Skolan måste ta större ansvar för unga mäns självmordstankar

PSYKISK HÄLSA Idag på internationella suicidpreventionsdagen lanserar vi Självmordsupplysningen.se, där ungdomar kan diskutera och få information om självmord. Men skolorna behöver mer utbildning för att kunna hjälpa dem som är sämre rustade för livets motgångar. 70 procent av alla självmord i Sverige begås av unga män, skriver Carl von Essen.  

Varje vecka är det en tonåring som tar sitt liv. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland svenska män i åldern 15-44 år. Fem gånger fler svenskar dör genom självmord än i trafiken. Ändå är det märkligt tyst i frågan. Regering och riksdag har visserligen antagit en nollvision för självmord, men det är hög tid att förverkliga den.

Vårt bidrag från Föreningen Psykisk Hälsa är att idag lansera den suicidpreventiva webbplatsen Självmordsupplysningen.se. Sajten riktar sig främst till unga vuxna som mår psykiskt dåligt. De kan där få chatta, diskutera, maila och få information om självmord och psykisk hälsa. Sajten bemannas av volontärer som har fått utbildning i att bemöta självmordsnära personer. Andra viktiga målgrupper för sajten är anhöriga och vänner till personer som mår psykiskt dåligt, samt personal inom skolan, vården och omsorgen.

Självmord är en fråga som ofta diskuteras på nätet. Det finns mängder med diskussionstrådar på Flashback om självmord, och ett av de mest uppmärksammade självmorden på senare år skedde i oktober 2010, när en 21-åring annonserade på Flashback att han skulle ta livet av sig. Efter en och en halv timmes diskussion, där flera av deltagarna uppmuntrade 21-åringen att skrida till verket, begick han självmord. I rapporten ”Du är ett troll tror jag” har vi dokumenterat händelsen och gett rekommendationer till åtgärder.

Detta självmord var naturligtvis ovanligt, men faktum kvarstår att självmord är ett av våra största folkhälsoproblem. Diskussionerna på nätet visar också att det finns mycket okunskap och missförstånd, till exempel att det inte går att påverka en självmordsbenägen människa. Med Självmordsupplysningen kan vi erbjuda stöd och möjligheten att diskutera på ett icke-dömande sätt ett svårt och skambelagt ämne.

Ett av de bästa sätten att förebygga självmord är att främja den psykiska hälsan bland unga. Skolan och elevhälsan har här en nyckelroll. Elevhälsan måste få resurser till det hälsoförebyggande arbetet, inte minst utbildning i livskunskap. Och skolan behöver i ökad utsträckning inse att barns självkänsla och sårbarhet är tydligt kopplade till psykisk ohälsa och självmordsbenägenhet. I rapporten Förskolan, skolan och den psykiska hälsan har vi pekat på andra vägar att främja den psykiska hälsan.

I samband med att riksdagen antog nollvisionen för självmord 2008 antog även en nio-punktsplan. Två centrala punkter i programmet är behovet av att kompetenshöjning bland vård- och omsorgspersonal, och spridningen av evidensbaserade metoder för att förebygga självmord. Under 2011-2012 har programmet MHFA (Mental Health First Aid, Första Hjälpen till Psykisk Hälsa) testats i Västra Götaland och Västerbotten. MHFA är en självmordsförebyggande utbildning som har funnits i över tio år, som har utvecklats i Australien och använts framgångsrikt i ett tiotal länder.

Pilottesten i Västra Götaland och Västerbotten ska nu utvärderas. Om utvärderingarna visar positiva resultat är det viktigt att regeringen skjuter till medel för att sprida utbildningen i hela landet.

Självmordsproblemet har också en tydlig könsaspekt: Även om de flesta självmordsförsök görs av kvinnor, är det mer än 70 procent av alla fullbordade självmord som begås av män.

En anledning till att män oftare begår självmord är sannolikt att de ofta har svagare sociala nätverk och mindre utvecklade sociala och kommunikativa förmågor. De är helt enkelt sämre rustade för att hantera livets motgångar. Hur ska man råda bot på det? Bland annat genom att vi alla inser att självmordstankar och självmord är något som faktiskt förekommer ganska ofta – och att vi alla har ett ansvar i det självmordsförebyggande arbetet.