Så lyckades Botkyrka gå emot Alliansens trend med ökad barnfattigdom

BARNFATTIGDOM I Botkyrka vi ger vi inte rabattkuponger till fattiga föräldrar, vi halverar avgifterna i kulturskolan för alla. I Botkyrka har alla rätt till heltidsförskola, även arbetslösa och föräldralediga. I Botkyrka får alla elever en egen dator och ingen ungdom i Botkyrka ska gå utan utbildning, jobb eller praktik, skriver Mats Einarsson, socialnämndens ordförande.

Dagens Eko rapporterade i dag att barnfattigdomen är relativt oförändrad mellan 2005 och 2010, men att den minskat i 101 kommuner och ökat i 187. Klyftorna växer. Det är framförallt i kommuner där barnfattigdomen redan var hög som den fortsätter att öka – men det finns undantag.

Av de 30 kommuner som år 2010 hade högst andel barn som riskerade fattigdom hade barnfattigdomen ökat sedan 2005 i alla kommuner utom två. Botkyrka och Pajala är de enda av de mest utsatta kommunerna som har lyckats vända trenden och minskat barnfattigdomen något.

För Botkyrka är detta ingen överraskning. I vår kommun har många låga eller obefintliga inkomster, men vi vet att beroendet av ekonomiskt bistånd (socialbidrag) trots det är lägre än i nästan alla andra socioekonomiskt jämförbara kommuner. Lite över 4 % av hushållen tvingas söka bistånd. Det är för mycket, men i Södertälje är siffran över 12 % och i Rosengård i Malmö närmare 30 %. Arbetslösheten är för hög i Botkyrka, men inte så hög som man kunde vänta sig. Studieresultaten är i många skolor för låga, men ändå högre än statistiken säger att vi ska vänta oss.

Vad beror detta på? Hur kan Botkyrka gå mot strömmen när inkomster, förmögenheter och makt blir allt mer orättvist fördelade? Hur förmår vi hålla emot när vi har en regering som medvetet arbetar för att öka klyftorna ytterligare?

Det ärliga svaret är: vi vet inte riktigt. Det behövs mer forskning om vilken social-, arbetsmarknads- och välfärdspolitik som faktiskt fungerar. Åsikterna går isär om hur mycket en enskild kommun kan göra för att skapa sysselsättning och tillväxt.

Klassklyftorna är givetvis lika brutalt påtagliga i Botkyrka som i andra kommuner. Men faktum är att Botkyrka går åt rätt håll på ett antal områden, trots att vi enligt schablonbilden ska vara en grå och glåmig tyck-synd-om-betongförort på väg utför.

Här är några faktorer som jag tror spelar roll.

• Botkyrka har styrts av Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet sedan 1994. Det finns sedan decennier ett stark politiskt stöd för en ambitiös och generell välfärdspolitik grundad på rättigheter och medborgarskap istället för fattigvård. Man kan inte betala hyran med politisk vilja, men utan politiskt engagemang på alla nivåer är det kört. I Botkyrka vi ger vi inte rabattkuponger till fattiga föräldrar, vi halverar avgifterna i kulturskolan för alla. I Botkyrka har alla rätt till heltidsförskola, även arbetslösa och föräldralediga. I Botkyrka får alla elever en egen dator och ingen ungdom i Botkyrka ska gå utan utbildning, jobb eller praktik. I Botkyrka finns barnomsorg på obekväm arbetstid.

• Botkyrka har sedan många år en bred palett av arbetsmarknadspolitiska åtgärder anpassade efter olika gruppers och individers behov. Vuxenutbildning, skola, socialtjänst och arbetsförmedling samarbetar och kompletterar varandra. Nu går vi vidare och ser över organisation och metoder för att bli ännu bättre.

• Botkyrka har en offensiv näringspolitik med fokus på upplevelsenäringen, men också biomedicin och gröna företag. Nu ser vi hur många års arbete ger resultat: en familjepark vid Hågelby, skidtunnel på Lida, världsledande biomedicinska företag etablerar sig i kommunen. Botkyrka håller på att bli en högintressant kommun vid porten till Stockholm.

• I Botkyrka finns ett självförtroende och en skaparkraft som inte bygger på förmögenheter och privilegier, utan ofta har växt ur erfarenheter av fattigdom, förtryck och diskriminering, i vårt land eller i andra länder. Vi vet att framtidens interkulturella och dynamiska samhälle redan finns eller håller på att växa fram i Botkyrka. Det gör oss rikare, inte fattigare.