Camila Salazar Atias, kriminlog, om domen mot Södertäljenätverkets ledare:
Livstidsdomen kan avskräcka unga killar på väg in i de kriminiella gängen
SÖDERTÄLJEMÅLET Domen mot Södertäljenätverket är en seger och en viktig markering av samhällets krafter gentemot den organiserade brottsligheten. Jag tror och hoppas att den kan få en effekt på riktigt unga efterföljare, att den kan få tonåriga pojkar som tagit sina första steg på den organiserade kriminalitetens minerade mark, att vända i dörren.
Domen har äntligen fallit i det omfattande och skrämmande Södertäljemålet. 16 personer döms till fängelse och själva ledaren för det kriminella nätverket döms till livstid för att ha beordrat tre mord. Domen är naturligtvis en seger och en viktig markering av samhällets krafter gentemot den organiserade brottsligheten. Rättvisa har skipats, det är naturligtvis bra och absolut nödvändigt.
Frågan är dock vilken effekt domen kommer att ha på den snabbt växande organiserade kriminaliteten i Sverige. Jag tror och hoppas att den kan få en effekt på riktigt unga efterföljare, att den kan få tonåriga pojkar som tagit sina första steg på den organiserade kriminalitetens minerade mark, att vända i dörren. Kanske kan den också få dem som funderar på att hoppa av att våga ta steget. På Fryshuset har vi sett, och här har vi stöd i forskningen, att de starkaste skälen att lämna kriminalitet är att man blir äldre, klokare och tröttnar på den konstanta stress som det kriminella livet innebär. Ofta handlar det också om att man finner kärleken, bildar familj och får ett nytt fokus i sitt liv, en ny mening, ny värderingar och insikten om att pengar är inte allt. Fängelse på livstid kan säkert stärka insikten om att livet är värt mer än så.
Men vi vet också att de som är långt inne i kriminella miljöer och inte ser någon andra alternativ, ofta är beredda att offra några år av sina liv åt att ta ett straff för ”sin familj” för att ”göra rätt”. Det är en del av ”regelverket”. Man får chansen att bevisa sin lojalitet med gruppen, man tar straffet utan att gola ner bröderna.
Vi vet dessutom från andra länder att stränga fängelsestraff inte har inte har någon nämnvärt avskräckande effekt på grov kriminalitet. Inget land har så stor andel av sin befolkning i fängelse som USA. Hela två miljoner amerikaner sitter idag bakom galler men varken dödsstraff eller livstid på livstid har fått önskad effekt.
Tyvärr är det så att de som har gått långt in i kriminella nätverk inte tänker lika mycket på de konsekvenser som samhällets lagar erbjuder som på konsekvenserna av lagarna i det parallellsamhälle där man lever och verkar. Lagar som är hårdare, mindre förlåtande och utan rättegång. Det är normer och lojaliteter som skrämmer och betyder mycket mer. Södertäljedomen kommer säkert inte att avskräcka kärnan av den organiserade brottsligheten, de som finns där räknar helt enkelt med att de har mer att vinna än förlora på att fortsätta sin bana.
Man ska straffa människor som begår brott men man ska inte lura sig att tro att straff löser kriminaliteten. Så länge grundproblemen till varför brott begås kvarstår så kommer kriminaliteten finnas kvar. Förhoppningsvis har det grova våld som användes i Södertälje tillfälligt hejdats men det krävs mer än så för att komma åt den organiserade kriminaliteten. Det krävs att vi som samhälle erbjuder alternativ. Vi har idag ett nytt samhälle med nya möjligheter och faror, och för att möta det nya måste vi våga ändra gamla strukturer. Unga som föds på samhällets bakgård måste få möjligheter till tillhörighet, sysselsättning och delaktighet, till ett drägligt och värdigt liv. Bara en sån sak som att låna pengar utanför den organiserade brottsligheten är idag något som många inte har.
Om vi vill vinna mot den organiserade brottsligheten måste vi som samhälle erbjuda lika starka kort som de. I utsatta unga människors ögon erbjuder kriminella nätverk tillhörighet, trygghet (ja faktiskt – du blir del av en gemenskap, du räknas och betyder något), drömmar om framgång, revansch och stolthet. Vi behöver se, höra, bekräfta och älska våra ungdomar. Framför allt måste vi möjliggöra deras drömmar om en framtid där alla har rätt att vara med på lika villkor.
