Regeringen vill att folk ska tjäna pengar på sin bostad

ANDRAHANDSUTHYRNING Regeringen föreslår en ny lag för den som hyr ut en bostadsrätts- eller en ägarlägenhet. Nu får bruksvärdeshyran på ännu ett område ge sig för en kostnadshyra samtidigt som den skriande bristen på bostäder i praktiken driver fram de marknadshyror som alla marknadsliberaler eftersträvar, skriver tre Amineh Kakabaveh (V), Ann-Margarethe Livh (V) och Jan Strömdahl (V).

Andrahandshyresmarknaden – särskilt i Stockholm – är redan så överhettad och korrumperad den kan bli. Unga bostadslösa tvingas betala ockerhyror och förtidsdepositioner för vad som helst. De har inget besittningsskydd, ingen bytesrätt, ingen överlåtelserätt. Andrahandshyresgästen har idag ett enda vapen. Det är möjligheten att i efterhand begära tillbaka högst ett års överhyra, dvs den hyra som överstiger bruksvärdet för lägenheten plus högst 10% för ev möblering.  Det gäller såväl hyresrätter som bostadsrätter.

Reglerna är ganska enkla och utgången i Hyresnämnden förutsägbar. Ändå är det en bråkdel av alla drabbade andrahandare som tar sig till nämnden. Det kan bero på att man inte vill bli osams med förstahandaren, att man inte känner sig tillräckligt säker på regelverket eller att man vet att förstahandaren inte kommer att kunna betala. Dessutom anses det omoraliskt i finare kretsar att komma i efterhand och begära ändring av ett avtal även om lagen är konstruerad så. En ansvarsfull lösning på detta problem är att finna former för att stoppa överhyror redan när ett avtal ingås.

Den som vill hyra ut i andra hand har ibland laga skäl och fastighetsägarens tillstånd. Men många chansar. Hyr ut utan tillstånd, utan att betala skatt och till ockerhyra. Det är väldigt lönsamt för uthyraren och betungande för den som hyr. Samtidigt har de en smutsig intressegemenskap och det minskar riskerna.

Nu vill regeringen ändra reglerna, men bara för en del av andrahandsmarknaden. Man föreslår en ny lag för den som hyr ut en bostadsrätts- eller en ägarlägenhet. Man lättar på tillståndskravet och avskaffar rätten att få tillbaka överhyra. Istället kan den nya särskilda andrahandshyresgästen gå till Hyresnämnden och få hyran framöver sänkt till
ett slags kostnadshyra, dvs en hyra som motsvarar en teoretisk kapitalkostnad och en verklig driftskostnad för uthyraren. När detta ärende avgörs är nog andrahandaren redan uppsagd och avflyttad.

Regeringens syfte med den nya lagen är dels att maskera eller kompensera oförmågan att få igång ett skäligt byggande av nya hyresrätter dels få bostadsrättshavare att i ökad utsträckning lämna sin bogemenskap för att eventuellt tjäna en lite större hacka än förut. I båda dessa avseenden lär man misslyckas.

Men huvudsyftet kanske är att ytterligare urholka bruksvärdessystemet. Detta har bit för bit försämrats i och med att självkostnadsprincipen och allmännyttans hyresledande roll skippats och genom att nybyggnadshyror får sättas utifrån byggarens kostnader. Nu får bruksvärdeshyran på ännu ett område ge sig för en kostnadshyra samtidigt som den skriande bristen på bostäder i praktiken driver fram de marknadshyror som få vågar tala om men som alla marknadsliberaler eftersträvar.

Det finns en annan väg i bostadspolitiken, vi kan välja väg. Ska vi ha en inriktning där alla, även unga utan rika föräldrar kan få ett hyggligt boende – eller ska vi ha ett samhälle med höga murar mellan fattig o rik? Världen kan förändras, i stort och i smått. Det går att välja en väg där vi tar hänsyn till allas önskemål i boendet – inte enbart för vissa.