga utgångspunkter. Dessa bör kompletteras av ambitiösa tidssatta mål från samtliga länder.

Vi och hela dagens unga generation kommer tvingas leva med de beslut som fattas idag. Denna halva av jordens befolkning måste därför få vara med och fatta de besluten. Deltagande, demokrati och social utveckling är nödvändiga steg på vägen. Uteblivna beslut riskerar vår gemensamma framtid.