Isen smälter men oljebolagen fortsätter sina dumdristiga äventyr

ARKTIS Arktis havsis har smält till ett nytt gräsligt lägstarekord. För Arktis ekosystem är det en katastrof. Det är ett tecken på att vi befinner oss i en tid av förändring där vi måste välja mellan att fortsätta gå mot en katastrof, eller genomföra en betydande förändring. Dessvärre har det Arktiska rådet med Sverige som ordförandeland inte vidtagit några åtgärder.

Sedan i helgen har forskarlarmen duggat tätt. Arktis havsis har smält till ett nytt gräsligt lägstarekord. Inte sedan man började mäta havsisen på 70-talet har det varit så lite havsis i Arktis. Avsmältningen går snabbare än alla modeller har visat, och de var illa nog.

För Arktis ekosystem är det en katastrof. När isen försvinner har det en stor effekt på allt från småplankton, till fisk, valrossar, isbjörnar och alla de människor som bor i Arktis och är beroende av ett välmående ekosystem. Men isen är också viktig för hela klimatet. Den reflekterar solens strålar medan öppet vatten absorberar värmen. När isen smälter får vi mer öppet vatten vilket i sin tur ökar problemet med uppvärmningen.

Isens försvinnande är ett tecken på att något är allvarligt fel. Det är ett tecken på att vi befinner oss i en tid av förändring där vi måste välja mellan att fortsätta gå mot en katastrof, eller genomföra en betydande förändring av sättet vi producerar och konsumerar vår energi. Men för oljebolag som Shell, Statoil och Gazprom tycks isens försvinnande istället vara en möjlighet att inleda ett dumdristigt äventyr, vars tekniska komplexitet Shell själva har jämfört med månlandningen.

För många av oss kan klimatfrågan ibland kännas som en väldigt abstrakt fråga och något som vi har litet inflytande över. Men Sverige kan spela en betydande roll i att skydda Arktis och göra en verklig insats för klimatet. Sverige är nämligen sedan drygt ett år ordförande i Arktiska rådet, en sammanslutning av Arktis länder och folk.

Dessvärre har det Arktiska rådet med Sverige som ordförandeland inte vidtagit några åtgärder för att skydda Arktis. I stället för att verka för konkreta resultat, såsom en bindande förordning om oljeborrning i Arktis samt en äkta och öppen debatt om huruvida det är bäst att lämna oljan i marken, har utvecklingen under det svenska ordförandeskapet gått i rakt motsatt riktning.

Alla arktiska kuststater har börjat satsa på oljeutvinning i Arktis. USA har gett Shell tillåtelse att börja borra efter olja i Alaska i år, Grönland kommer att öppna det extremt sårbara och ekologiskt viktiga östra Grönland för oljeborrningar, och i nordligaste delen av Ryssland inleds den första oljeproduktionen ute till havs inom de närmaste månaderna.

Nästa år övergår ordförandeskapet i Arktiska rådet till Kanada och därefter till USA, båda länder som har varit usla i klimatförhandlingarna. Därför var det extra viktigt att Sverige inte skulle missa chansen att påverka Arktiska rådet i en miljövänlig inriktning. Men Sveriges regering har misslyckats kapitalt med att ta denna historiska chans.

Nu när det skyddande istäcket försvinner är det brådskande att skydda Arktis hav även från andra hot. Greenpeace uppmanar världens ledare att tillsammans inrätta ett omedelbart förbud för ödeläggande fiskeri, oljeverksamhet och skeppstrafik i Norra ishavet, och att istället göra detta världshav till ett skyddat område för gemenskap, fred och forskning. Det är både möjligt och nödvändigt. Det är dags att politiker och företag tar det ansvar världen kräver.