Med kvotering skulle unga invandrare få en chans på arbetsmarknaden

JOBB Aron Modig anser att den stigande arbetslösheten beror på ungdomen själv. Tyvärr verkar han omedveten om att många ungdomar möts av fördomsfulla attityder på arbetsmarknaden. För många spelar efternamn, etnicitet, hudfärg och ålder större roll än utbildning och kompetens vid bedömandet om man är välkommen till en anställningsintervju eller inte.

Förbundsordförande i KDU, Aron Modig anser att den stigande arbetslösheten beror på ungdomen själv, som han betraktar som passiv och är ovillig att slå sig in på arbetsmarknaden. Han menar på att det finns arbeten att få och om man bara anstränger sig och tar för sig. Tyvärr verkar han vara omedveten om att många ungdomar på arbetsmarknaden möts av fördomsfulla attityder och krav på ett så kallat fördelaktigt utseende och vinnande personlighet. De som inte äger dessa egenskaper ratas.

Vilket får en oroväckande effekt som att allt fler ungdomar får en låg självkänsla och en mörk bild av framtiden, eftersom de betraktar samhället som otillgängligt, vilket beror på att de dagligen får bevittna hur människor diskrimineras och bortsorteras på arbetsmarknaden. Vi får mer och mer ett elitsamhälle som leder till att allt fler ungdomar inte platsar på den högkvalificerade arbetsmarknaden, de stöts bort och hamnar i utanförskap trots att de försöker leva efter de spelregler som samhället står för. För många spelar deras efternamn, etnicitet, hudfärg och ålder högre roll än god utbildning, kompetens och personliga egenskaper vid bedömandet om man är välkommen till en anställningsintervju eller inte. Enda alternativet att överleva är att bli bidragsberoende, ta ett låglöne- eller svartjobb utan socialt skydd, och i värsta fall ägna sig åt kriminalitet. En destruktiv bild som allt fler ungdomar idag bär på, och som resulterar i en skrämmande uppgivenhet.

I takt med den ökade arbetslösheten ökar över representationen av arbetslös ungdom utan gymnasieutbildning, eftersom många hoppar av innan de fullgjort högstadiet. Idag står ca 400. 000 personer utanför arbetsmarknaden, många är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land, och en del av dem har romskt påbrå.

I avsaknad av en framtidstro finns det inga mål i livet. En del försöker lösa problemet genom att ta sig ett efternamn som låter mer svenskklingande, på bekostnad av att man tiger om sin identitet, om man nu har mod och ork nog att stå emot den egna kulturella och traditionsbundna tillvaron. ”Det slutna rummet” med nutida samhällets mått förlegade sedvänjor, tänkesätt och moral.

Många ungdomar lever i två skilda världar, en där religionen, sedvänjor och traditioner har högsta prioritet, medan det som räknas som ”svenskt” fungerar efter helt andra normer, och som kan ses som ett hot inom den egna familjen, släkt och vänner, vilket kan vara en mycket svår uppgift att balansera för dem som inte vill eller kan göra avkall på varken det ena eller det andra.

I avsaknad av förhoppningar om att skapa sig en trygg tillvaro i det land som de flesta av dem kan se som sitt hemland, kan ändå känslan finnas av att de lever i ett ingenmansland. De betraktar sig själva som om de inte hör hemma någonstans. Eftersom de inte räknas.

Det här i allra högsta grad en allvarlig fråga, som alla i ett demokratiskt samhälle har ett ansvar att lösa. Regeringen och politiker måste ta denna alarmerande utveckling på fullaste allvar, och ta sitt ansvar att agera innan vi får ett samhälle av en stor skala människor i utanförskap och vad det kan leda till. Det är förvånansvärt att Aron Modig generellt beskyller den arbetslösa ungdomen som oansvarig. Det är samma trånga synsätt som florerar om marginaliserade romer, att de själva bär skulden för sitt utanförskap.

Till exempel kan de flesta ungdomar med romskt påbrå inte leva upp till det regelverk som är satt utefter majoritetsbefolkningens nivå av utbildning och kompetens. Vid gymnasium och högskoleintagningar faller de lätt bort eftersom de med brister i skoltradition och utbildning inte kan konkurera om platser till respektive skolor. Betygen från gymnasiet blir som oftast avgörande om en elev har möjlighet att studera vidare och senare kunna slå sig fram i samhället.

Nu vill man höja kvalitétskraven för intagning till högskolan. En sådan särbehandling leder till ett elittänkande och en enorm utslagning för dem som inte har en chans att bli intagna. Det får som följd till att en ännu större grupp vilsna ungdomar kommer leva i ständig frustration och under knappa förhållanden.

I dag lägger man stor vikt på att kvotering av kvinnor bör ske på flera plan i samhället, men när det gäller behovet av tillfällig kvotering av vissa minoritetsgrupper och andra för att öka representationen av dem på arbetsmarknaden och inom andra sammanhang, då betraktas det som ett odemokratiskt handlingsförfarande.

Så bästa politiker sluta se till ert eget partis rollspel, det är tid att ni sluter er samman och gör en enad kraftfull satsning för att förhindra ett samhälle i uppgivenhet och förfall. Inge morgondagens samhälle - ungdomen – framtidstro och ökad självkänsla!