Samma tänk på svenska tabloider som på News of the world

NEWS OF THE WORLD I dag ställs åtta tidigare medarbetare på News of the world inför rätta. Lösryckt framstår det totalt åt helvete att hacka sig in i mobiltelefoner inte bara hos kändisar utan även hos vanliga familjer som har förlorat familjemedlemmar i olyckor. Men satt i ett sammanhang djupnar bilden. Flödet av gratismaterial på internet har satt press på tabloiderna.

Idag ställs åtta tidigare medarbetare på New of the World inför rätta åtalade för att ha använt otillåtna medel i jakten på nyheter.

Sommaren 2011 blev situationen så ohållbar att ägaren Rubert Murdoch stängde den 168 år gamla tidningen. Nedläggningen blev en världsnyhet. Redaktionen en avspärrad brottplats. Men det var i Storbritannien. Inte i Sverige. Skulle detta otänkbara kunna hända här?

Lösryckt framstår det totalt åt helvete att en redaktion systematiskt hackar sig in i mobiltelefoner inte bara hos kändisar utan även hos vanliga familjer som har förlorat familjemedlemmar i olyckor och krig. Satt i ett sammanhang djupnar bilden.

News of the World stod under stark press när de omdiskuterade metoderna började användas. 1950 var tidningen den mest säljande i världen med 8,4 miljoner i sålda ex. Innan nedläggningen såldes 2,8 miljoner. Som tabloidpress var News of the World van att varje dag slåss med chokladbitar, lotter och annat som konkurrerar om kundernas köpbeslut. Det nya var att alla tidningar som lever på att sälja journalistiskt innehåll, hade fått en exploderande konkurrent som heter internet, där flödet av gratismaterial är outsinligt och där dessutom potentiella lösnummerköpare lägger ner engagemang på att producera eget färgstarkt innehåll och underhålla varandra i bloggar, på Twitter och Facebook. Framställa och publicera texter och bilder, som tidigare varit förbehållet proffsen, kunde varje tioåring klara.

Tidningarnas självklara roll som nav i samhället blir upplösta. Redaktioner och läsare, som tidigare har gjort gemensam sak mot makten går skilda vägar. Det journalistiska uppdraget luckras upp i takt med att medborgarna slutar köpa tidningar och själva sköter sin kommunikation med makten och andra medborgare.

Sedan offsettrycket infördes i början av 1900-talet har redaktioner gått ut i verkligheten, hämtat och bearbetat nyhetsråvara som ett traditionellt hantverk. De senaste 20 åren har det kommit verktyg som revolutionerat hantverket, internet, mobiltelefoner och digitala kameror.

I detta sammanhang börjar News of the World tänja på gränserna. Konkurrensen är mördande, digital underhållning flödar fritt, det journalistiska uppdraget och lojaliteterna har eroderats, självförtroendet sviktar. Ändå ska nyheter som går att sälja produceras varje dag. Journalisterna chockvaknar som fabriksarbetare som ska tillverka nyheter på löpande band. Industrialiseringen når till slut redaktionerna. Samtidigt finns det nya verktyg som kan göra jobbet.

Det är då redaktionerna försöker få kontroll på verkligheten så att den levererar rätt nyheter i rätt tid. Det är då News of the World producerar förstasidesstoff genom att lura ner Svennis till en fejkad shejk i Dubai där britternas förbundskapten pratar fritt om affärer och kollegor utan att veta att det affärsmännen egentligen är reportrar. Det är då det framstår rätt logiskt att en redaktion börjar hacka sig in i mobiltelefoner för att få tag på säljbara berättelser andra inte kan få fram. Inte moraliskt, men affärsmässigt begripligt. Alla näringsidkare vill kontrollera på sina marknader. Så även tidningar. Så även i Sverige.

I slutet av 90-talet publicerade Aftonbladet artiklar om hur nynazister hotade bland annat Alexandra Pascalidou och Stockholmspolisens presschef Claes Cassel. Artiklarna illustrerades med bilder av nynazister med dragen pistol utanför de hotades dörrar. I själva verket har bilderna tagits fram i samverkan med tidningens redaktion. Bilderna var också tänkta att användas på nynazisternas hemsida. Hur införstådd ledningen på Aftonbladet var i denna tillverkning av nyheter lär aldrig bli helt utrett.

Varje dag lever kvällspressen i en gråzon där nyheter mer eller mindre fabriceras. Kvällspressen har haft reportrar som via tv-skärm dygnet runt följt vad som hänt i dokusåpor. Den intensiva bevakningen av Melodifestivalen är ett annat exempel på en konstruerad verklighet som ger en förutsägbar produktion av säljande nyheter. Det som händer på Twitter och sociala medier håller på att ta över tvs roll.

Ett annat sätt att smörja upp nyhetsmaskinen är att köpa in sig i verkligheten. En köpt pratstund kan kosta 50 000 kronor. När den 12-åriga flickan har dödats av sin styvfar och hennes 13-åriga kompis våldtagits, kommer det snart fram pengar som får mamman att tala ut och föregå polisutredningen.

News of the Worlds arbetsmetoder må ha varit olagliga, mer spektakulära och kontroversiella än metoderna som används i Sverige. Den svenska kvällspressen, som för övrigt gärna återrapporterar vad som producerats i de brittiska fabrikerna, lever i samma verklighet som News of the World och har nog gjort samma konsekvensanalys. Skillnaden är bara den att de brittiska tabloiderna hittills har varit betydligt hårdare pressade än de svenska.