Fredrik Segerfeldt om det svenska Haloweenfirandet:
Låt kapitalismen bli smörjmedel när ramadan försvenskas
SVENSK HALLOWEEN Många ojar sig över att amerikanskt Halloweenfirande tagit över allhelgonahelgen. Men Alla helgons dag är inte mer ”svensk” än Halloween – och snart kan muslimska eid al-fitr-bakelser till barnen vara lika naturligt som nötter och dadlar till jul. Först måste bara den gamla arabiska köpmannatraditionen få fritt spelrum i Sverige, skriver Fredrik Segerfeldt.
Den äkta svenska jultomten är en skygg, liten gårdsvätte i grå kläder med hett temperament som det är bäst att hålla sig väl med. Det är av fruktan, inte välvilja, vi ställer ut gröt på farstun på julafton. Vår tids tomte, den store, rödklädde och snälle gubben, är en blandning av Mellanösterns tre vise män, det katolska helgonet Sankt Nikolaus, den holländske figuren Sinterklaas, Coca-Cola-tomten och Walt Disney.
Father Christmas åkte över Atlanten och kom tillbaka som Santa.
Men vad är det som säger att ett litet övernaturligt folkväsen egentligen är mer äkta än farbrorn från Nordpolen? Traditioner är varken statiska eller hermetiskt tillslutna. I stället är de dynamiska företeelser, som tar till sig av och delar med sig till andra kulturer. En svensk 1800-talsbonde som fick se ett nutida svenskt julfirande skulle nog höja på både ett och två ögonbryn när han insåg att julbockens klappande på dörren har bytts ut mot datorspel och mobiltelefoner tillverkade i Asien.
Kommersialismen har hela tiden varit ett smörjmedel i denna kulturblandning. Missförstå mig rätt. Visst är det tjatigt med julskyltning i oktober. Vi firade aldrig Mors dag när jag växte upp. Varför skulle vi köpa en massa saker bara för att handlarna importerar amerikanska seder? Och visst känns allt krimskrams kring Halloween onödigt plastigt.
Men faktum är att våra traditioner alltid har varit en internationell blandning, med influenser från andra kulturer. Och inte sällan har reklam och populärkultur varit den kanal genom vilka utländska idéer presenterats och fått fotfäste. Coca-Cola och Disney.
I dagarna är det många som ojar sig över att Halloweens amerikanska krimskrams tagit över vår fina allhelgonatradition. Men firandet av Alla helgons dag är en katolsk sedvana. Traditionen att hedra de döda kommer från kelterna och vanan att sätta ljus på gravarna kom med italienska invandrare på 1940-talet. Alla helgon är alltså inte mer svenskt än Halloween.
Sverige har alltid varit ett litet och öppet land. Precis som forna tiders rörlighet över gränserna förde med sig influenser utifrån kommer dagens invandring att påverka våra traditioner.
Nyligen tog fastemånaden ramadan slut, och muslimer firade eid al-fitr. Då äter man gott i dagarna tre. Det är en sedvana som kommer att påverka Sverige. Och även här kan kommersialismen vara ett integrationsverktyg.
En dag kommer det kanske att vara lika naturligt för en svensk att köpa eid al-fitr-bakelser hem till barnen som det är köpa nötter, fikon och dadlar till julgodiset. Alla har de sitt ursprung i Mellanösterns festmåltider. När baklavan slås upp stort i skyltfönstret på varje Ica-butik, då kommer islams närvaro i Sverige att vara lika avdramatiserad som de italienska ljusen.
Men det är inte säkert. För kulturer blandas för att folk vill det. Och det kan hända att just baklavan aldrig slår. (Själv tycker jag det är alldeles för sött.) I stället kan det bli någon annan eid al-fitr-mat som vinner popularitet. Det gäller dock att den gamla arabiska köpmannatraditionen återuppväcker sin kommersiella ådra. För utan reklamen kommer många av oss inte att få möjlighet att smaka på allt det goda.
