Kultur & nöje

shm_lavesson_720

Swedish House Mafia gör under även för svensk ekonomi

Publicerad 20 februari, 2013 - 12:38

DET SVENSKA MUSIKUNDRET Världsstjärnor som Swedish House Mafia och First Aid Kit bidrar till att Sverige nu exporterar musik för över en miljard om året. Hur vi löser rättighetsfrågor i ett internationellt perspektiv blir därför allt mer akut. Det är dags för oss politiker att börja betrakta musikbranschen som en ekonomisk tillväxtsektor och inte bara en kultursektor, skriver Olof Lavesson (M) inför kvällens Grammisgala.

Denna vecka hyllar vi svensk musiknäring. Med Grammisgalan ikväll, magasinet Kingsize hip hop-gala igår och utdelandet av regeringens musikexportpris på fredag står det svenska musikundret åter i centrum.

Det är med rätta vi är stolta över våra musiker, artister och låtskrivare och vi lyfter ofta fram musikbranschen som en viktig del av Sverigebilden, både inom landet och utomlands. Men vad vi kanske inte alltid ser är vilken betydelse musikbranschen och de kreativa näringarna har för svensk ekonomi och vår tillväxt.

De kreativa näringarna får allt större betydelse för samhällsekonomin. Trots fortsatt finansiell oro pekar flertalet rapporter ut en sektor där tillväxten ökar – de kreativa näringarna. Tillväxten inom sektorn låg 2010 på 5,5 procent och bidrog med 3,3 procent till Sveriges BNP. Nyligen presenterade Musiksverige och Tillväxtverket en rapport som visar att efterfrågan på svensk musik ökar utomlands och musiklyssnandet i Sverige växer. Musikbranschens totala tillväxt var 4 procent mellan 2010-2011, det vill säga högre än Sveriges tillväxt i stort.

Sverige betraktas som ett av världens mest kreativa länder – enligt vissa undersökningar det mest kreativa. Vi är trendkänsliga och får ofta agera testmarknad för nya produkter och tjänster. Vi ligger också i teknologisk framkant. Ny teknik och nya kommunikationsformer förändrar vårt samhälle i grunden – vi vet ännu inte helt och fullt på vilket sätt eller vilka konsekvenser det får.

Även vår syn på konsumtion förändras, allt mer konsumeras online. Den legala, och den illegala, marknaden växer explosionsartat. Frågan är huruvida vi och våra system verkligen är redo, klarar vi att möta en ny tids krav? Den nya statistiken visar att musikbranschen har lyssnat och tagit flera viktiga steg för en ny tid. Även om onlinemarknaden fortfarande befinner sig i uppstartsläge har onlineförsäljningen för första gången gått om den fysiska försäljningen.

Detta gör den ständigt infekterade frågan om upphovsrätt omöjlig att undvika. Viktigt att poängtera är att jag faktiskt tror att de flesta vill göra rätt för sig. I juni 2012 gjordes en mätning där andelen som var positiva till betalning hade ökat från 29 till 36 procent på bara ett halvår. I gruppen under 30 år var så många som 7 av 10 beredda att betala för streaming. Men man ställer höga krav på tillgänglighet, det ska vara lätt att använda och det ska finnas en rimlig prismodell.

Detta sätter en rejäl press på politiken. I de traditionella näringarna betraktas patent som ett affärsverktyg. Detta gäller även upphovsrätten och musikbranschen. Utan en modern och fungerande upphovsrätt, ingen fungerade marknad.

Jag vill också särskilt lyfta fram den svenska musikexporten. Med artister som Swedish House Mafia, First Aid Kit och Lykke Li i spetsen är svensk musik och de kreativa näringarna är en av de snabbast växande grenarna i exportsektorn. Musikexporten ligger på en dryg miljard och står för 16 procent av musikbranschens totala intäkter. Det är även en prioriterad sektor för regeringen. Flera initiativ har tagits, däribland den främjarkalender vi arbetar efter vid våra ambassader, kommunikationsplattformen SymbioCreate som är framtagen för de kreativa näringarna samt regeringens musikexportpris som handelsminister Ewa Björling delar ut nu på fredag.

Utöver detta finns det även en rad positiva sidoeffekter, såsom ökad kännedom om och större nyfikenhet på Sverige internationellt. Musiken bygger Sveriges varumärke – det är ovärderligt. Därför är det oerhört viktigt att se hur vi kan underlätta för nya affärsmodeller att växa fram. Se över vilka hinder som finns och vilka regleringar som kan behöva ändras. Och inte minst den viktiga frågan om hur vi löser rättighetsfrågor i ett internationellt perspektiv.

Musikbranschen och de kreativa näringarna är redo. Men klarar våra myndigheter att möta branschens behov – och framför allt: är vi beredda att se musikbranschen som en ekonomisk tillväxtsektor och inte bara en kultursektor?

Olof Lavesson (M),
riksdagsledamot i näringsutskottet samt ansvarig för frågor som rör kreativa näringar

Grammisgalan sänds med start kl 20.00 i SVT1. Mer information:

Svara på artikeln

Skriv själv på Debatt