Satsa istället för att spara på den högre utbildningen

UTBILDNINGSPOLITIK Den svenska högskolesektorn drivs just nu i en riktning som riskerar att påverka Sveriges framtid i grunden. Sveriges förenade studentkårer (SFS) menar att Björklund missbedömer framtidens behov av högskoleutbildade. Dessutom tar han inte ansvar för de studenter som befinner sig i högskolan just nu.

Istället för att fortsätta ställa kvantitet mot kvalitet, som en politisk mirakelmedicin, vill SFS se rejäla satsningar på högskoleutbildning i den kommande budgetpropositionen.

I samband med höstterminens start blommar debatten om utbildningskvalitet upp. Många studenter påbörjar i höst utbildningar som bedömts ha bristande kvalitet och utbildningar som utan extra tillförda medel måste förbättras för att få finnas kvar. Vidare vittnar lärosäten om att de måste omfördela och minska antalet utbildningsplatser trots att söktrycket är högre än någonsin. Detta, i förening med den redan resursurholkade grundutbildningen, riskerar att leda till att framtidens behov av kompetens inte kan tillgodoses.

SFS anser att dimensioneringen av svensk högskoleutbildning bör spegla en ambition om Sverige som kunskapsnation. Det är med oro som vi i ett internationellt perspektiv ser hur Sverige prioriterar ner högskoleutbildning trots relativt goda finanser. Om söktrycket till högskolan i framtiden minskar är det rimligt att antalet utbildningsplatser justeras. Men det bör göras varsamt och med en i största möjliga mån bibehållen resurstilldelning. Då skulle lärosätena ges tillfälle att göra nödvändiga generella kvalitetshöjande satsningar. Något som gynnar såväl de befintliga som framtida studenterna, samt rustar sektorn för perioder med högre söktryck.

Det finns anledning att tro att högskolan kommer att stå för nya utmaningar i framtiden.

Politikerna vill att svenskarna ska arbeta längre och det kommer finnas behov av en högskoleutbildning för livslångt lärande som matchar arbetsmarknad, entreprenörskap och forskning. Lärosätena har allt för länge levt med kniven mot strupen och inte haft utrymme att utveckla verksamheten och utbildningarna så som de egentligen önskat och behövt. Istället blir kvaliteten lidande och studenterna får inte den utbildning de behöver.

Det en förnuftig och ansvarstagande regering skulle göra i dagens läge är att permanenta de extra resurser som sköts till under finanskrisen, men som nu dras in. Högskolesektorn är för betydelsefull för att användas som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i kristider. Regeringen behöver visa att den inser hur avgörande högre utbildning och forskning är för samhällets långsiktiga utveckling, medborgarnas bildning och lösningarna på morgondagens problem. Jan Björklunds styvmoderliga behandling av högskolan kan inte förstås på annat sätt än en okunskap om högre utbildnings betydelse för tillväxt och samhällsutveckling. Att investera i en välutbildad befolkning lönar sig.