AP-fondernas etikarbete måste bli bättre

AP-FONDERNA Flera förändringar krävs för att AP-fondernas etikarbete ska bli mer trovärdigt. För det första måste hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter ges minst samma tyngd som målet om hög avkastning. Arbetet brådskar, men den nyligen publicerade utredningens förslag om hur detta ska göras är otydliga.

Det huvudsakliga förslaget i Buffertkapitalsutredningen om AP-fondernas förvaltning som presenterades i veckan rör en sammansslagning av fonderna. Men utredningen föreslår också att arbetet med etiskt och miljömässigt ansvarsfulla investeringar av pensionsmedlen stärks och ges en mer framträdande roll än i dag. Aktiva och medvetna investeringsbeslut krävs, enligt utredningen. Det är en förändring som brådskar, men utredningens förslag om hur detta ska göras är otydliga.

Enligt utredningen har AP-fonderna varit med och påverkat utvecklingen mot en ökad hänsyn av etiska och miljömässiga faktorer i kapitalförvaltningen. Under 2011 gjordes dock flera granskningar av AP-fondernas investeringar som pekade på allvarliga brister. När Riksdagens utredningstjänst granskade AP-fondernas innehav hittade man en lång rad bolag som kränker mänskliga rättigheter, omgärdas av anklagelser om oetisk verksamhet eller svartlistas av andra institutionella investerare. En rapport av Swedwatch och Latinamerikagrupperna visade att AP-fonderna investerar i gruvbolag vars verksamhet leder till omfattande miljöförstöring, tvångsförflyttningar och kränkningar av ursprungsfolks rättigheter.

Så sent som i juli i år miste fem personer livet i Peru i protester mot gruvföretaget Newmont Mining där AP-fonderna investerat 456 miljoner kronor. Företagets nya gruvprojekt kommer att torrlägga sjöar och hotar människors tillgång till rent vatten. I Guatemala har mayafolket kämpat i många år för att det kanadensiska bolaget Goldcorp ska lämna deras territorier. AP-fonderna har inte sålt sin investering på en kvarts miljard kronor i bolaget, trots att den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter har uppmanat den guatemalanska staten att stänga gruvan.

Dessa exempel är inga undantag. Listan på AP-fondernas investeringar i företag som förstör miljö och kränker mänskliga rättigheter är lång. Ett grundläggande problem är att etik- och miljöarbetet enligt nuvarande regelverk inte får påverka avkastningen negativt. Otydliga regler och riktlinjer gör det också svårt att utvärdera AP-fondernas etikarbete.

Flera förändringar krävs för att AP-fondernas etikarbete ska bli mer trovärdigt. För det första måste hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter ges minst samma tyngd som målet om hög avkastning. Ett oberoende etikråd måste också inrättas. Regler och riktlinjer för etikarbetet måste tydliggöras och mer resurser tillföras arbetet. När resurser att göra ett aktivt påtryckningsarbete för förändring saknas bör AP-fonderna helt undvika att investera i företag som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön.

Det är nu upp till Riksdagens pensionsgrupp, som består av representanter från de fyra regeringspartierna och Socialdemokraterna, att se till att dessa förändringar genomförs. AP-fonderna måste investera våra pensionspengar med respekt för miljö och mänskliga rättigheter.