MS-sjuka drabbas av en jobbkris i det tysta

REFORMFÖRSLAG Antalet arbetslösa med funktionsnedsättning har ökat med över 30 000 personer på tre år. Ett sätt att vända utvecklingen är flexjobb – arbetsgivaren betalar för den del som flexjobbaren arbetar och staten skjuter till resten. På så sätt kan en arbetskraftsreserv på flera hundratusen människor komma i arbete, skriver Kathleen Bengtsson-Hayward, Neurologiskt Handikappades Riksförbund.

Få känner till att en miljon svenskar uppger att de har en funktionsnedsättning, och över 500 000 upplever att de har en nedsatt arbetsförmåga. Bland arbetslösa är det så många som var fjärde person som har en funktionsnedsättning. Svenskt Näringsliv beräknar att det finns en outnyttjad arbetskraftsreserv på 211 000 personer med nedsatt arbetsförmåga.

Om vi inte hittar lösningar för detta problem som berör alla parter på arbetsmarknaden så kommer vi aldrig att lösa jobbfrågan.

Antalet arbetslösa med funktionsnedsättning ökar enligt Arbetsförmedlingen snabbare än någonsin tidigare i svensk arbetsmarknadshistoria. Förmedlingens prognos i juni konstaterade att antalet inskrivna med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga har ökat med över 30 000 personer under de senaste tre åren. Totalt var 180 000 personer med funktionsnedsättning som leder till nedsatt arbetsförmåga inskrivna hos förmedlingen i slutet av april. Ökningen är alltså inte endast rekordsnabb, det har även slagit rekord i antal arbetslösa.

Det är en jobbkris som pågår i det tysta, men vi har inte råd att ignorera den.

Arbetsförmedlingen pekar på två bidragande faktorer till den ökningen. Dels har finanskrisen lett till nedskärningar, dels är det förändringar i sjukförsäkringen som inneburit att en del personer som tidigare ansågs sjuka nu betraktas som arbetslösa. På Neurologiskt Handikappades Riksförbund har vi sett att var femte MS-patient med nedsatt rörelseförmåga förlorat jobbet på grund av just denna nedsättning. Bland alla våra medlemmar i arbetsför ålder och som har en nedsatt arbetsförmåga, är var fjärde rädd för att bli av med jobbet inom ett år.

Det skapar en ohållbar situation för individen och samhället.

Oberoende om personerna kommer från sjukförsäkringen eller från ett jobb är en sak klar: de har inget jobb idag och de står längst ifrån arbetsmarknaden. I denna grupp har 60 procent av dem som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen varit inskrivna i två år. När du åkt ut ur arbetsmarknaden står du sist i kön för att komma tillbaka.

Det finns dock en ljuspunkt: arbetsviljan är stor. Bland NHR:s medlemmar i arbetsför ålder, där många har mycket kraftiga nedsättningar, vill fyra av tio jobba mer än de gör idag. Vi tror att det finns en lösning som vi kallar flexjobb.

Med vår modell skapas en win-winsituation där individen, arbetsgivaren och samhället i stort vinner. Flexjobb är en ny sorts anställningsform för den som har väsentligt och permanent nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom. Breda möjligheter till ett annat arbete på ordinarie arbetsmarknad ska redan vara prövad innan flexjobb blir ett alternativ.

Flexjobb gör att den som har nedsatt arbetsförmåga kan arbeta 100 procent av sin individuella förmåga och få 100 procent av lönen. Arbetsgivaren betalar för den del som flexjobbaren arbetar, staten skjuter till pengar för den resterande delen av lönen. Flexjobb blir inte dyrare för samhället än de nya lönestöd som regeringens utredare presenterat under våren. Det kan tvärtom bli en vinst då fler i arbete ger mer välfärd.

Vi bad analysföretaget Novus att undersöka svenska folkets syn på vårt förslag. Hela sju av tio instämmer helt eller delvis att personer med nedsatt arbetsförmåga, till följd av en funktionsnedsättning som beror på MS, bör kompenseras upp till full lön av samhället. Detta är kärnan i vårt förslag och svenska folket i stort ställer sig bakom det.

Vi vet vad som är problemet, vi har en lösning – men finns den politiska viljan?