AP-fondernas investeringar följs av tvångsförflyttningar och övergrepp

URSPRUNGSFOLK Svenska investeringar i Latinamerika leder till tvångsförflyttningar, trakasserier och brott mot ursprungsfolkens mänskliga rättigheter. Sverige och AP-fonderna måste sluta blunda för gruvföretagens övergrepp på ursprungsfolken. Detta skriver Latinamerikagrupperna på FN:s Internationella dag för världens Ursprungsfolk.

Nyligen besökte Gustavo Ulcués från Nasafolket i Colombia Sverige. Han berättade att 34 folkgrupper i Colombia har utrotats, och att ytterligare 30 grupper riskerar att gå samma öde till mötes på grund av den pågående konflikten i landet. Gruvföretagens instormande förvärrar denna situation och innebär ett ökat tryck på redan utsatta folkgrupper med trakasserier och tvångsförflyttningar som följd. Billington BHP, Anglo-American, AngIoGold Ashanti och Glencore International är pådrivande företag där svenska AP-fonderna har stora investeringar.

I Peru miste fem personer livet i juli i protester mot gruvföretaget Newmont Mining. Företagets nya gruvprojekt kommer att torrlägga fyra sjöar. Befolkningen försvarar dessa sjöar med livet, eftersom de vet att deras överlevnad beror på fortsatt tillgång till rent vatten, något som företaget inte respekterar. AP-fonderna har investerat 456 miljoner kronor i Newmont Mining.

I San Marcos i Guatemala har mayafolket kämpat i många år för att det kanadensiska bolaget Goldcorp ska lämna deras territorier. Trots att den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter har uppmanat den guatemalanska staten att stänga gruvan, vägrar AP-fonderna sälja den kvarts miljard kronor som de investerat i Goldcorp.

Dessa exempel är inga undantag. Listan på AP-fondernas investeringar i miljö- och människohotande företag är lång.

Förra året vid detta datum, av FN förklarad som Internationella Dagen för Världens Ursprungsfolk, uppmanade generalsekreterare Ban Ki-moon medlemsstaterna att stötta urfolken i deras kamp mot marginalisering, fattigdom och förlust av landområden och resurser. Men vilka åtgärder har den svenska regeringen tagit?

Under de senaste tjugo åren har ursprungsfolkens rättigheter erkänts i alltfler internationella avtal och deklarationer, en av dem är FN-deklarationen för ursprungsfolk från 2007, där rätten till traditionella territorier är central. Anledningen till detta är att marken för många ursprungsfolk är starkt knuten till deras identitet som folk. Att förlora sitt territorium är att förlora sin kultur. Men dessa rättigheter står i stark konflikt med företagens och svenska AP-fondernas intressen, då det i ursprungfolkens mark finns värdefulla mineraler

Som investerare har man mycket makt. Med detta följer också ett ansvar. När ska AP-fonderna erkänna detta och sluta blunda för gruvindustrins övergrepp mot ursprungsfolk?

Ursprungsfolk ser som ett stort problem att de svenska AP-fonderna styrs av riktlinjer där den ekonomiska vinsten väger tyngre än deras mänskliga rättigheter. Därför vänder vi oss till pensionsgruppen i riksdagen med kravet att AP-fondernas etiska riktlinjer skrivs om för att säkerställa investeringar i företag som respekterar mänskliga rättigheter och ursprungsfolkens rättigheter.

Detta vore en lämplig åtgärd att rapportera till generalsekreterare Ban Ki-moon, till världssamfundet och till världens ursprungsfolk på denna dag.