Därför dansar jag hellre runt en midsommarfitta i dag

MIDSOMMAR Att skapa en midsommarfitta istället för att resa en blomprydd stång är ett sätt att föra in humoristisk feminism i midsommarfirandet, ta plats i offentligheten och avmystifiera den hemligheliga vaginan. Konceptet visar att feminism kan vara roligt, praktiskt och direkt samtidigt som den ingår i ett analytiskt ramverk och har en politisk agenda.

Att istället för att resa en blomprydd stång skapa en midsommarfitta var inget jag och mina vänner kom på själva – de har nog funnits länge. Men vi gillade tanken och skapade en grupp på facebook helt enkelt för att sprida budskapet. Denna text skrivs inte som något manifest för en enad midsommarfitterörelse utan av mig som privatperson. Jag använder ändå pronomenet ‘vi’, eftersom många tankar har uppkommit i dialog med andra, speciellt med Alexander Alvina Chamberland, en av initiativtagarna till facebookgruppen.

Midsommarfittan som koncept visar att feminism kan vara roligt, praktiskt och direkt samtidigt som den ingår i ett analytiskt ramverk och har en politisk agenda.

Temat har väckt reaktioner. Det har ansetts onödigt (feminister borde fokusera på viktigare saker) eller provokativt (speciellt vissa heteromäns utlåtanden om hur äckliga fittor är känns fascinerande ologiska). Intressant, eftersom feministiska frågor brukar kritiseras för att vara alltför teoretiska och hålla sig i sina egna slutna rum. Vi menar att normer och strukturer fungerar som stora nätverk av så kallade petitesser, och att det är även i det vardagliga, till synes triviala, som normer kan och bör synas och ifrågasättas. Det är tyvärr alltför vanligt att feministiska politiska frågor spelas ut mot varandra, som om den som förespråkar en midsommarfitta inte skulle tycka att det fanns andra extremt viktiga politiska frågor att fokusera på. Det här är ett sätt att föra in humoristisk feminism i midsommarfirandet, ta plats i offentligheten och avmystifiera den hemligheliga vaginan.

Vi har fått höra att ”stången är ingen ojämlik manssymbol, den penetrerar ju Moder jord, kvinnan”! Precis. En bekräftelse på hur heteronormen genomsyrar midsommarfirandet. Det är också under denna högtid som flickor ska springa över ängar, plocka blommor och vara tysta för att sedan med blomfånget under kudden drömma om sitt hjärtas prins. Det behövs lite motstånd mot och motvikt till denna tvåsamhetshyllning där det kvinnliga subjektet passivt ska motta sin förutspådde make; den bördiga jorden göra sig redo för penetration av en erigerad påle. Oavsett om midsommarstången ursprungligen representerar en penis eller ej (en forskare har klargjort för oss att vi har fel i sak) är den en oneklig fallossymbol – till och med testiklarna finns på plats! – som kunde ersättas med något mer varierande.

Att fitta upp ett konventionellt midsommarfirande blir också att raljera med en svensk högtid som tar sig själv på väldigt stort allvar. Att överhuvudtaget fråga sig vad vi firar och varför vi gör det är något vi lätt glömmer bort när det gäller invanda traditioner. De bara är. Men inget är någonsin bara, det är ofta en fråga om identitet, om att upprätthålla en bild av t.ex. svenskhet. Midsommaren är ett praktfullt nationellt varumärke. Detta har potential att skaka om idyllen, väcka tankar om vilka som är välkomna i den och om traditioners betydelse för inklusion/exklusion överlag.

Viktigt att tillägga är att vi tar avstånd från en tvåkönad, biologistisk samhällsnorm. En queerfeministisk midsommarfitta kan vara stor eller liten, rak eller kurvig, kantig eller bubblig. Den kan grävas som en grop, resas i sin glans prydd av bär eller bestå av hönsnät, hår och blommor i alla de färger. Kanske ståta som en buske med inbyggd fontän för chanser till sprutorgasm. Ett bokstavligen hett tips kan vara att göra en tydlig klitta, kanske en stor rund sten, en förförisk sammetsboll eller ett knippe rädisor, som en kan pilla på i takt med kampsångerna och kringdansandet. På tal om musik, låt gärna räven raska över isen så fort att vi inte behöver ta del av dess budskap om hur pojkar och flickor ska bete sig. Sjung istället om de små grodorna i icke-förlöjligande djurrättsanda, komponera egna visor eller piffa upp gamla feministiska godingar!

Till kalaset kan gärna slickas lite vegetarisk sill eller sörplas en nubbe fittsaft. Vi kan även varmt rekommendera att – om fittan är bärbar – ta ut den på en promenad efter själva firandet. Då kan ni klitta hus, träd och bilar eller bara snigla er fram längs gator och torg. På så vis sprids midsommarfittans budskap om feminism, glädje, sommarhetta och våt havssälta till nya kvarter. Och kom ihåg! Regnväder på midsommar behöver inte kallas dåligt, det kan vara en lycklig fitta som fäller sommardroppar från skyn.