Sverige bör följa Tysklands exempel för att få fart på bostadsbyggandet

STUDENTBOSTÄDER Politiken ska attackera bostadsbristen genom att bygga mer och snabbare. I Tyskland löste de den enorma bostadsbristen efter återföreningen av väst och öst, genom att göra bostadsbyggande till ett riksintresse och att införa en ny paragraf i bygglagstiftningen. En liknande lagstiftning i Sverige skulle kunna få upp byggandet i en avsevärd takt.

Det råder nästintill politisk enighet om att det är ordentlig bostadsbrist i storstäderna. Regeringen vill adressera bostadsbristen med reformer för att utnyttja det befintliga beståndet bättre. Det ska ges skatterabatter till dem som väljer att hyra ut ett rum eller en källare i sin bostad. Större incitament ska ges till att hyra ut delar av sin bostad. Att införa mer trångboddhet kan aldrig vara lösningen på bostadsbristen.

Trångboddheten försämrar studieresultat och ökar den psykiska ohälsan. Barn som saknar eget rum får sämre studieresultat, det antas bero på att de får svårare att koncentrera sig när de läser läxor. Trångboddhet leder dessutom till hemlöshet, det menar i alla fall Boverket. Att bo nära in på varandra leder lätt till konflikter, vilket kan medföra vräkning ur hushållet. Att bo trångt påverkar dessutom barnafödandet, det föds mindre barn. Detta har inverkan på den redan dåliga demografiutvecklingen i Sverige.

Regeringen föreslår även en ny lag för den som hyr ut en bostadsrätts- eller en ägarlägenhet. Bruksvärdehyran ska tas bort och ersättas med kostnadshyra. Rätten att få tillbaka överhyror tas också bort.

Att göra avsteg från bruksvärdesprincipen utan att nya lägenheter byggs skapar en råttfälla för unga människor. Valet mellan att betala ockerhyror eller att vara bostadslös är enkelt.

Att ha någonstans att bo är en fråga om integritet och människovärde. Rätten att ha egna nycklar och en dörr att stänga om sig är även en fråga om självkänsla. Räknar vi även de vuxna och äldre, som lider med sina barn och barnbarn, är ett stort antal människor berörda.

Politiken ska attackera bostadsbristen genom att bygga mer och snabbare. I Tyskland löste de den enorma bostadsbristen efter återföreningen av väst och öst, genom att göra bostadsbyggande till ett riksintresse och att införa en ny paragraf i bygglagstiftningen.

Paragrafen säger att om det inte finns en detaljplan för ett område i tätort som ska bebyggas, ska det nya byggandet följa den befintliga bebyggelsens karaktär, form och täthet. Om det görs, behöver en detaljplan inte upprättas. I stället kan byggherren söka bygglov på en gång – under förutsättningen att man följer det som är bestämt i översiktsplanen. Det är denna lagparagraf som står för den stora tidsvinsten vid byggande i Tyskland. I Sverige tar det i genomsnitt 6 år att färdigställa ett flerfamiljshus, i Tyskland tar det 2 år.

En liknande lagstiftning i Sverige skulle kunna få upp byggandet i en avsevärd takt.