Bostadsminister Stefan Attefall svarar om studentbostäderna:
”Det finns ingen quick-fix för bostadspolitiken”
STUDENTBOSTÄDER Staten har ett ansvar att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett ökat byggande av studentbostäder specifikt, jag skyller inte ifrån mig. Det bärande budskapet i den rapport som Anders Cronqvist refererar till är dock att det inte finns en enda åtgärd som löser problemet, utan att många aktörer måste samverka. Regeringen har satt igång reformer på flera områden.
Under de senaste dagarna har bostadssituationen för landets studenter debatterats här på SVT Debatt.
Anders Cronqvist, informationschef på Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, skriver bland annat att jag måste sluta skylla ifrån mig om studenternas bostadskris. Jag skyller inte ifrån mig, Anders. Staten har ett ansvar att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande generellt och ett ökat byggande av studentbostäder specifikt.
Lennart Sjögrens rapport som Anders Cronqvist refererar till är unik i sitt slag. Lennart fick av mig uppgiften att kartlägga och analysera orsakerna till det klena studentbostadsbyggandet för att skilja stort från smått och finna roten till det onda. Det bärande budskapet i Lennart Sjögrens rapport är att det inte finns en enda åtgärd som löser problemet, utan att det är många aktörer som måste samverka och att vill man så går det.
Och det är symtomatiskt för hela bostadspolitiken. Det finns ingen quick-fix lösning. Det finns inte endast en åtgärd som löser alla problem. Och det finns inte en aktör som sitter på hela ansvaret utan många. Och alla måste vilja dra åt samma håll.
Ett av bostadspolitikens stora problem är att vägen från idé till spaden i jorden är lång, krokig och full av hinder. Planprocessen är snårig och smal som en kostig. Den håller vi på att räta ut och bredda. En ny plan- och bygglag är på plats som ska ge kortare ledtider. En ny hantering av överklagandeärendena ger ökad enhetlighet och tydlighet. En utredning och ett flertal myndighetsuppdrag pågår för att förbättra planprocesserna.
Dessutom ser regeringen över förutsättningarna för hyresrätten i två separata utredningar. Vi har också aviserat sänkt fastighetsavgift för flerfamiljshus och förlängt undantag från fastighetsavgift vid nyproduktion från tio till femton år. Tillsammans ger detta bättre förutsättningar för såväl befintliga som produktion av nya hyresrätter. Två utredningar pågår som båda fokuserar på hyresrättens villkor. Den ena ser över de skattemässiga villkoren, den andra hur förutsättningarna för hyresrätten kan stärkas och vi får fler som vill investera i, äga och förvalta hyresrätter.
Vi har begärt in information från landets länsstyrelser hur de arbetar för att korta ned överklagandetiderna. Handläggningstiderna varierar kraftigt över landet och inte sällan drar de ut på tiden. Det är något som vare sig vi eller länsstyrelserna själva är nöjda med.
Boverket har genomfört lättnader när det gäller kraven på avskiljbarhet mellan sovrum och kök när det gäller byggandet av studentbostäder. På så sätt kan kvadratmeter sparas. De större universiteten har under en försöksperiod fått möjlighet att tillhandahålla bostäder åt studenterna, något som inte var möjligt tidigare. Jag har fört samtal med ledningen för Akademiska hus kring hur de kan hjälpa till med mark åt studentbostäder genom tidsbegränsade bygglov. Och ett antal konkreta åtgärder för att förbättra förutsättningarna för studentbostadsbyggandet diskuteras för närvarande inom Regeringskansliet.
Erik Arroy och Erik Pedersen från Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, skriver att bostadssituationen för studenter inte är nattsvart överallt. Det är riktigt. Vissa kommuner ligger långt framme och prioriterar studentbostadsfrågan. Det går om man vill. Man får inte glömma bort att kommunerna har bostadsförsörjningsansvaret och planmonopolet. Regeringen har gett Boverket i uppdrag att förtydliga bostadsförsörjningslagen och också införa en regional dimension. En kommun som ligger nära en kommun med exempelvis ett universitet ska inte få negligera detta när de gör sin egen bostadsplanering.
Men under tiden genomförda och planerade åtgärder får verkan, så måste vi gräva där vi står. Med allt för långa planeringsperioder förstår alla att även om alla önskade åtgärder skulle genomföras idag, skulle studentbostäderna inte stå klara imorgon. Det är mot det ljuset man ska se förslaget om att underlätta uthyrningen av privatbostäder. Det finns åtskilliga lägenheter som står tomma i storstäderna. Hur stor potentialen är kan ingen säga, men varje privatperson som lockas att hyra ut sin lägenhet innebär en samhällsekonomisk vinst.
Sverige har alltsedan 1990-talets början byggt för lite bostäder. Mindre än hälften av vad våra nordiska grannländer gjort per capita och långt under snittet bland OECD-länderna. Och de bostäder som byggs är i regel bostäder i de högre prisklasserna. Inom bilindustrin finns det lågpris, mellanklass och premium. Det behövs såväl Skoda som BMW inom bostadssektorn och det behövs fler aktörer som vill och kan bygga. Bristen på tillräckligt byggande drabbar särskilt bostäder för unga och äldre.
För att ändra på detta krävs en medveten politik. En politik som fokuserar på bostadsbyggande, som får bostadsmarknaden att fungera bättre, som skapar bättre förutsättningar att bygga. En politik som inser allas människors rätt till en bostad under rimliga villkor. Politiken ska skapa de goda spelreglerna som marknaden kan agera sunt utifrån. För detta krävs ett samspel mellan den kommunala och statliga nivån, mellan politik och marknad. Alla måste delta.
