Miljöfarliga kläder, vitvaror och mat borde beskattas

MILJÖSKATT När Sverige införde koldioxidskatt för över tio år sedan var vi ett miljöpolitiskt föregångsland. Sedan dess har facklan slocknat och vi har fastnat i misslyckade åtgärder som supermiljöbilspremien. Vi menar att det nu är dags att ta ett helhetsgrepp och inte bara beskatta utsläpp från transporter utan även annan konsumtion som påverkar miljön.

Det är nu över tio år sedan Sverige införde den första formen av koldioxidskatten. På den tiden var Sverige ett miljöpolitiskt föregångsland och bland annat koldioxidskatten lade grunden för oss som ett trovärdigt och seriöst land i miljöfrågan. Vår fackla har sedan dess börjat slockna och de senaste åren har Sverige istället kontinuerligt fallit i klimatrankingar. Det är nu hög tid att agera.

Istället för att fortsätta vara en land med en framåtsyftande miljöpolitik har Sverige fastnat i misslyckade åtgärder såsom Supermiljöbilspremien, subventioner till sådant som är miljöskadligt och undermåliga infrastruktursatsningar. Självklart är det viktigt att skapa en miljöbilspremie som kan ställa om fordonsflottan och det är uppenbart att den svenska infrastrukturen måste ställas om för framtiden, men det är inte där vi bör leta om vi vill finna lösningar för att kraftigt minska våra klimatutsläpp. Vi bör se tillbaka tio år till den första svenska koldioxidskatten.

Grundidén med koldioxidskatten är att låta förorenaren betala för den skada den orsakar. Med det perspektivet är det svårt att förstå varför skatten skulle begränsas till att endast gälla vissa bränslen. De allra flesta förstår nog att även annan konsumtion – kläder, vitvaror, mat, underhållning – också påverkar miljön. Majoriteten av alla utsläpp kommer faktiskt från andra processer än transporter och därför är det också rimligt att ta ett helhetsgrepp om utsläppen i vår miljöpolitiska politik. Ett sådant grepp gör att det blir billigare att välja rätt än att välja fel.

En generell klimatskatt kommer vara svår att utforma och många frågor kommer behöva lösas. Hur ska importerade varor hanteras? Hur beräknar vi på ett rättsäkert sätt utsläppen? Vilka växthusgaser ska beskattas? Förmodligen skulle den ökade skattebördan på varor och tjänster behöva kompenseras med lägre skatter på annat som en del av en grön skatteväxling. Frågan blir då hur detta kan göras på ett sätt som inte drabbar låginkomsttagare oproportionelligt.

Regeringen bör så snart som möjligt tillsätta en utredning som ska besvara dessa frågor och ge ett förslag på hur en generell klimatskatt kan utformas och implementeras. Lagen om skatt på energi trädde i kraft 1 januari 1995, vore det inte fantastiskt om vi kan ta ett enormt kliv framåt till den 1 januari 2015?