Regeringens skattepolitik håller uppe arbetslösheten

ARBETSGIVARAVGIFT Regeringen har hävdat att en sänkning av arbetsgivaravgifterna inte ger någon ökad sysselsättning, eftersom sänkningen skulle vägas upp av en motsvarande ökning av lönekraven. Men flera färska undersökningar visar att regeringens argument inte håller. Sveriges företagare kan erbjuda en del av lösningen på arbetslösheten om det blir billigare att anställa. 

Regeringens jobbskatteavdrag har haft positiva effekter för människors incitament att arbeta. Dessvärre har motsvarande insatser för att öka efterfrågan på arbetskraft saknats. Regeringen har hävdat att en sänkning av arbetsgivaravgifterna inte ger någon ökad sysselsättning, eftersom sänkningen skulle vägas upp av en motsvarande ökning av lönekraven.

En ny intervjubaserad Skop-undersökning visar att regeringens argument inte håller. Svaren från 47 av 52 huvudförbund inom LO, TCO och SACO visar att 8 av 10 fackliga ledare inte tror att deras löneanspråk skulle påverkas av sänkta arbetsgivaravgifter.

Svenska företag har i decennier pekat ut den höga kostnaden för att anställa som den enskilt mest hämmande tillväxtfaktorn. Övergången från industrisamhälle till ett mer kunskapsbaserat näringsliv med många småföretag och en alltmer specialiserad tjänstesektor ställer höga krav på hur lagstiftning och skatter utformas. Ett system som präglas av höga kostnader för att anställa leder till att den som ska anställa blir mindre anställningsbenägen.

År 2009 var arbetsgivaravgifterna inom EU-19 i genomsnitt 20,6 procent, det vill säga elva procentenheter lägre än i Sverige. Sveriges främsta konkurrentländer har mindre än hälften så höga arbetsgivaravgifter som Sverige. Om den allmänna löneavgiften tas bort skulle de svenska arbetsgivaravgifterna kunna sänkas med drygt 9,2 procentenheter vilket skulle placera Sverige på en mer jämbördig nivå med genomsnittet i Europa.

Företagarna och Fores presenterar två studier som ger vetenskapligt underlag åt debatten om jobbskatteavdrag. Regeringens invändningar mot sänkning av arbetsgivaravgiften bestrids av hur fackförbunden svarar i vår undersökning. Ett stort antal empiriska studier av sambanden mellan arbetskraftskostnader och skatter pekar också på att sänkta arbetsgivaravgifter har en påverkan på sysselsättningen både på kort och på lång sikt.

Företagarnas rapport skissar med utgångspunkt i akademiska modeller på tre förslag för sänkta arbetsgivaravgifter. Utgångspunkten är att ta bort den allmänna löneavgiften som är ren skatt inbakad i arbetsgivaravgiften och som år 2012 är 9,21 procent. De tre förslagen, som kommer att diskuteras med bland andra näringsministern under Almedalsveckan, kan sammanfattas under en modell för nyanställningsavdrag, en för en generell sänkning och en för ett arbetsgivaravdrag.

Nyanställningsmodellen innebär alltför mycket krångel för att kunna genomföras och en generell sänkning har alltför stor statsfinansiell kostnad givet antalet jobb den skapar. Företagarna förespråkar därför modellen för ett arbetsgivaravdrag som i sin grundstruktur stöds av delar av regering och opposition. Modellen innebär att ett ”grundavdrag” för arbetsgivaravgiften utformas så att den allmänna löneavgiften på drygt 9 procentenheter av lönesumman tas bort för alla företag, dock endast upp till en maximal nedsättning på knappt 300 000 kronor per företag eller motsvarande en lönesumma om ungefär 3,2 miljoner kronor.

Avdraget leder till såväl ökat nyföretagande som ökat antal anställda inom befintliga företag. Modellen ger efter cirka tre år 78 000 nya jobb och reformens självfinansieringsgrad uppgår till nästan 90 procent. Den statsfinansiella bruttokostnaden av förslaget om det införs stegvis blir 14 miljarder år 1, 10 miljarder år 2 och 5 miljarder år 3. När fackrepresentanterna tillfrågas om detta förslag svarar drygt varannan att lönekraven skulle vara oförändrade.

Modellens huvudförtjänst är sänkningen av marginalkostnaderna för nyanställningar i ett stort antal småföretag samtidigt som nyföretagandet stimuleras och arbetskraftskostnaderna sänks för alla företag. En nackdel med taket på nedsättningen vid 3,2 miljoner kronor är att dödviktskostnader delvis uppstår, men dessa är små i förhållanade till effektiviteten i skattesänkningen som skulle motsvara 60 000 kronor per nytt jobb. Dessutom är selektiva sänkningar betydligt billigare än generella och har fördelen av att löneökningar inte ”äter upp” dem i lika hög grad.

Den studie som Fores presenterar visar att i den mån de sänkta arbetsgivaravgifterna trots allt kompenseras av högre lönekrav, blir följden ändå fler arbetade timmar. De högre lönerna leder då till att arbetstagarna ökar sitt arbetsutbud. Att jobbskatteavdrag har lyfts fram som en bättre reform beror sannolikt dels på att den är politiskt mer lockande, väljarna får direkt mer pengar i plånboken. Dels beror det på att de ekonomiska modeller som oftast används för att beräkna effekterna inte inkluderar den effekt på företagande som sänkt arbetsgivaravgift kan väntas ge.

I två decennier har fyra av fem nya jobb skapats i småföretagen som också utgör en allt större del av exportvärdet. Svenska företags konkurrenskraft är avgörande för hela samhället. Konjunkturella nedgångar kommer alltid slå hårt mot företagen men under tiden de pågår bör fokus ligga på hur man effektivast åtgärdar de strukturella bister som förstärker krisens verkningar. Småföretagen har klarat sig relativt väl genom krisen tack vare den stabilitet som hållit uppe efterfrågan, men Sveriges företagare kan erbjuda en del av lösningen på arbetslösheten om det blir billigare att anställa.