Dag Hammarskjölds plan sköts inte ner

DAG HAMMARSKJÖLDS DÖD Med jämna mellanrum påstås att Dag Hammarskjölds plan sköts ner eller att FN:s generalsekreterare i själva verket mördades på marken – nu senast efter bilderna i Aftonbladet. Tills en ny offentlig utredning tillsätts kommer konspirationsteorierna leva vidare, skriver Rolf Rembe, författare och Hammarskjöldexpert.

I början av 1990-talet utredde den förre ambassadören Bengt Rösiö Dag Hammarskjölds död på uppdrag av den svenska regeringen. Slutsatsen blev att den orsakades av en olycka.

Att Bengt Rösiö nu, efter Aftonbladets nya uppgifter som publicerades i början av veckan, tvekar om sin slutsats från 1993 är bra. Kanske rörde sig flygkraschen som i september 1961 dödade Dag Hammarskjöld i dåvarande Nordrhodesia inte om ett ”reguljärt” haveri, som Rösiö trodde då?

Under det gångna halvseklet har trots allt “spaningsläget” förändrats. Några arkiv har faktiskt öppnats.

Det viktigaste av dem är enligt min mening The Sloman Library vid universitetet i Colchester. Där har brittiske politikern och ämbetsmannen lord Alport deponerat sina handlingar. Från middagsinbjudningar, till den hemligstämplade rapporten hem till samväldesministern – rapporten om vad som hände när Alport som High Commissioner i Nordrhodesia skulle möta FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld, en ödesdiger septemberdag i Ndola.

När FN under Kongokrisen inledde sin aktion i närliggande Katanga den 13 september bestämde sig Alport tydligen för (eller beordrades från London) att försöka få stopp på den genom en stilleståndsförhandling. Han skickade över till Katanga en medhjälpare vars namn hölls hemligt. Efter 30 år, när hemligstämpeln lyfts, visade sig medhjälparen vara Alports förste sekreterare vid ambassaden, Neil Ritchie, vilket i sin tur visade sig vara en täckmantel för hans verkliga funktion som agent för Storbritanniens hemliga polis MI6.

Uppgiften var nära att lyckas. På söndagen den 17 september skulle provinspresidenten Tshombe möta FN:s Katangachef Cruise O’Brien i gränsorten Bancroft i Nordrhodesia. Men planerna ändrades till ett möte mellan Hammarskjöld och Tshombe i Ndola.

Många av Hammarskjölds fiender skulle säkert ha föredragit mötet i Bancroft. Om generalsekreteraren lyckades övertala Tshombe att börja samarbeta med den kongolesiska centralregeringen i Leopoldville, skulle det få allvarliga konsekvenser för flera av Tshombs ministrar, för de belgiska rådgivarna, för legionärerna och för de utländska gruvföretagen. Men allra mest oroade sig nog makthavarna i den angränsande federationen för en politisk smittoeffekt som skulle hota de vitas maktutövning.

I Aftonbladet träder vittnen fram och säger att de såg att Hammarskjölds plan blev beskjutet. Men Hammarskjölds plan sköts inte ner. Om så varit fallet skulle det ha störtat, men istället flögs det ner i skogen i en vinkel av cirka fem grader. Däremot kan det ha utsatts för en störning, som FN-utredningen påpekar, och eftersom säkerhetsmarginalen var så liten, kanske mindre än fem hundra fot, blev följden fatal.

Vad för slags störning? Alports uppträdande under dagen tyder på att han visste att Hammarskjöld inte skulle komma att landa. Var det för att man i stället förberett ett annat ”Bancroft” inne i Katanga? Förslaget kan ha framförts som en vädjan eller ett hot, antingen från en sändare på marken eller ett mindre plan i luften. Det kan ha tvingat fram forcerade överläggningar mellan Hammarskjöld och besättningen och lett till att planet kommit ner för lågt.

I Kolwezi, där den katangesiska armén och dess lilla flygvapen hade sin bas, ställde man under natten normalt ut tomma oljefat på landningsbanan. Enligt ett vittnesmål från platschefen Kambendja Damas skedde inte detta natten till den 18 september, på order från Tshombe.

Vad de nya uppgifterna visar är att det behövs en ny offentlig utredning om Dag Hammarskjölds död. Annars kommer spekulationerna bara att fortsätta.