Rio -92 bevisar att det går att göra verklighet av miljövisionerna

RIO+20 För mig som har varit med sedan 70-talet i den miljöpolitiska utvecklingens internationella händelser är det viktigt att betona samband och kontinuitet mellan olika miljökonferenser. Rio 1992 blev genom konkreta och förverkligade resultat den mest framgångsrika internationella miljökonferensen dittills. Må den överträffas av Rio 2012, skriver Olof Johansson.

FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED) ägde rum i Rio de Janeiro den 3-14 juni 1992. Denna vecka – 20 år senare – genomförs en ny Rio-konferens.

På plats i Rio representeras Sverige av miljöminister Lena Ek, biståndsminister Gunilla Carlsson och statsminister Fredrik Reinfeldt. Så markeras konferensens bredd och betydelse för Sverige och världen. Så var det också 1992, då undertecknad som miljöminister 1991-94 och Carl Bildt ledde den svenska delegationen i Rio. Då hade förberedelser pågått i flera år. 1989 tillsatte FN:s generalförsamling både ett särskilt sekretariat och en förberedande kommitté, där 150 stater deltog.

Rio-konferensen 1992 kan ses som ett jubileum, 20 år efter FN:s första världsmiljökonferens 1972 i Stockholm, där jag hade privilegiet att delta som parlamentarisk representant. Initiativet genomfördes framgångsrikt av dåvarande ambassadören Sverker Åström. Förtroendet att leda gavs till Sverige och nestorn Ingemund Bengtsson, senare talman i Sveriges riksdag.

För mig som har varit med sedan 70-talet i den miljöpolitiska utvecklingens internationella händelser är det viktigt att betona samband och kontinuitet mellan olika miljökonferenser. Stockholm 1972 var först och innebar att FN:s miljöorgan UNEP bildades och principen Polluter Pays Principle (PPP) knäsattes. Den har därefter följts upp av flera länder världen över. Därför borde också finansministrar integreras i en internationell miljö- och utvecklingspolitik. Här hemma gjorde vi sådant försök redan 1992, då Anne Wibble och undertecknad gemensamt skrev den första miljöbilagan till en svensk budgetproposition.

Genom gediget förberedelsearbete och politisk ledning från den tidens mest miljöprogressiva länder – Sverige, Brasilien (värd), Tyskland, Nederländerna, Indien, Malaysia samt G77-gruppen (u-länderna) genom forna Jugoslavien och Algeriet. Från och till ingick representanter från Ryssland, USA och Kina i den politiska styrgruppen, som hade stort inflytande över Rio-konferensens dagordning.

Viktigast för miljöutvecklingen i världen är resultaten av de återkommande konferenserna i respektive länders hemmaplan och den kontinuitet som de förmår att skapa. I det avseende var Rio-konferensen framgångsrik.

Beslut togs angående:

1. Rio-deklarationen om miljö och utveckling (delvis byggd på Stockholms-konferensens resultat).
2. Agenda 21, dagordning för tjugoförsta århundrandet.
3. Ramkonventionen om klimatförändringar som följts upp med bland annat Kyoto-protokollet.
4. Konventionen om biologisk mångfald, senast uppföljd vid Nagoya-konferensen. Båda dess konventioner undertecknades i Rio av mer än 150 länder, bland annat av undertecknad för Sveriges räkning.
5. Skogsprinciperna (riktlinjer för hållbart utnyttjande av världens skogar).
6. Rio-konferensen betonade särskilt i-ländernas ansvar att efter förmåga bistå utvecklingsländerna med kunskap, teknik och finansiella resurser. Efter överenskommelse med Anne Wibble och förankring i allmän beredning i hela regeringen kunde undertecknad i mitt anförande inför hela Rio-konferensen utlova 30 miljoner kronor i så kallade additionella resurser till u-länerna. Efter det löftet hissades svenska flaggan samma dag över NGO-campen i Rio.

På hemmaplan var det viktiga att snabbt genomföra Rio-konferensens resultat: för den som vill fördjupa sig i de åtgärder som genomfördes hänvisas till:

1. Regeringens skrivelse till riksdagen om UNCED.
2. Regeringens proposition om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjö-regionen (bland annat ett avloppsreningsverk vardera i Estland, Lettland och Litauen, som då nyligen blivit självständiga stater).
3. Proposition 1991/93:179 bland annat angående ratificering av klimatkonventionen samt proposition om biologisk mångfald.
4. SOU 1992:104 från tio arbetsgrupper inom Miljövårdsberedningen med Svensk handlingsplan inför 2000-talet med snabb översättning av Rio-resultaten till handling i den svenska verkligheten.

Genom de konkreta och förverkligade resultaten blev Rio 1992 den mest framgångsrika internationella miljökonferensen dittills.

Jag hoppas den överträffas av Rio 2012. Lycka till i detta arbete i Rio och i den svenska verkligheten därefter.