Barnfattigdom

janne_barnfattigdom_720

Oj vilket avslöjande Janne, det finns inga biafrabarn i Sverige

Publicerad 17 januari, 2013 - 17:18

BARNFATTIGDOM Svenska barn svälter inte ihjäl. Här ”glömmer” de fattiga matsäcken eller blir ”sjuka” på utflyktsdagen i stället. Men i Uppdrag granskning ifrågasätter Janne Josefsson om fattigdom över huvud taget finns i Sverige. När han gör det klämmer han åt de fattiga barnen en gång till, skriver Rossana Dinarmarca (V) inför Debatt, ikväll kl 22.00 i SVT1.

Finns det fattiga barn i Sverige? Det är inte en fråga som Janne Josefsson ställer i Uppdrag granskning. Han ifrågasätter att fattigdom överhuvudtaget finns.

Om Janne Josefsson söker efter biafrabarn med uppsvällda magar så hittar han inte det i Sverige. Tack och lov. Betyder det att vi inte har fattigdom i det här landet? Nej.

Sedan den moderatledda regeringen tillträdde 2006 har inkomstklyftorna ökat. Den rikaste tiondelen av befolkningen har ökat sin disponibla inkomst med 56 000 kronor mer per år, samtidigt som den fattigaste tiondelen har fått 2 700 kronor mindre.

Vi har ett läge i det här landet där varslen och arbetslösheten ökar. Samtidigt har ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen försämrats. Också sjukförsäkringen har försämrats, och nya regler har dessutom gjort att färre får ersättning och människor som är sjuka blir utförsäkrade.

Dessa människor har barn. Barn som täcker upp på alla sätt de kan, för att dölja den försämrade och dåliga ekonomiska situationen hemma.

Jag har själv mött dessa barn, bland annat när jag har arbetat i skolan. Barnen som inte har ätit frukost på morgonen. Barnen som år efter år väljer samma gratisalternativ när det är friluftsdag. Barnen som ”glömmer” matsäcken, eller blir ”sjuka” på utflyktsdagen. Barnen som hittar på historier om saker de aldrig gjort, för att de skäms när klasskompisarna berättar om Liseberg, Öland eller Gran Canaria.

En annan orsak till att den relativa fattigdomen ökar är att transfereringar och bidrag inte har följt med kostnads- eller löneutvecklingen. Det har drabbat barnfamiljer särskilt hårt, eftersom de bidrag som riktas till barnfamiljerna inte har höjts alls. Det gäller underhållsstödet till ensamstående föräldrar och bostadsbidraget. Inkomstgränsen för att få bostadsbidrag har till exempel legat still sedan 1997.

Att klämma åt de fattiga är inte lösningen, Janne Josefsson. De vi måste klämma åt är de ansvariga politikerna som bedriver en aktiv politik för att öka klyftorna ännu mer.

Lösningen på problemet med den ökande barnfattigdomen är dels generella satsningar på arbete åt alla – rätt till arbete på heltid, bättre arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och rätt till barnomsorg även på obekväm arbetstid.

På vägen dit har vi också ett ansvar att minska den utsatthet som dessa barn lever i och inte förstärka den, därför ska vi inte tillåta några dolda avgifter i skolan. Vänsterpartiet driver också krav om frukost i skolan, höjt underhållsstöd, förbättrat bostadsbidrag och subventionerade glasögon till barn.

Inte ett enda barn ska växa upp i fattigdom. Det är inte värdigt i det vi kallar ett välfärdssamhälle.

Rossana Dinamarca (V), riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson

Svara på artikeln

Skriv själv på Debatt